Thierno Abdourahmane Bah

Thierno Abdourahmane Bah (1916 - 22 September 2013) bụ onye edemede Guinea, onye na-ede uri, onye ọka-enye Muslim na onye agha ndị Fula nke Futa Djallon . [1] A na-ewere ya dị ka n'ime ndị mere ụfọdụ anya ngosi na omenala Fula nke Futa Djallon.
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]Mbido ndụ: 1916-1927
[dezie | dezie ebe o si]Njikọ Thierno Abdourahmane Bah na 1916 na Donghol Thiernoya, Labe, Guinea. Ọ bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ nwoke ịlụ nke Thierno Aliou Boûbha Ndiyan. Thierno Abdourahmane bụ nwa nke atọ n'ime ụmụ anọ sitere na Nênan Maryama Fadi Diallo, onye nwụrụ na 1978 mgbe ọ dị afọ 102.[1] N'ime ahụ, a na-akpọ ụmụ nwoke e mere bapupu dị ka ya Thierno, n'ihi HDR maka nna nna Thierno Abdourahmane Nduyeejo, nwa Thierno Malal Jafounanke, onye mbụ Imam nke Labé.[2] Ọ na-ebo ya ebubo na Karamoko Alpha Mo Labé nyere ya, ma ekiri ahụ, ụmụ ya na-eburu ya ihe nke nta ka ọ bụrụ mgbe niile..
Oge ọ bụ nwata
[dezie | dezie ebe o si]
Thierno Abdourahmane biri ndụ ya mgbe ọ bụ nwata mgbe nna ya Thierno Aliou Bhoubha Ndiyan bụ onye a ma ama ma nabata dị ka otu n'ime ndị isi nke iwe na eze na Fouta-Djallon, [1] onye otu aristocracy nke akwụkwọ ahụ na ihe apụ nke 18 na nke 19. Paul Marty, onye ji amụ gaa ma "55 na Fouta-Djallon" Thiero nwere ihe 19. ọbịbịa nke ọka ahụ. Ọ na-ewere ya dị ka "onye nchịkọta Arabic nke bara uru, nke akwụkwọ akwụkwọ nke ọma na na-amụ Arabic na nke Islam," onye "na-emetụta mmadụ niile site na n'ịsịsụ ya, ya na-ekiri ya... ", wdg... Paul Marty na " ሊቀ ike Karamokos ejirila oge nwata ha n'ibu akwụkwọ ya".[1] O kwuru ọtụtụ, na-ekwu na "ndị a bụ ndị agụ akwụkwọ, o dere, sị:
Thierno Aliou yiri ka ọ lekwasịrị anya n'ibuli ụfọdụ n'ime usoro nkuzi nke Foula na inye ụmụ akwụkwọ ya ụfọdụ ihe ndị dị mkpa Arabic,
Thierno Aliou Bhoubha Ndiyan Nwepụ iche iche nke akwụkwọ nke ndị bụ isi, onye nkuzi ọhụrụ, ọ bụkwa onye na-ede uri na Arabic na Poular, nke Paul Marty kwuru na Islam na Guinea 1917.[1]Dị ka Ibrahima Caba Bah si kwuo, ụmụ ya kọrọ na mgbede ụfọdụ, mgbe ọkụ nke izi akwụkwọ ka akwụkwọ n gbasiri, onye nkuzi, ọ bụkwa onye na-ede uri na Arabic na Poular, nke Paul Marty kwuru na Islam na Guinea 1917. uri ya site n'otu n'ime akwụkwọ ya (Maqaliida-As-Sa'aadati) . Ọ na-ege ntĩ n'ime ụlọ ya ka o guzo n'okpuru osisi oroma n'ogige ahụ, nke a na-enwu gbaa site na icheku ọkụ nke Doudhal.
