Taiwo Ajai-Lycett

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Taiwo Ajai Lycett
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoTaiwo Ajai Lycett Dezie
Aha ọmụmụTaiwo Ajai Lycett Dezie
Aha enyereTaiwo Dezie
aha ezinụlọ yaAjai-Lycett Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya3 Jenụwarị 1941 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba Dezie
Ọrụ ọ na-arụomee, Onye ntaakụkọ, oko akuko ihe onyonyo, cosmetologist Dezie
ebe agụmakwụkwọMethodist Girls' High School, Guildhall School of Music and Drama, Middlesex University, Hendon College, School of Beauty Dezie
ogo mmụtahigher diploma Dezie
Ụcha ime anyabrown Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
Ihe nriteOnye isi ndị Order nke Niger Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie
Taiwo Ajai Lycett
Taiwo Ajai Lycett at AMVCA 2020
Born (1941-02-03) 3 Febụwarị 1941 (age 83)
NationalityNigerian
CitizenshipNigerian (1941–present)
Occupationfilm actress
cosmetologist

Taiwo Ajai-Lycett, OON (amụrụ na 3 Febụwarị 1941) bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye nta akụkọ[1], onye na-eme telivishọn, na onye na-ahụ maka ihe ntecha.[2][3] Lycett bụ onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị ma bụrụ onye nchịkọta akụkọ mbụ nke magazin Africa Woman na 1970s.[4]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Lycett dị ka nwa mbụ n'ime ụmụ ejima na 3 Febụwarị 1941 na Lagos, Western Region of Colonial Nigeria, nna ya bụ onye Awori.[5][6][7] Ọ gụrụ akwụkwọ na Mt Ụlọ akwụkwọ Convent nke Carmel, Lagos, tupu ọ gaa Ụlọ akwụkwọ sekọndrị Methodist Ụmụ agbọghọ, Lagos.[7]

Iji gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya, ọ gara London iji mụọ azụmahịa na nchịkwa. Na London, ọ gara ọmụmụ ihe na Christine Shaw Ụlọ akwụkwọ nke Sayensị Mma na London, ebe ọ natara asambodo na ihe ntecha.[8] Ọ gakwara Hendon College of Technology, ebe ọ nwetara Akwụkwọ nke Sayensị Mma na 1969.[9] Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ere nri na Lyons Tea Shop, wee kwaga na Ụlọ ọrụ nzipu ozi ma mesịa kpọsaa.[6] Na Ụlọ ọrụ nzipu ozi, ọ malitere dị ka odeakwụkwọ onwe onye na 1962 ma mesịa rụọ ọrụ dị ka ode akwụkwọ ukwu n'ọfịs Lord Hall.[10]

Ọ kwagara na mgbasa ozi ma nọrọ na ngalaba ndị ọrụ nke ụlọ ọrụ mgbasa ozi, Na-eto eto na Rubicam.[7] Mgbe ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-enyere onye isi nke Gresham Broad and Co, ụlọ ọrụ ndekọ ego aka. Ọ ghọrọ nne mgbe ọ dị afọ iri na ise; nke a mere ka ndị mụrụ ya na ezinụlọ ya leghara ya anya, mana o debara aha ya maka klas mgbede. N'afọ 1959, o nwere ohere ịga United Kingdom, saịtị n'aka enyi ya David Ak авиа, onye o mechara lụọ. Otú ọ dị, alụmdi na nwunye ahụ mechara mebie n'ihi ime ihe ike n'ụlọ. Mgbe ya na Ak авиа gbara alụkwaghịm, ọ lụrụ Thomas Lycett ma alụmdi na nwunye ha bụ nke na-adịte aka. Otú ọ dị, n'afọ 2006, a zuuru ya ohi ma dinaa ya n'ike n'ụlọ ya dị na Egbe mgbe ọ dị afọ 65.[11] Na 3 Febụwarị 2021, ọ gbara afọ iri asatọ ebe ọ natara ekele saịtị n'aka ndị ezinụlọ na ndị enyi si ebe ndị a ma ama.[12]

