Gaa na ọdịnaya

Sophie Bessis

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sophie Bessis

Sophie Bessis (Arabic: صوفي بسيس , 1947) bụ onye Tunisia onye ọkọ akụkọ ihe mere eme, onye nta akụkọ, onye nyocha na onye ode akwụkwọ nwanyị. Odela ọtụtụ ọrụ n'asụsụ French, Spanish, na Bekee gbasara mmepe na Maghreb na mba Arab, yana ọnọdụ ụmụ nwanyị na-akatọ mkpọrọ njirimara a tụrụ ha.[1]Ọ bụ onye nnata ihe nrite akwụkwọ edemede Paris Liège ma kwanyere ya ugwu dị ka Commandeur of the Order of the Republic..[1][2][3]

Ọkà mmụta akụkọ ihe mere eme na onye bụbu onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ kwa izu Jeune Afrique, Bessis bụ onye nyocha ugbu a na Institute for International and Strategic Relations (IRIS) na Paris na osote odeakwụkwọ ukwu nke International Federation for Human Rights Leagues (FIDH). Ọ kuziri akụ na ụba ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mmepe na Ngalaba Sayensị Ọchịchị na Sorbonne na na Institut national des langues et civilizations orientale (INALCO). Ọ bụ onye ndụmọdụ maka UNESCO na UNICEF, rụrụ ọtụtụ ọrụ na Africa.   [citation needed]

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Sophie Bessis na Tunis n'afọ 1947. Ezinụlọ ya so n'ezinụlọ ndị Juu nọ n'ọkwá dị elu.[4] Ọ bụ nwa nwanyị nke Juliette Bessis, ọkọ akụkọ ihe mere eme, prọfesọ, na onye nchọpụta bụ ọkachamara na Maghreb ma bụrụ onye agha KọmUN; na Aldo Bessis, onye otu Union syndicale des travailleurs de Tunisie na ọkachamara nke U.N. Food and Agriculture Organization (FAO). [5][6]

Bessis kwagara France na 1975, ebe ọ gụrụ akụkọ ihe mere eme ma rụọ ọrụ nwa oge dị ka onye nta akụkọ. Dị ka ọkọ akụkọ ihe mere eme, ọ bụbu onye nchịkọta akụkọ nke kwa izu, Jeune Afrique . Ọ bụ prọfesọ nke akụ na ụba ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mmepe na ngalaba sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Sorbonne na INALCO. Dị ka onye ndụmọdụ maka UNESCO na UNICEF, o sonyere n'ọtụtụ ọrụ na Africa.[7] Ọ bụ onye nduzi nyocha na Institute of International and Strategic Relations (IRIS) nke Paris na osote odeakwụkwọ ukwu nke International Federation for Human Rights (FIDH).

Bessis bụ onye dere ọtụtụ ọrụ gụnyere akụkọ ndụ nke Habib Bourguiba na Souhayr Belhassen. N'afọ 2007, o bipụtara "Los árabes, las mujeres y la libertad" ("Ndị Arab, ụmụ nwanyị na nnwere onwe") nke nyochara ihe nketa nke ndị na-eme mgbanwe n'Ijipt na mmalite narị afọ nke iri abụọ, ma ọ bụ Bourguiba, nke wepụtara na 1956 iwu nke tọhapụrụ ndị Tunisia ma nyochaa mgbanwe nke ndị Arab na mmechui nke mmepe nke ndị Alakụba na nloghachi na njirimara dabere naanị na ụkpụrụ okpukpe.   [nkọwa dị mkpa] Bessis katọrọ mkpọrọ njirimara nke a na-etinye ụmụ nwanyị na mba ha na n'ụwa ndị Arab.   [citation needed]

Na 2017, o bipụtara Les Valeureuses ou Cinq Tunisiennes dans l'Histoire, [1] nke ọ na-egosi akụkọ banyere ụmụ nwanyị isi na Tunisia, ya bụ Elissa, onye tọrọ ntọala Phoenician adaeze nke Carthage (nke a makwaara dị ka Dido / Didon); onye na-abụ abụ na onye Juu na-eme ihe nkiri Habiba Msika, bụ onye na 1920 pụtara maka anya mmebi iwu ya; Aïcha Sayida Manoubia, "onye nsọ efu" nke narị afọ nke iri na atọ ghọtara na omenala Sufi; Aziza Othmana, ama ama Tunisian-Ottoman adaeze nke narị afọ nke iri na asaa; na Habiba Menchari bụ́ nwanyị nwanyị, onye ogbako ya na Jenụwarị 1929 megidere ojiji nke ákwà mkpuchi tụrụ Habib Bourguiba akpata oyi.[8]