Ndị nọ n'afọ iri na ụma, na-amata nlebara anya nke ihe ha na-egosi nna ha ukwu a na- ike, ga-esi otú ahụ gaa n'obi, na-etinye ihe nkuzi mma nke nkà ha. N'ebughị ụzọ chee echiche, ha nwere egwuregwu n'abụ uri, ọbụ abụ Arabic na, site na nọmba. Eziokwu bụ na ọtụtụ n'ime ụmụ akwụkwọ ndị a hapụrụla ezigbo mma ma ọ bụrụ na ọ bụghị abụ mara mma, na Pular, nke na-ama ihe bụ Thierno Jawo Pellel..
Ya mere, ọ bụ n'ime obodo ezinụlọ ebe ọmụmụ akwụkwọ na mmega ahụ nke uche bụ isi ọrụ Thierno Abdourahmane malitere ịchọpụta ụwa. Mgbe ọtụtụ ụmụaka na ndị nọ n'afọ iri na ụma, na-anọdụ ala gburugburu n'èzí, gburugburu nnukwu ọkụ maka ọmụmụ nke mgbede, mkpụrụedemede ma ọ bụ amaokwu Koranic edere na bọọdụ ha, ihe ngosi "Sound and Light" na-ewepụta uri nke na-enweghị ike ichefu onye ọ bụla biri ma ọ bụ naanị na-ahụ. Ejila anya n'ebe ọzọ maka isi iyi nke Thierno Abdourahmane na-adọta mmasị maka okwu edere, na uri karịsịa.
Thierno Abdourahmane, ya na nwanne ya nwoke Thierno Habibou, bu Koran n'isi n'okpuru nduzi nke nna ha, o dechara Bur-hanu na Sulaymi, akwụkwọ nta abụọ, nke Islam. Ụmụnne ahụ abụọ dechara akwụkwọ nke Shaykh Abu Zayd, imam nke Kairouan na Tunisia, Ricalat, akwụkwọ ozi a buru ibu ma iwu na emee emee, eseri n' akwụkwọ akwụkwọ Koranic niile nke Fouta-Djallon. Ya na nwa nwanne ha nwoke Dai, nwa Alfa Bakar Diari, gosiri ahụ ahụ nọ na nkwụsị nke Muhayyibi, uri na-eto Muhammad.[1]Thierno Aliou Bhoubha Ndiyan ikike isi dị mma nke nwa ya, nke ọ gbara ume n'ụzọ, n'agbanyeghị ahụ eziokwu bụ na ọ ndụ awụ iri na otu na nwa nke Thierno Alioux Thierno Alioux Thierno Alioux Thierno Alioux Thierno Alioux Thierno Alioux Thierno Alioux Thierno. okwu. Mana isi naeche ya nche, nkwado ekele maka njikọ nke Thierno Aliou, onye dere na Maqaliida -As- Saaadati:
Nwa ahụ ga-eme ka okwu a pụta ìhè n'akwụkwọ ya, Wasiyyat-tu Al-Walidi. E nwere na doudhal, mgbe ọnwụ Thierno Aliou n'nanọ Machị 1927, ụmụ akwụkwọ gara n'ihu, ndị bụ ndị na-ama na ndị na-enyere aka. Thierno Mamadou Sow, nwa Thierno Oumarou Perejo, Thierno Abdoullahi Rumirgo, nwa Salli Ouri, Thierno Oomarou Kana nke Taranbali, nwoke obi ike, "onye na-eso ụzọ dị iche iche" nke Thierno Aliou, Thierno Jawo Pellel, onye na-ede uri, onye mechara dee onye ọrụ ya na ya na ya ibe.:

E nwere na njedebe, na Thierno Aliou Doudhal n'Ọnọ Machị 1927, ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ dị elu na-arụ ọrụ dị ka ndị nkuzi na ndị nkuzi nkuzi. Thierno Mamadou sow, nwa Thierno Oumar Perejo, na Thierno Abdoullahi Roumirgo, nwa Salli Ouri. E mmetụta Thierno Oumar Kaana nke Taranbaali, onye na-eso ụzọ Thierno Aliou kacha hụ n'anya. E hụ Thierno Jawo Pellel, onye na-ede uri, onye mechara dee onye ọrụ ibe ya na okenye ya.:
