Tanure Ojaide
Tanure Ojaide | |
|---|---|
| Born | Nigeria |
| Citizenship | Nigeria |
| Education | University of Ibadan; Syracuse University |
| Occupation | Poet, academic |
| Notable work | Songs of Myself: A Quartet (2017) |
| Awards | 2018 Wole Soyinka Prize for Literature in Africa |
Tanure Ojaide (amụrụ n'afọ 1948) bụ onye Naijiria na-ede uri na agụmakwụkwọ.[1] Dị ka onye edemede, a maara ya maka ọhụụ ya pụrụ iche na nkatọ siri ike ya banyere ọchịchị, okpukpe, na nsogbu ndị ọzọ. A na-ewere ya dị ka onye na-ahụ maka mmekọrịta ọha na eze na onye na-ede uri na gburugburu ebe obibi. O meriri 2018 Wole Soyinka Prize for Literature in Africa na nchịkọta ya Songs of Myself: A Quartet (2017). [2]
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Tanure Ojaide na nne na nna Urhobo si Okpara Inland na Agbon Kingdom nke Delta State. Ọ na-ekwu na nne nne ya bụ onye kpaliri ya ide ihe. Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Obinomba na Federal Government College, Warri, tupu ọ gaa Mahadum Ibadan maka mmemme nzere ya na Bekee. Ọ gara Mahadum Syracuse, ebe ọ nwetara M.A. na Creative Writing na PhD na Bekee. O mechara kụzie na Mahadum Maiduguri, tupu a họpụta ya dị ka Prọfesọ na Mahadim North Carolina na Charlotte. Ọ bụ onye nkuzi nleta ma kụzie na ọtụtụ mahadum gburugburu ụwa, gụnyere na Mahadum Delta State, Abraka na Mahadum Kwara State, Malete.[3] A na-agụkarị uri ya ma mara ya maka itinye akụkọ ọdịnala Urhobo na Udje aesthetics na uri ya.[4][5]
Onyinye
[dezie | dezie ebe o si]Ojaide enwetala nnukwu onyinye uri nke mba na nke mba ụwa, gụnyere Commonwealth Poetry Prize maka mpaghara Africa (1987), BBC Arts and Africa Poetry Award (1988), All-Africa Okigbo Prize for Poetry (1988 na 1997), Association of Nigerian Authors' Poetry Awards (1988, 1994, 2003 na 2011) [1] na Fonlon-Nichols Award.[2]
N'afọ 2016, Ojaide meriri ihe nrite nke Nigerian National Order of Merit, ihe nrite kachasị mkpa maka agụmakwụkwọ dị mma na Naịjirịa.[6]
N'afọ 2017, nchịkọta uri ya, Songs of Myself: A Quartet, bụ onye nke abụọ na NLNG Prize for Literature.[7] A kpọkọtakwala nzukọ atọ iji sọpụrụ ya. E mere nke kachasị ọhụrụ site na 2 ruo 5 Mee 2018 na Mahadum Port Harcourt.
Edepụtara egwu nke onwe m maka Wole Soyinka Prize for Literature in Africa, n'akụkụ Harriet Anena na Servio Gbadamosi, [1] [2] [3] na na 9 Disemba 2018, na emume nturu ugo emere na Lagos, Ojaide na Anena ka ekwuputara dị ka ndị mmeri jikọtara ọnụ, ndị ọka ikpe Toyin F, Oba Olufemi na Margaret Bus nyere site n'aka ndị ọka ikpe Toyin F Moninka.[4][5][6][7]
Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Abụ
[dezie | dezie ebe o si]- Nye Ndị hụrụ M n'anya (Ibadan: Bookcraft, 2022)
- Narrow Escapes: A Poetic Diary of the Coronavirus Pandemic (Lakewood: Spears Media, 2021)
- The Questioner (Ibadan: Kraft Books, 2018)
- Abụ nke Onwe m: A Quartet (Ibadan: Kraft Books, 2015)
- Onyinye Ịhụnanya (Lagos: African Heritage Press, 2013)
- Mma M hụrụ (Lagos: Malthouse, 2010)
- Na-Ịchere Ịchụpụta Nkịta (Trenton, NJ: Africa World Press, 2008)
- Akụkọ nke Harmattan (Cape Town: Kwela Books, 2007)
- N'ime N'Ụlọ Okwu (Lagos: Malthouse Press Ltd, 2005)
- Achọrọ m ịgba egwú na uri ndị ọzọ (San Francisco: African Heritage Press, 2003)
- Na N'Alaeze nke Abụ (Trenton, NJ: Africa World Press, 2002).
