The tale of Aristotle and Phyllis

Aristotle's Phyllis bụ akụkọ ịdọ aka ná ntị oge ochie banyere mmeri nke nwanyị mara mma, Phyllis, site n'aka onye amamihe kasị ukwuu nke mmadụ, onye ọkà ihe ọmụma Gris Aristotle. Ọ bụ ya mere e ji bipụta ọtụtụ akụkọ na saịtị ike ụmụ nwanyị. Otu n'ime ntụgharị asụsụ mbụ bụ saịtị Lai d'Aristote nke French nke 1220.
Ndị malitere na narị afọ nke abụọ, ebe a na-agbasa chọọchị bụ osisi ma ọ bụ ọdụm, e nwere kapet, teepu, eserese, mmanụ, ọla kọpa (aquamanile), na iko. Ndị edemede na-adọrọ mmasị nke isiokwu a gụnyere Hans Baldung, Albrecht Dürer, Lucas Cranach the Elder, na Alessandro Turchi..
Akụkọ
[dezie | dezie ebe o si]Akụkọ ahụ dị iche na akụkọ ahụ, ma isi ihe bụ nke a: Aristotle degara Alexander akwụkwọ ozi, o wee zute Phyllis, nwunye nna ya, bụ́ eze. Ọ dị mma ịbụ onye ọchịchị. Phyllis gwara Alexander na ya amaghị ihe ọ na-atụ anya ya, Phyllis gwakwara ya na nwanyị pụrụ imeri ọbụna onye ọkà ihe ọmụma kasị ukwuu. Phyllis dị ka nwunye Alexander karịa nne ya.[1][2][3]
Mmalite ya
[dezie | dezie ebe o si]Louvre na-ekwu na akụkọ ahụ e chepụtara kpamkpam sitere na ọrụ ndị Germany nke Jacques de Vitry na narị afọ nke 13. [1][2] A maara akwụkwọ French Le Lai d'Aristote [fr] (The Lay of Aristotle) site na ihe odide ndị malitere na 1220, nke ndị ọkà mmụta kwuru na ọ bụ Henri d'Andeli ma ọ bụ Henri de Valenciennes.[a]
N'afọ 1386, onye edemede Bekee bụ John Gower chịkọtara mkpokọta Confessio Amantis (n'lậu Bekee, n'ọọ ka sọng ya ồng ọcại), nchịkọta akụkọ banyere ịhụnanya mmadụ. Ọ pụtara n'akwụkwọ banyere Apollonius nke Oké Osimiri (Akwụkwọ 8, 271-2018), ebe Gower na-atụle arụmụka nke syllogisms nke onye ọkà ihe ọmụma adịghị azọpụta:
- M nọkwa ebe ahụ Aristotle,
- Onye eze nwanyị nke Gris
- Hath bridled, nke ahụ n'oge a na-akpọthromu
- Sche mere ya onye Silogime dị otú ahụ.
- Na o mebiri echiche ya;
- Ther abụghị nka nke Practique ya,
- Thurgh nke ọ na-ewepu
- Na o mechiri n'ụzọ zuru ezu
- Ịhụnanya, na nrubeisi ya
Na narị afọ nke anọ, Dominican John Herold dere nsụgharị Latin nke akụkọ ahụ. [4][5]
Na narị afọ nke iri na ise, e gosipụtara ya na ihe nkiri German Ain Spil van Maister Aristotiles (A play of Master Aristotle).[6][7]
Nnyocha
[dezie | dezie ebe o si]| Akụkọ | Lai d'Aristotle - French[8] | Aristotle na Phyllis - onye Germany[9] |
|---|---|---|
| Alexander | bụ eze mmeri, onye mmeri nke India | bụ nwa okorobịa n'obí nna ya |
| Nwa agbọghọ ahụ | a na-akpọ ya "onye India" | bụ Phyllis, nke a mụrụ n'ụzọ dị mma, n'etiti ndị eze nwanyị |
| Ọnọdụ: Alexander | Aristotle na-akụzi maka ileghara ọrụ ya anya dị ka onye isi ala na ndị agha | leghaara iwu eze anya ka ọ ghara ịhụ onye ọ hụrụ n'anya, dịka Aristotle rịọrọ maka ịghara ilekwasị anya na nkuzi ya |
| Nwa agbọghọ ahụ | kpebiri ịbọ ọbọ n'ahụ onye ọkà ihe ọmụma | kpebiri ịbọ ọbọ n'ahụ onye ọkà ihe ọmụma |
| Nkwekọrịta: Aristotle | nkwa na ọ ga-agwa Alexander okwu n'aha ya, n'ihi ihu ọma ya | rịọrọ ya ka ya na ya nọrọ n'abalị, maka ego |
| Ihe nkiri a na-adọrọ adọrọ | na-ewere ọnọdụ n'ogige | na-ewere ọnọdụ n'ogige |
| Ọ na-agba ịnyịnya n'azụ Aristotle | nke onye Alexander na-achị ọchị hụrụ | nke eze nwanyị na ndị na-eso ya hụrụ, Phyllis kparịrị Aristotle |
| N'ikpeazụ, Aristotle | na-arịọ Alexander mgbaghara, na-ekwu na Ịhụnanya na-emeri ihe niile, et tot na-emesi ihe niile ike na ụwa durera (Ịhụnanya na na-ememeri ihe nile, na ihe niile ga-emeri ma ọ bụrụhaala na ụwa ga-adịgide) |
gbalaga n'obodo dị anya, ebe ọ na-atụgharị uche na ajọ omume nke aghụghọ ụmụ nwanyị. |
Ihe osise
[dezie | dezie ebe o si]Oge Ụwa Na-emepechabeghị Anya
[dezie | dezie ebe o si]Akụkọ banyere onye ọchịchị nke bụ onye ọkà ihe ọmụma na onye ọkà ihe ọmụma ghọrọ akụkọ akụkọ na Europe n'oge ochie.[1] Ndị ochie nke Maasland kere aquamanile, ụdị ihe nkiri mmadụ, nke yiri Aristotle's Phyllis. A na-egosi akụkọ a n'ụdị mgbasa ozi dị iche iche gụnyere nkume, ọdụdụ, ọla, kapeeti, teepu, na ihe osise..
