Gaa na ọdịnaya

Tatzelwurm

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Bergstutz ma ọ bụ Stollwurm

N'ógbè nke mpaghara Alpine nke ndịda etiti Europe, Tatzelwurm (dede [ˈtatsl̩ˌvʊʁm]), Stollewurm, ma ọ bụ Stollwurm bụ ihe e kere eke yiri ezé, a na-achọkarị ya dị ka ihu nwamba, nwere ahụ yiri ihe nke nwere ike nke gịrịgịrị ụkwụ ma ọ bụ otu, unit, nwere ike dị ka ihu nwamba.

A na-ekwu mgbe ụfọdụ na anụ ahụ nwere nsí, ma ọ bụ jiri ume na-egbu egbu wakpo ya, ma mee ụda dị elu ma ọ bụ na-eme mkpọtụ.

Akụkọ na-ahụ izute ihe e kere eke ma ọ bụ ụmụaka dị DVD ha nwere ike n'ọtụtụ ebe na Europe, Austrian, Bavarian, French, Italian na Swiss Alps.  O nwere ọtụtụ aha mpaghara ndị ọzọ, egwu Bergstutz, Springwurm, Praatzelwurm, na na French, arassas.

Nomenclature

[dezie | dezie ebe o si]

A adịghị eji aha Tatzelwurm eme ihe na Switzerland, ndị Switzerland na-akpọkarị ihe e kere eke Stollwurm ma ọ bụ Stollwurm ("oghere oghere" [1] ma ọ bụ "dragọn nke oghere oghere " ) na Bernese Alps.  Ahụhụ Stollenwurm ka ọ Brand "Ị" nwere "ụkwụ dị ike, nke buru ibu". [5]

Tatzelwurm bụ okwu a na-ahụ na Bavaria, Germany (nke nwere ụdị Daazlwurm na Praazlwurm) dịka ọmụmụ ihe mbụ si kwuo.[6] Mana Tatzelwurm mechara bụrụ ego na Austria.

Bergstutz, Birgstutz ma ọ bụ Birgstuz'n ("ugwu-stụpu") bụ aha obodo a na-eji n'ebe dị n'Austria dị ka steeti Styria, akụkụ nke Tyrol,  Salzburg na mpaghara Salzkammergut, na akụkụ ụfọdụ nke Bavaria (kpọmkwem Berchtesgaden), dịka ọmụmụ mbụ siri dị.    Aha ahụ bụ naanị Stutzn na ndagwurugwu nke osimiri Traun na Alm nke Austria.Templeeti:Sfnp

Na French Alps, "arassas" bụ aha a na-akpọ ezé nwere isi nwamba.[10]

Isi iyi dị na Kobern-Gondorf

N'ọta, a kpàla Tatzelwurm ma ọ bụ Stolnwurm dị ka ihe yiri ezé siri ike nke na- ndị ebe ọ mgbasa site na 1, 2, 3 ruo 5, 6 ma ọ bụ 7 ụkwụ n'ogologo.  [1] [12] na-ekwu na ọ bụ ụkwụ ma abụọ ọ bụ anọ, ma ọ bụ egwuregwu ụkwụ isii.[2]A kọwawo ha dị ka ndị nwere ihu yiri nwamba, na Switzerland na Switzerland. [14]

A na-akọwa Tatzelwurm nke Austria na Bavaria dị ka onye nwere ume na-egbu egbu, kwuru na ọ na-egbu mmadụ. A kọwakwara Stollenwurm dị ka ihe na-egbu egbu na akụkọ ihe mere eme nke Switzerland. [14]

A na-ekwukwa na Tatzelwurm na-eme mkpọtụ, whistles ma ọ bụ whises.[20]

Akụkọ ndị e dere na narị afọ nke 17

[dezie | dezie ebe o si]
Nkọwa nke ihu nwamba "dragọn ugwu" nke Swiss Alps kwuru na a zutere ya na Sarganserland, c. 1660.[10]

Johann Jacob Wagner [de] nyere nkọwa mmalite nke ihe nkiri dragọn (Latin: draco) na Switzerland na 1680, [1] wee jiri ihe atụ ọla kọpa nke Johann Jakob Scheuchzer degharịa ya na 1723.[25][2][23]  N'agbanyeghị na Wagner bụbu onye dekọbara akaebe ndị ahụ, e mechara kpọọ ihe ndị ahụ e kere eke " dragons Scheuchzer "[27] ma ndị nkọwa ndị ọzọ kọwara ya dị ka ihe ịhụ Stollnwurm..