- Na-akpọku Mmụọ Onye Agha: Abụ Ọhụrụ na nke ahọpụtara (Trenton, NJ: Africa World Press, 2000).
- Mgbe Ọ dịghị Ihe Dị Mkpa n'Ebe Ị Bi (Calabar, Nig.: Mahadum Calabar Press, 1999).
- Na-akpọku Mmụọ Onye Agha (Ibadan: Heinemann, 1999).
- Delta Blues na Home Songs (Ibadan: Kraft Books, 1998).
- Daydream of Ants (Lagos: Malthouse, 1997).
- The Blood of Peace (Oxford, UK: Heinemann, 1991).
- Ọdịnihu nke Nnụnụ (Lagos: Malthouse, 1990).
- Abụ (Rotterdam, The Netherlands: Poetry International, 1988).
- The Endless Song (Lagos: Malthouse, 1988).
- The Eagle's Vision (Detroit: Lotus, 1987).
- Labyrinths nke Delta (New York: Greenfield Review Press, 1986).
- Children of Iroko & Other Poems (New York: Greenfield Review Press, 1973).
Akụkọ ifo
[dezie | dezie ebe o si]- Ghost Fishing: An Eco-Justice Poetry Anthology (University of Georgia Press, 2018).
Akụkọ ifo
[dezie | dezie ebe o si]- Ụmụaka Na-agba ọtọ nke Chineke (Lagos: Malthouse, 2018)
- Stars of the Long Night (Lagos: Malthouse, 2012).
- The Old Man in a State House & Other Stories (Lagos: African Heritage Press, 2012).
- Ihe nke Oge (Lagos: Malthouse, 2009).
- The Debt-Collector and Other Stories (Trenton, NJ: Africa World Press, 2009).
- The Activist (A Novel) (Lagos: Farafina Publications, 2006).
- Sovereign Body (A Novel) (Spring, TX: Panther Creek Press, 2004).
- Ọgwụ Chineke Ndị ikom na Akụkọ Ndị Ọzọ (Lagos, Nigeria: Malthouse, 2004)
Akụkọ na-abụghị akụkọ ifo
[dezie | dezie ebe o si]- Ịdọrọ Map nke Eluigwe: Onye edemede Africa na America (Lagos: Malthouse Press, 2012).
- Great Boys: An African Childhood (Trenton, NJ: Africa World Press, 1998). Ihe ncheta
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Ojaide, Tanure | Encyclopedia.com. www.encyclopedia.com. Retrieved on 2022-05-23.
- ↑ Tanure Ojaide (en-US). The Sun Nigeria (2017-09-16). Retrieved on 2022-05-23.
- ↑ Biography. Tanure Ojaide website. Retrieved on 5 January 2017.
- ↑ Orhero (29 May 2017). "Urhobo Folklore and Udje Aesthetics in Tanure Ojaide's In the House of Words and Songs of Myself". CLCWeb: Comparative Literature and Culture 19 (2). DOI:10.7771/1481-4374.3014.
- ↑ Ojaruega (1 January 2015). "The place of Urhobo folklore in Tanure Ojaide's poetry". Tydskrif vir Letterkunde 52 (2): 138–158. DOI:10.4314/tvl.v52i2.10. ISSN 2309-9070.
- ↑ Clement Idoko. "FG names Professors Omowunmi, Ojaide 2016 winners of NNOM award", Tribune, 25 November 2016. Retrieved on 5 January 2017. (in en-GB)
- ↑ "Ikeogu wins 2017 NLNG Prize for Literature", The Sun News, 9 October 2017. Retrieved on 7 May 2018. (in en-US)