-
Stone sculpture, Cadouin Abbey, France, 12th century
-
Panel of casket with scenes of romances, France, ivory, 1330–1350
-
Carpet, Freiburg, Germany, 14th century
-
Aquamanile in the form of Phyllis and Aristotle, prob. Maasland, 1400–1450, brass
-
Phyllis riding and slapping Aristotle, Aquamanile, Maasland, c. 1400, brass
-
Detail of tapestry, Basel, 1470s
Oge Mbụ nke Oge A Ka Ọ Pụrụ Iche
[dezie | dezie ebe o si]Ndị mmadụ dịka Hans Baldung, [b] Albrecht Dürer, Lucas Cranach the Elder, Bartholomeus Spranger, Jan Sadeler, na ọrụ Phyllis ndị ọzọ.[1] Alessandro Turchi kpọrọ nwanyị ahụ Campaspe, nwunye Alexander. Ihe media eji eme ihe gụnyere ihe ose, ueggbe, osibe, na ihe ose mmanụ.
-
Drypoint of Aristotle ridden by Phyllis by the Housebook Master. c. 1490
-
Engraving, Master MZ, c. 1500
-
Engraving, Lucas van Leyden, c. 1520
-
Stained glass, Germany, c. 1520
-
Detail of a Power of Women decoration meant for Nuremberg Town Hall, Albrecht Dürer, 1521
-
Aristotle and Phyllis, the Master of Ottobeuren, wood, 1523
-
Phyllis and Aristotle, Lucas Cranach the Elder, oil on panel, 1530
-
Phyllis and Aristotle, Jan Sadeler after Bartholomeus Spranger, engraving, 16th century
-
Aristotle and Campaspe, Alessandro Turchi (attrib.) Oil on canvas, 1713
Narị afọ nke iri na itoolu na nke iri abụọ
[dezie | dezie ebe o si]Ndị odee dị ka Julio Ruelas dere ụdị ọhụrụ nke Aristotle's Phyllis Oscar Kokoschka kere ya na 1913.. [10]
-
Le Char (The Chariot), poster by Edward Ancourt [fr] for opera by Émile Pessard, 1878
-
Sokrates, Julio Ruelas (1870–1907), 1902. The woman wears modern stockings and shoes
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]Ihe edeturu
[dezie | dezie ebe o si].mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Aristotle and Phyllis. Art Institute of Chicago. Retrieved on 22 March 2018.
- ↑ Smith, Justin E. H. (2 April 2013). Phyllis Rides Aristotle. Justin E. H. Smith. Archived from the original on 31 March 2018. Retrieved on 31 March 2018.
- ↑ Aristotle Plays Horsey and Other Strange Tales. Classical Wisdom Weekly (10 March 2014). Archived from the original on 31 March 2018. Retrieved on 31 March 2018.
- ↑ Sarton (1930). "Aristotle and Phyllis". Isis 14: 8–19. DOI:10.1086/346483.
- ↑ Phyllis and Aristotle (Latin). Archived from the original on 22 November 2012. Retrieved on 1 April 2018. “ARISTOTLES, cum doceret Alexandrum ut se contineret ab accessu frequenti uxoris suae, quae erat pulcra valde, ne animum suum a communi providentia impediret, et Alexander ei acquiesceret, hoc advertens regina et dolens, coepit Aristotelem trahere ad amorem suum, quia multociens sola transibat cum pedibus nudis et dissoluto crine, ut eum alliceret.”
- ↑ Phyllis and Aristotle | The Triumph of Seduction over Intellect. Louvre. Archived from the original on 11 August 2022. Retrieved on 22 March 2018.
- ↑ Briski, Marija Javor (2004). in Winkelman, Johan H.: Eine Warnung vor dominanten Frauen oder Behajung der Sinnenlust? Zur Ambivalenz des 'Aristoteles-und-Phyllis-Motivs' as Tragezeichen im Spiegel deutscher Dichtungen des späten Mittelalters (in German). Rodopi, 37–66. ISBN 90-420-1952-2.
- ↑ (2017) Twenty-Four Lays from the French Middle Ages. Liverpool University Press, 130–133. ISBN 978-1-78138-368-1.
- ↑ Jeep (2017). Routledge Revivals: Medieval Germany (2001): An Encyclopedia. Taylor & Francis, 22–23. ISBN 978-1-351-66540-7.
- ↑ Hayton. The Curious History of Phyllis on Aristotle. Retrieved on 1 April 2018.