Ọrụ ime ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

Oge izizi ya na-eme ihe nkiri bụ na Disemba 1966 na Wole Soyinka's Ọdụm na ọla, ihe nkiri abụọ nke William Gaskill duziri na Ụlọ ihe nkiri Royal Court na London.[7] Emeghị atụmatụ ime ihe nkiri mbụ ya, ọ nọ n'ụlọ ezumezu nke egwuregwu ahụ mgbe Gaskill gwara ya ka ọ bụrụ onye sonyere. Mgbe agbamume ọ natara na-esote arụmọrụ ya na akwụkwọ ịkpọ òkù sitere n'aka ndị na-emepụta ihe na-eso ya, o kpebiri iwere ọrụ na ime ihe nkiri n'ụzọ siri ike.[7][7] Ọ debanyere aha na Guildhall School of Music and Drama .

N'afọ 1972, ọ hapụrụ ọrụ ụlọ ọrụ ya wee sonye na Traverse Theatre Group maka Edinburgh Festival. O mechara nọrọ na telivishọn na ihe ngosi ihe nkiri. N'afọ 1973, ọ nọ na egwuregwu Amadu Maddy bụ Life Everlasting na Africa Centre, London, ma mesịa n'afọ ahụ, ọ nọ na Peter Nichols 'The National Health n'oge Festival of British Theatre.[13] N'afọ 1976, ọ rụrụ ọrụ dị mkpa na Yemi Ajibade's Parcel Post na Royal Court Theatre. Ya na onye na-eme ihe nkiri Louis Mahoney na onye edemede Mike Phillips, ọ bụ onye nduzi na Black Theatre Workshop na London.[14]

Ọ laghachiri Naịjirịa n'afọ 1971. O gosipụtara na ọtụtụ ihe nkiri Naijiria ama ama, gụnyere Tinsel, ihe nkiri ncha Naijiria nke nwetara ihe nrite.[15] Ajai-Lycett gosipụtakwara na ọrụ ndị ọzọ a ma ama dịka ihe nkiri Naijiria Oloibiri . Ihe nkiri na-akpali akpali nke afọ 2016, Curtis Graham duziri Oloibiri, nke Rogers Ofime mepụtara ma mee ihe nkiri, na mgbakwunye na Ajai-Lycett, Olu Jacobs, na Richard Mofe Damijo. Ihe nkiri ahụ na-akọ akụkọ banyere otu ụlọ ọrụ gọọmentị, tinyere ụlọ ọrụ mmanụ, si jiri mmanụ a chọtara ọhụrụ mee ihe n'obodo Oloibiri.

Onye mepụtara: Rogers Ofime

Onye duziri ya bụ: Curtis Graham

Taiwo na 2015

Ọrụ odeakụkọ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1975, a kpọrọ Ajai-Lycett ka ọ sonye na ndị ọrụ Africa Magazine nke Raph Uwechue bipụtara. Mgbe e mesịrị, ọ ghọrọ onye nchịkọta akụkọ nke Africa Woman magazine, magazin ụmụ nwanyị maka ndị Afrịka nọ na diaspora. Dị ka onye nchịkọta akụkọ, ọ bụ onye sonyere na United Nations International Women's Year.

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'abalị mbụ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2006, ọ natara onyinye mba nke onye isi nke Order of the Niger, nke Chief Olusegun Obasanjo, onye isi ala nke Federal Republic of Nigeria, chọrọ mma.[6][16][17] N'ọnwa Febụwarị afọ 2008, na All-Star Gala nke emere na Theatre Royal Stratford East na ncheta afọ 10 nke Tiata Fahodzi, a kwanyeere ya ùgwù dị ka onye ndu nke ihe nkiri Britain na Africa, n'akụkụ Dotun Adebayo na Yemi Ajibade.[18]

Ọ bụ onye otu Society of Nigerian Theatre Artists (SONTA).[19]

A na-asọpụrụ ya na The Industry Merit Award na 2022 Africa Magic Viewerīs Choice Awards (AMVCA[20]) na 14th nke Mee 2022. Ihe omume onyinye ahụ e mere na Eko Hotel na Lagos.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Nzọụkwụ (ahọrọ)[dezie | dezie ebe o si]

