Gaa na ọdịnaya

Stanislava Staša Zajović

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Stanislava Staša Zajović

Stanislava Staša Zajović (Cyrillic : Станислава Сташа Зајовић; , ọrịa na 25 January 1953) bụ onye na-ahụ maka udo na onye edemede ụmụ. Ọ bụ onye akụkọ na onye nhazi nke Women in Black na Belgrade, Serbia.

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ọ akwụkwọ akwụkwọ n'asụsụ Spanish na Italian na Mahadum Belgrade wee sonye n'òtù ụmụ anụmanụ na 1980s na Belgrade.[1]

Ọ na-etinye aka n'ọtụtụ ọrụ ụmụ nwanyị site na ịhazi ihe omume n'okporo ámá ruo n'iso ndị gbara ọsọ ndụ, ụmụ nwanyị, wdg na-arụ ọrụ.[2] Ọ malitere ọtụtụ netwọk ụmụ nwanyị, dị ka Women's Peace Network, The International Network of Women's Solidarity against War / International Women in Black Network, Network of Conscientious Objectors and Anti militarism in Serbia, The Coalition for a Secular State, wdg.

Ọ haziri ọtụtụ ọrụ ọrụ na-anya anya na ikike ụmụ ,ỊSoso njikere udo, , ፈት n'otu ngwaọrụ na didi, ụmụ alụlụ na ike, ụmụ anụmanụ yana mmegide agha.  O nyere aka n'ịgbasa egwu nke Women in Black n'ụwa.  nkọwa, n'akwụkwọ ya Mujeres en pie de paz, Carmen Magallón na-akọ na ike Staša gara Spain na 1993, echiche ya na-egosi ya, kara otu Women in Black na mba ahụ..

Staša Zajović bụ onye dere ọtụtụ edemede, isiokwu na mgbakwunye na mgbasa ozi mpaghara, mpaghara na mba ụwa, magazin na mbipụta gbasara ụmụ nwanyị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ikike ọmụmụ, agha, ịhụ mba n'anya na militarism, nguzogide ụmụ nwanyị na agha, na mgbochi militarism (1992-dị ugbu a). N'afọ 2017, Staša Zajović bịanyere aka na nkwupụta maka asụsụ nke Ndị Croatia, Ndị Serbia, Ndị Bosnia na Ndị Montenegro.

Ọ bụ otu n'ime ndị nnọchiteanya nke Women in Black na ihe ncheta maka ndị agha metụtara na Vukovar (Croatia) [3] na ọkà okwu maka ngagharị iwe nke mere ncheta mmalite agha na Bosnia, [4] na-eme ka enweghị ọhụụ nke ihe omume ndị a, ndị merụrụ ahụ na nhazi nke mpụ agha pụta ìhè.

A họpụtala ya ma merie ọtụtụ ihe nrite na ihe nrite.  N'etiti ndị a bụ ndị: Millennium Peace Prize for Women, [1] Honorary Citizenship of Tutin, Honorary Citizen of Granada, wdg.  A nyocha ya maka Nobel Peace Prize dị ka nke 1,000 Women for the Nobel Peace Prize campaign na 2005, kwa na 2005 na 2007 a nchọpụta ya dị ka Newspaper Person of the Year site na Danas kwa ụbọchị.

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Welle (www.dw.com). Staša Zajović: Otrovom nacionalizma se sprječava pobuna | DW | 07.10.2019 (hr-HR). DW.COM. Retrieved on 2021-03-23.
  2. Rivas. ""Las Mujeres de Negro ejercemos la desesperación activa"", El País, 1993-04-26. Retrieved on 2021-03-23. (in es)
  3. Staša Zajović iz Žena u crnom: U Srbiji dominantno nacionalističko javno mnijenje. tportal.hr. Retrieved on 2021-03-23.
  4. Belgrade: 26th anniversary of start of war in Bosnia marked (bs-BA). N1 (2018-04-06). Retrieved on 2021-03-23.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]