Gaa na ọdịnaya

Susan Chomba

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Susan Chomba bụ onye sayensị na onye na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na mba Kenya. Ọ bụ onye isi nduzi na World Resources Institute.

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

Chomba tolitere na ịda ogbenye na Kirinyaga County . [1] Ọ bụ nne nne ya zụlitere Chomba n'ụzọ dị ukwuu ebe nne ya, nne na nna naanị ya, na-arụ ọrụ mgbe niile. Nne Chomba na-akụ capsicum ya na French beans na obere ala nke nwanne nna ya nwere ma mepụtakwazie ụlọ ọrụ ọrụ ugbo.[2]

Mgbe Chomba dị afọ iteghete, ụlọ akwụkwọ obibi dị n'ógbè ahụ jụrụ ya n'ihi ịda ogbenye ya, ya mere ọ gara nke tezikwara aka, di na Western Kenya. Mgbe nne ya enweghịzi ike iziga ya ebe ahụ, Chomba laghachiri Kirinyaga ịga ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke mpaghara ahụ. E nyere nwa akwụkwọ ọ bụla nọ n'ụlọ akwụkwọ ahụ ala iji kọọ ugbo. Chomba nwalere ọrụ ugbo, na-akụ cabbage iji guzogide ihu igwe oyi.[2]

Ọ bụ ezie na Chomba nwere olileanya ịmụ iwu ma ọ bụ akụ na ụba ugbo, e debere ya na ọmụmụ ihe gbasara ọhịa na Mahadum Moi . [2][3] N'oge afọ nke atọ ya, mgbe ọ na-agụ akwụkwọ agroforestry, ọ chọtara akaraka ya.[2]

Chomba sonyeere International Center for Research in Agroforestry, ebe ọ na-eme ka mba Afrika dịghachi ọhụrụ, mmemme mweghachi ala nke mba asatọ nke weghachiri otu nde hekta nke ala mebiri emebi na mba Afrika.[2]

Chomba bụ onye otu mbụ gụsịrị akwụkwọ na nzere masta abụọ nke mba Europe na Sustainable Tropical Forestry na Mahadum Bangor ya na Mahadum Copenhagen. Ọ rụchara ọrụ ubi na Tanzania.[4] Ọ gara n'ihu na-enweta Ph.D. ya na nchịkwa ọhịa na Mahadum Copenhagen.[2][3]

N'oge afọ 2021, Chomba sonyeere World Resources Institute dịka onye nduzi nke Vital Landscapes for Africa, ebe ọ na-eduzi ọrụ ha na "Forests, Food systems and People". [5] Ọ bụkwazi onye nnọchi anya ụwa maka Race to Zero na Race to Resilience n'okpuru UN High Level Champions for Climate Action. [3][6]

  • Peter Henry Forestry Postgraduate Award, onye mbụ natara, Mahadum Bangor
  • 2016: 16 Women Restoring the Earth, Global Landscapes Forum[3]
  • 2022: ụmụ nwanyị 25 na-akpụzi omume ihu igwe n'ụwa niile, Greenbiz [7][8]
  • 2023: 100 Women (BBC), nke gosipụtara 100 ụmụ nwanyị na-akpali akpali ma na-enwe mmetụta si gburugburu ụwa.[1]

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 BBC 100 Women 2023: Who is on the list this year? - BBC News (en-GB). News. Retrieved on 2024-02-09.
  2. 1 2 3 4 5 6 Wadekar. "'Women bear the biggest brunt of climate change,' says climate scientist Susan Chomba", The Guardian, 2023-06-21. Retrieved on 2024-02-09. (in en-GB)Wadekar, Neha (2023-06-21). "'Women bear the biggest brunt of climate change,' says climate scientist Susan Chomba". The Guardian. ISSN 0261-3077. Retrieved 2024-02-09.
  3. 1 2 3 4 Susan Chomba | World Resources Institute (en). www.wri.org. Retrieved on 2024-02-09."Susan Chomba | World Resources Institute". www.wri.org. Retrieved 2024-02-09.
  4. Bangor Alumna among world's most influential women (en). Bangor University. Retrieved on 2024-02-09.
  5. Bangor Alumna among world's most influential women (en). Bangor University. Retrieved on 2024-02-09.
  6. Macklin (2021-04-26). Welcoming Global Ambassadors to Race to Zero and Race to Resilience (en). Climate Champions. Retrieved on 2024-02-09.
  7. Bangor Alumna among world's most influential women (en). Bangor University. Retrieved on 2024-02-09.
  8. Bangor Alumna among world's most influential women (en). Bangor University. Retrieved on 2024-02-09.