Afọ Ihe ngosi Ọrụ Ihe edeturu
1966 Ọdụm na Ihe Dị Mma Nwa agbọghọ obodo Egwuregwu izizi nke Wole Soyinka dere
1971 Ndị Mmụọ Ozi Na-egbu Egbu Nwunye Patrice Lumumba Emume ihe nkiri Dublin, 1971
1973 Ịjụ Oona Ụlọ Egwuregwu Nri Nri
1973 Ndụ Na-adịru Mgbe Ebighị Ebi
1974 Ahụike Mba egwuregwu nke Peter Nichols duziri
1974 Ndị Black & White Minstrels Onye na-eme ihe nkiri Hampstead Theatre Club
1972 Ememme Edinburgh Fringe Onye na-eme ihe nkiri Egwuregwu Traverse Theatre: Buddy Caravaggio na Replique.
1976 Ebe a na-ezipụ akwụkwọ Mgbọ Mgbọ Mgbukpọ

Ihe nkiri ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Oguntokun ajị anụ

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Adebayo (2022-02-03). "81 full years of living" - Taiwo Ajai-Lycett marks birthday in style (photos) (en-GB). Kemi Filani News. Retrieved on 2022-03-15.
  2. Ajai-Lycett (10 January 2015). The power of you. Archived from the original on 6 February 2015. Retrieved on 5 February 2015.
  3. Lindfors (2003). Black African Literature in English, 1997-1999. Hans Zell. ISBN 9780852555750. Retrieved on 5 February 2015. 
  4. "African women stole the show" (17 January 1976). New York Amsterdam News (1962–1993). Retrieved from Proquest.
  5. Ajai-Lycett. "My Problem with Nollywood", National Mirror, July 6, 2014, p. 20. Retrieved on November 2, 2020.
  6. 6.0 6.1 6.2 Balogun. "I performed on stage the day I got married", Daily Independent. Retrieved on 8 February 2014. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "daily" defined multiple times with different content
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 Ajai-Lycett (April 1978). "Taiwo Ajai this time around". Happy Home Magazine.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Hapyhome" defined multiple times with different content
  8. Taire (11 May 2012). Merit Always Wins - Taiwo Ajayi-Lycett - Vanguard News. Archived from the original on 11 May 2012. Retrieved on 5 February 2015.
  9. Alakan. "Ajai-Lycett, Sotimirin explore theatrical notion of belonging", Vanguard, 27 March 2014. Retrieved on 5 February 2015.
  10. Ekenyerengozi. Nollywood Mirror. l. 
  11. Bamidele (18 November 2019). I Was Robbed And Raped At 65 - Actress Taiwo Ajai-Lycett Reveals (en-US). The Guardian. Retrieved on 10 October 2021.
  12. Husseini (6 February 2021). Taiwo Ajai-Lycett: 80 rhythmic steps for stage, screen matriarch (en-US). The Guardian. Retrieved on 10 October 2021.
  13. FESTIVAL PRODUCTIONS. (13 September 1973). The Stage and Television Today (Archive: 1959–1994), pp. 24–27. Retrieved from Proquest.
  14. M, A. M. (20 May 1976). "More plays in performance: BLACK THEATRE WORKSHOP". The Stage and Television Today (Archive: 1959–1994), p. 24. Retrieved from Proquest.
  15. It is silly to say I won't remarry–TAIWO AJAI-LYCETT. The Nation (27 April 2014). Retrieved on 5 February 2015.
  16. Okon (27 January 2013). Taiwo Ajayi–Lycett's youthful looks. The Punch. Archived from the original on 6 February 2015. Retrieved on 5 February 2015.
  17. Mbajiorgu (7 December 2013). Dramatic essence of solo performing artistes in Post-Colonial Nigeria: 1966–2012. sunnewsonline.com. Archived from the original on 6 February 2015. Retrieved on 5 February 2015.
  18. Uwaezuoke (20 February 2011). Celebrating a Theatre Icon at 70. This Day Live. Archived from the original on 6 February 2015. Retrieved on 5 February 2015.
  19. Eberu. Guardian News Website - Rain Of Awards At The Feast For Legends. ngrguardiannews.com. Archived from the original on 7 February 2015. Retrieved on 5 February 2015.
  20. "Stan Nze, Osas Ighodaro win big - Full list of all di winners from 2022 AMVCA", BBC News Pidgin. Retrieved on 2022-05-14.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]