Agụmakwụkwọ: 1927-1935
[dezie | dezie ebe o si]Mgbe nna ya nwụsịrị na 1927, Thierno Abdourahmane Bah, onye dị awụ iri na otu esila ịgụ na ide Koran usoro mbụ nke nkuzi ọdịnala Fouta-Djallon. Ọ debanyere aha na Thierno Oumar Pereedjo Dara - Labe, [1] ebe ọ akwụkwọ akwụkwọ site na 1927 ruo 1935. Thierno Oumar bụ onye na-eso ụzọ n'ibu akwụkwọ Thierno Aliou Bhoubha Ndiyan, onye ọ bụ nwa nwanne ya.[2] Thierno Abdourahmane Bah ,ama site n'aka nwa nwanne ya nwoke: Grammar (nahaw) , Law (fiqh) , theology (Tawhid) , yana nka ndị ọzọ (Fannu, bayan, Tasrif, Maani) . Tafsir (N agbata Annotated nke Koran) Ozi oge Mgbu ahụ, ma nye ya, dị ka omenala si dị, utu aha Thierno. N'ime awụ mbụ ọ na-amụ ihe, Thierno Bah Abdourahmane ụgwọ ezigbo nri uri ọ na-agụ n'ime ihe ndị dị na Arabic na Pular. Ọ gara n'ihu na-ede akwụkwọ a n'asụsụ abụọ ahụ.[1]
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]Thierno Abdourahmane emeela ọtụtụ ihe odide, na Arabic na Pular (caakal na gimi) . [1] Ihe odide Arabic nasụsụ nke ndị bụ okwuchukwu o nwere tupu ekperee na ụlọ alakụba nke Alpha Karamoko Mo Labé . [2] nwere ụdị nke abụọ nke okwu ndị Arab njikọ na onye isi ndị a na-enye ndị mmadụ site na ndụ nke oge a na ihe nke ụlọ akwụkwọ iwu nke ọ bụ onye otu na osote onye isi oche. ndepụta ndị e ibu bụ: ịrọ òtù na Islam, nchoputa, mmezu nke mmetụta, ikike mmadụ, na ndị nne n'chiri anya, akara, Aids, wdg.
Abụ Arabic
[dezie | dezie ebe o si]Ihe odide Arabic mgbe Thierno Abdourahmane, onye dị afọ iri na atọ na-agụ akwụkwọ na Thierno Oumarou Pereejo Dara-Labe. A chị ndepụta ndepụta n'okpuru aha Banatu Afkaarii, The Fruits of My Thinkers, na Kpọrọ nke Al-Hajj Hanafiyou Kompayya dere. Anna nwere ekele nwa akwụkwọ Thierno Abdourahmane degaara nna ya ukwu na iwe ya, na nzaghachi Thierno Oumarou Pereejo, otuto sitere n'aka ndị Arab dị elu nke onye edemede ahụ nwere nchekwa: Gamal Abdel Nasser nke Egypt, Saudi Arabia">Eze Fahd nke Saudi Arabia, Emir nke Kuwait, wdg... [2] abalị abụọ ndị ọzọ: Maqalida -As, ugodi nke Mada Jiigodi. Hizbi Al - Qahhar, ọrụ abụọ a na-okpuru nke omume oge ochie na akwụkwọ Arabic.Ụdị mbụ mbụ ahụ labo nke ọ ibu n'ime stanzas nke ndepụta, na-ejigide rhyme na nkọwa zuru nke ederede mbụ. Miftahu-Al-Masarrati, The Keys of Happiness, Waciyyatu-Al- Walidi, nke Al Hajj Hanafiyyou dere, Carlo na Conakry. [2]
Foutanke na-ede uri