N'afọ 2017, Bessis kwupụtara onyinye nke ọbá akwụkwọ nne na nna ya, nchịkọta akwụkwọ na akwụkwọ akụkọ banyere akụkọ ihe mere eme nke Tunisia na Maghreb, na National Library of Tunis.[9][10]

  • 2015, Paris Liège literary prize for La Double impasse: l'universel à l'épreuve des fondamentalismes religieux et marchand.[11]
  • 2016, Commandeur de l'Ordre de la République.[12]

Ọrụ ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]

N'asụsụ French

[dezie | dezie ebe o si]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] ( )  
  • La Dernière Frontière: les tiers-mones et la tentation de l'Occident, Paris, Jean-Claude Lattès, 1983 (notice BnF no FRBNF34725538) (Nkwupụta BnF no FRBNF34725538)
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] ( )  
  • Habib Bourguiba: biographie en deux volumes, Paris, Jeune Afrique, 1988; reed. Elyzad, Tunis, 20124
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] ( )  
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] ( )  
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • N'ime, n'èzí, Tunis, Elyzad, 2010 ( )  
  • La Double impasse: l'universel à l'épreuve des fondamentalismes religieux et marchand, Paris, La Découverte, coll. "Cahiers libres", 2014 ( )  
  • Les Valeureuses: ise Tunisiennes dans l'histoire, Tunis, Elyzad, 2017 ( )  

N'asụsụ Spanish

[dezie | dezie ebe o si]
  • Ụmụ nwanyị nke Magreb, ihe dị n'ihe ize ndụ (1994) Editorial Awa na awa
  • Ụnwụ nri n'ụwa (1994)
  • Ebe Ọdịda Anyanwụ na ndị ọzọ: akụkọ ihe mere eme nke ịdị elu. (2002) Alianza Editorial
  • Ọnọdụ mberede nke ụwa: akụ na ụba, ike alteridad (2005) Nobel
  • Ndị Arab, ụmụ nwanyị, nnwere onwe (2007) Alianza Editorial
  • Nwaanyị na ezinụlọ n'etiti ndị Arab nke oge a. (2010) Editorial Bellaterra

N'asụsụ Bekee

[dezie | dezie ebe o si]
  • Ịdị nhata maka ụmụ nwanyị bụ isi ihe na-eme ka ụmụ nwanyị Tunisia nwee ike[13]
  • <i id="mwyg">Ọdịda Anyanwụ: Mmeri nke Echiche? Akwụkwọ Zed, 2003</i>

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. صوفي بسيس – Charbi Education (ar). Retrieved on 2023-04-16.
  2. صوفي بسيس (ar). مرآة تونس. Archived from the original on 2023-04-16. Retrieved on 2023-04-16.
  3. Tunisian-French Feminist Sophie Bessis: Identity as Folklore - Qantara.de (en). Qantara.de - Dialogue with the Islamic World. Retrieved on 2023-04-16.
  4. "Tunisie : Les livres des Bessis offerts à la Bibliothèque nationale – Kapitalis", 21 July 2017. Retrieved on 28 May 2018. (in fr-FR)
  5. horchani. "Juliette Bessis, mon professeur qui m'a appris à aimer l'histoire, n'est plus". Retrieved on 28 May 2018. (in fr-FR)
  6. "L'historienne Juliette Bessis, nous quitte (Gabès 1925 – Paris, 18 mars 2017)", L'Humanité, 21 March 2017. Retrieved on 28 May 2018. (in fr)
  7. Chercheurs | IRIS (fr-FR). www.iris-france.org. Archived from the original on 20 May 2018. Retrieved on 27 May 2018.
  8. " Les Valeureuses " de Sophie Bessis ou le panthéon féminin de la Tunisie (fr). Le Monde.fr. Retrieved on 27 May 2018.
  9. "المؤرّخة التّونسيّة صوفي بسّيس تهدي دار الكتب الوطنيّة مكتبة والديها، جوليات وألدو بسّيس". Retrieved on 28 May 2018. (in ar)
  10. "L'historienne Sophie Bessis fait un don de la bibliothèque de ses parents à la Bibliothèque nationale tunisienne", 21 July 2017. Retrieved on 28 May 2018. (in fr-MG)
  11. Sophie Bessis – Prix littéraire Paris-Liège (fr-FR). paris-liege.be. Retrieved on 27 May 2018.
  12. Des compétences tunisiennes décorées des insignes de l'Ordre de la République | Directinfo (fr-FR). Directinfo. Retrieved on 27 May 2018.
  13. Bessis. "Equal inheritance for daughters is key to Tunisian women's empowerment". Retrieved on 28 May 2018.