Akụkọ ndị ahụ

[dezie | dezie ebe o si]

A na-ekwu na Johann[es] (Hans) na Thomas Tinner[c] zutere "nwere isi nwamba" n'ugwu Frümsen na Barony nke Altsax, Switzerland.[b][1][d] E kwuru na ọ dị mita 7 ma ọ bụ ụfọdụ n'ogologo.  Ndị bi n' ahụ na-eme ahụ na a na-amị udders nke ehi ha n'ụzọ dị omimi mana ihe omume ahụ́ mgbe e gburugburu anụ a. [10][31]

Otu Andreas Roduner iro "dragọn ugwu" nwere ụkwụ anọ, ihu nwamba [1] dị ka ihe ọ zutere na 1660 na Mt. Wangersberg na Sarganserland (Landvogtei nke Sargans), mgbe ọ tolitere n'ụkwụ azụ ya ọ na-ese ogologo dị ka nwoke, na bristles yiri anụ ma-agbadata n'azụ ya (ihe ọrụ aka nri).).[e][32][10]

.[27] A na-ekwu na Johannes Bueler nke Sennwald Parish ihe dị ka ezé nwere ụkwụ anọ nwere akara n'isi ya, iji nye nke onye na-ahụ maka ihe okike mgbe e ịhụ.  [1][33] A na-azọrọ na dragọn nwere nnukwu isi na ụkwụ abụọ, Johannes Egerter nke Lienz dị afọ 70 zutere ya na Mt. Kamor;  mgbe ọ na-eku ume, nwoke ahụ kwuru, isi ụmụaka na isi ọwụụ meri ya

Nnyocha na nnabata mgbe e mesịrị

[dezie | dezie ebe o si]

Onye na-ahụ maka ihe ndị e kere eke bụ Karl Wilhelm von Dalla Torre na-ede banyere "akụkọ ihe mere eme nke dragons nke Alps" na 1887 kọwara na enwere ike ịmata ihe ndị a niile e kere eke dị ka ụdị ezé ma ọ bụ agwọ (nke yiri ka ọ na-eleghara ihe ndị nwere isi nwamba anya).[35] Dalla Torre weere nnukwu ihe ndị a e kere eke n'oge gara aga ka ha nwụọla n'oge ya, n'akụkụ nkwenkwe ndị mmadụ jikọtara ha, mana na echiche a ma ama nke Tatzelwurm n'oge ọ nọgidere dị ka "phantom" nke ihe ndị ahụ e kere eke.

N'ụzọ dị iche, Josef Freiherr von Doblhoff [de] gụrụ dragọn ndị a n'etiti "Tatzelwurm nke oge ochie na ugbu a", aha akwụkwọ ya nke afọ 1896.[37] Ọ bụ ezie na Wagner na narị afọ nke iri na asaa kọrọ na anụ ọhịa Switzerland ọ bụla a hụrụ dị ka dragọn, Studer na mmalite narị afọ nke itoolu kwuru na ndị obodo Alpine Switzerland amaghị aha Drache ma ọ bụ Lindwurm ma mara naanị Stollenwurm.[14]

Onye edemede Johann Rudolf Wyss, kwuru n'ụzọ doro anya na ọ bụ ezie na dragọn ahụ dị egwu, Stollenwurm nwere obi abụọ. Na nkọwa ọkọlọtọ nke Stollenwurm dị ka ụdị agwọ nwere isi nwamba na ụkwụ dị mkpụmkpụ, ọ gbakwunyere na a na-ekwu na ọ nwere ntutu mgbe ụfọdụ, ọ bụghị naanị 2 ma ọ bụ 4 kama ọtụtụ aka dị ka caterpillar.[50]

Wyss dekọrọ nkọwa dị egwu site n'aka otu onye ọzụzụ atụrụ nọ na ndagwurugwu Gadmen onye kwuru na e nwere ụdị Stollenwurm abụọ, ndị ọcha nwere obere okpueze, na ndị ojii a na-ahụkarị. [1] [51]

Wyss na atụmatụ nke Heinrich Dübi [de] bụ isi iyi na-adịchaghị mkpa karịa Studer banyere akụkọ ọdịnala nke dragọn ma ọ bụ Stollenwurm.[53] Ihe Wyss mere na nkọwa ya bụ iwelite ọtụtụ akụkọ ọdịnala Switzerland banyere agwọ, na-atụ aro njikọ. O kwuru na ndị na-azụ atụrụ nke Alps "ma eleghị anya" na-ekwu maka Stollenwurm mgbe ha kwuru na ha kwenyere na "agwọ" nwere omume nke ịmị mmiri ara ehi site na ịta nri ehi, nke enwere ike igbochi site na itinye oke ọkụkọ ọcha n'akụkụ ehi. [55][g]

Ihe odide nkọwa

[dezie | dezie ebe o si]

.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Thorington (October 1926). "Serpent Legends of the Valais". The Bulletin of the Geographical Society of Philadelphia 24: 191.