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ akwụkwọ edemede na Pular n'ụzọ ka ukwuu n' akwụkwọ akwụkwọ ndị na- Mal isi n'ihe odide. Onye edemede ahụ n'onwe ya ntụgharị nchekwa nke ọrụ ya ruo mgbe ọ ga-adị ndụ nke mere ka ọtụtụ ihe odide funahụ n'iche obi abụọ.[1] Nwa akwụkwọ Talib nke Maaci na Pita, Guinea pụtara ya otu ụbọchị akwụkwọ edemede Amicale Gilbert Viellard (Agv) nke Thierno Abdourahmane na-MAN na-egosi ya.[1]Apha I. Sow ikanla, na "Nwanyị, Ehi na Okwukwe" (1966) uri atọ: Fuuta hettii bhuttu,[23] Kaawu na-ahụhụ ya. Sagale.[4] Boubacar B. Diallo kwala otu anthology, Gimi Pular, nke nwere abụọ n'ime ederede ndị Alpha Ibrahima Sow depụtara na uri njikọ onwe nke Guinea, Lagine Rindhii (1974). [5] E nchịkọta mbụ nke onye edemede ahụ nkere n'onwe ya na Guinea; Conakry nke ihuenyo Gimi Pular (1987). E nwere ndepụta nke Almamis na ndị nchịkọta dị mkpa nke Futa Djallon, ukwe na Fouta (Futa hettii bhuttu) , uri usoro nkuzi mba ahụ, akwụkwọ ahụ Guinea, ihe nkiri nke oge anyị, na ụtụ nye Cherif Sagale, ukwe nye onye ọrụ Onye Amụma.Thierno Abdourahmane kparawo ịgbasa dị ka ọrụ nke isiokwu na-ede, na ọrụ nke egwuregwu na-ede, bụ onye ọrụ nke egwuregwu na-ede. Otú ọ dị, ọ bụghị ihe doro anya omume omume, omume na omume. Otú ọ dị, ọ hapụghị omume ọma, ụmụ na omume ọma. Thierno Abdourahmane na-edozi okwu nke iwu nke akara Afrịka n'ụzọ mma site n'ịnakwere aha ndị e ji wetara ihe ma ọ bụ omume. Omume a iwu na Ogirde Malal nke Thierno Mamadou Samba Mombeya. Mgbe akwụkwọ akụkọ a nke nchebe, onye na-ede uri na-agafe n' ike gaa n'ihe dị iche, nkatọ siri ike nke iji ike eme ihe n'ụzọ na-ibu ezi site n'aka ndị isi canton. ụzọ a bụ ume satirical, ebe maka ndị na- ike ike, iwe eto ikpe na- ezi na edidi aka ike na- ike..
Agv na mbọ agha
[dezie | dezie ebe o si]Ndụ na-aga jụụ ma dị mfe nye Thierno Abdourahmane n'etiti ụmụnne ya, ndị nwunye ya na ndị enyi ya, na-arụ ọrụ n'onwe ya nke anyị na-eme n'echeghị echiche. A ga-akpaghasị ya na mberede mgbe Hitler malitere Agha Ụwa nke Abụọ.
Hitler declared that war of his,
while people strutting in ease,
until then, going about their business,
abandon that and put themselves in state of combat.[3]
Thierno Abdourahmane, onye nwere ọgụgụ isi nke ọma, malitere ịhụ ihe isi ike na-arịwanye elu na-emetụta ndị mmadụ, ụmụ amaala ibe ya. Ọ biri na nhụjuanya siri ike, onye na-ede uri nke na-amata onwe ya dị ka enyo nke ndị ya, dịka o mechara dee:
It is the poet who enthusiasm the people, who doubles their efforts;
it is also the poet who shakes the hearts that revivify.
Mgbe agha ahụ gasịrị, onye Fulani nwere ọgụgụ isi nke Futa Djallon mepụtara njikọ ọdịbendị, Amicale Gilbert Viellard (agv) maka Renaissance na mmepe nke Healthy foulanite.Thierno Abdourahmane ịnụ ọkụ n'obi maka Agv; o dere otu n'ime uri ndọrọ ndọrọ ọchịchị mbụ ya iji gbaa Fula ume ịkwado njikọ ahụ.
