Susan Chomba
Susan Chomba bụ ọkà mmụta sayensị Kenya na onye na-ahụ maka gburugburu ebe obibi. Ọ bụ onye nduzi na World Resources Institute. Chomba bụ onye otu Academy of Sciences nke Africa ma rụọ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ maka ngalaba ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke akwụkwọ agụmakwụkwọ Frontiers na Human Dynamics. O sorokwa na ngalaba ndụmọdụ mba ụwa gbasara sistemu nri na-adigide na mweghachi odida obodo. Chomba enyela aka na nyocha na mmepe amụma gbasara mgbanwe ihu igwe, ọchịchị oke ọhịa na usoro nri na-adigide n'Africa. Ọrụ ya lekwasịrị anya na mweghachi ala ọhịa, ọrụ ugbo, na imeziwanye ihe obibi ime obodo site na njikwa ala na-adigide. Ya na gọọmentị, ndị mmekọ mmepe, na ndị obodo na-arụkọ ọrụ iji kwalite ụzọ dabere na ihe akaebe maka nchekwa gburugburu ebe obibi na mgbanwe ọrụ ugbo n'ofe Africa.[1]
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]Chomba tolitere na ịda ogbenye na mpaghara Kirinyaga.[2] Nne nne ya zụrụ Chomba n'ihi na nne ya, onye naanị ya na-azụ ụmụ, na-arụ ọrụ mgbe niile. Nne Chomba koro capsicum na agwa French n'obere ala nke nwanne nna nna ya nwere wee mepụta otu ọrụ ugbo.[3]
Mgbe Chomba dị afọ iteghete, ụlọ akwụkwọ obibi dị n'ógbè ahụ jụrụ ya n'ihi ịda ogbenye ya, ya mere ọ gara nke tezikwara aka, di na Western Kenya. Mgbe nne ya enweghịzi ike iziga ya ebe ahụ, Chomba laghachiri Kirinyaga ịga ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke mpaghara ahụ. E nyere nwa akwụkwọ ọ bụla nọ n'ụlọ akwụkwọ ahụ ala iji kọọ ugbo. Chomba nwalere ọrụ ugbo, na-akụ cabbage iji guzogide ihu igwe oyi.[3]
Ọ bụ ezie na Chomba nwere olileanya ịmụ iwu ma ọ bụ akụ na ụba ugbo, e debere ya na ọmụmụ ihe gbasara ọhịa na Mahadum Moi.[3][4] N'oge afọ nke atọ ya, mgbe ọ na-agụ akwụkwọ agroforestry, ọ chọtara akaraka ya.[3]
Chomba sonyeere International Center for Research in Agroforestry, ebe ọ na-eme ka mba Afrika dịghachi ọhụrụ, mmemme mweghachi ala nke mba asatọ nke weghachiri otu nde hekta nke ala mebiri emebi na mba Afrika.[3]
Chomba bụ onye otu mbụ gụsịrị akwụkwọ na nzere masta abụọ nke mba Europe na Sustainable Tropical Forestry na Mahadum Bangor ya na Mahadum Copenhagen. Ọ rụchara ọrụ ubi na Tanzania.[5] Ọ gara n'ihu na-enweta Ph.D. ya na nchịkwa ọhịa na Mahadum Copenhagen.[3][4]
N'oge afọ 2021, Chomba sonyeere World Resources Institute dịka onye nduzi nke Vital Landscapes for Africa, ebe ọ na-eduzi ọrụ ha na "Forests, Food systems and People".[6][4] Ọ bụkwazi onye nnọchi anya ụwa maka Race to Zero na Race to Resilience n'okpuru UN High Level Champions for Climate Action.[4][7]
Onyinye
[dezie | dezie ebe o si]- Peter Henry Forestry Postgraduate Award, onye mbụ natara, Mahadum Bangor
- 2016: 16 Women Restoring the Earth, Global Landscapes Forum[4]
- 2022: ụmụ nwanyị 25 na-akpụzi omume ihu igwe n'ụwa niile, Greenbiz [8][9]
- 2023: 100 Women (BBC), nke gosipụtara 100 ụmụ nwanyị na-akpali akpali ma na-enwe mmetụta si gburugburu ụwa.[2]
Edensibịa
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ "Susan Chomba | World Resources Institute". www.wri.org (in Bekee). Retrieved 2026-03-06.
- 1 2 "BBC 100 Women 2023: Who is on the list this year? - BBC News". News (in Bekee ndị United Kingdom). Retrieved 2024-02-09.
- 1 2 3 4 5 6 Wadekar, Neha (2023-06-21). "'Women bear the biggest brunt of climate change,' says climate scientist Susan Chomba". The Guardian (in Bekee ndị United Kingdom). ISSN 0261-3077. Retrieved 2024-02-09.
- 1 2 3 4 5 "Susan Chomba | World Resources Institute". www.wri.org (in Bekee). Retrieved 2024-02-09.
- ↑ "Bangor Alumna among world's most influential women". Bangor University (in Bekee). Retrieved 2024-02-09.
- ↑ "Susan Chomba". #ThinkLandscape (in Bekee ndị America). Retrieved 2024-02-09.
- ↑ Macklin, Fiona (2021-04-26). "Welcoming Global Ambassadors to Race to Zero and Race to Resilience". Climate Champions (in Bekee). Retrieved 2024-02-09.
- ↑ "Bangor Alumna among world's most influential women". Bangor University (in Bekee). Retrieved 2024-02-09.
- ↑ "Bangor Alumna among world's most influential women". Bangor University (in Bekee). Retrieved 2024-02-09.