As for Foulbhe, their cause was lost since mount years;
none of us debating what he was doing.
We were driven like cattle to pasture,
employees to all sorts of “taches”,
rising, falling, without knowing why or how.[4]
O president, be an honest, loving his
country and his men, that alone leads to the goal;
O members, be united behind this
leader, watch what he does.[4]
Ndị isi Gilbert Viellard (AGV) nabatara ederede ahụ nke ọma, ndị Maazị Yacine Diallo.E mere ka uri ahụ mụbaa ma kesaa n'ọtụtụ ebe na Futa. A mgba Thierno Abdourahmane ka ọ bụrụ onye isi nke ngalaba Agv na Labé, o dere, n'oge nke Association na obodo ahụ, Hymn to Peace na Futa Djallon, nke a nabatara na ihe ịga nke ọma a na-ahụ ngwaọrụ mbụ. [1]N'adịghị ka mfe nke agha na mmegbu, a na-eme ka ndị mmadụ na ndị na-aga nke Fouta-Djallon dị elu, iji gbaa ima maka mba, na-ama ihe ngosi a bụ. maka ala nna: ndepụta ndị na-eme ka onye kwuo uche ya, ndị otu agha agha ma ọ bụ ma ọ mbu ala ndị ọrụ ebere na ọ ga-amaliteghachi ọzọ otu ugboro ugboro..[5]
Ndụ ọha na eze
[dezie | dezie ebe o si]Thierno eduzokwa ọtụtụ ọrụ ọha na eze, ma rụọ ọrụ nchịkwa, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na okpukpe.
Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị
[dezie | dezie ebe o si]- 1945: A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi nke ngalaba nke Amicale Gilbert Vieillard (Agv) na Labé
- 1956-1959: osote onye isi obodo nke Labé
- 1963-1966: Ọchịagha nke Arrondissement nke Thiangel-Boori (Labé)
- 1967-1969: Commander of Arrondissement of Timbi-Madiina (pita)
- 1971-1973: Onye isi nke Arrondissement nke Kona (Koin)
- 1974-1976: Ọchịagha nke Arrondissement nke Daara-Labé (Labé)
- 1975-1983: Onye nyocha nke madrasas (Ecole Franco-Arabe)
- 1984-1987: Minista nke Ikpe Okpukpe nke Guinea
Ọrụ Okpukpe
[dezie | dezie ebe o si]- 1950: Cherif Boun Oumar họpụtara Khalife general nke Brotherhood Tidjania maka ọdịda anyanwụ Afrịka
- 1950: A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye na-ahụ maka akụ na ụba nke ụlọ alakụba Karamoko Alfa Mo Labé.
- 1976-1984: Onye otu National Islamic Council Guinea, ikike na-ahụ maka njem ala nsọ na Mecca
- 1981: osote onye isi oche nke International Academy of Islamic law (Majmau-al-Fiqh)
- 1973-1983: Imam nke nnukwu ụlọ alakụba Karamoko Alpha Mo Labé
- 1984-1987: Imam Ratib nke nnukwu ụlọ alakụba nke Faisal Conakry, Guinea
- 1987-2010: Imam Ratib nke nnukwu ụlọ alakụba nke Karamoko Alpha Mo Labé
Ọnwụ
[dezie | dezie ebe o si]Thierno Abdourahmane agbasa apụta ikpeazụ nke ndụ ya na Labe, ebe ọ nwụrụ na 22 September 2013 mgbe ọ dị afọ 97; e liri ya na 23 Sept 2013 na ego nke nna ya, nso Grand Mosque Karamoko Alpha Mo Labe.
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ La Vie et L'Époque de Thierno Abdourahmane | Ecole de Thierno Oumar Peredjo, Ibrahima Caba Bah, 1998, link: http://thiernoabdourahmane.org/vie-epoque-de-thierno/L-ecole-de-thierno-oumarou-pereedjo.html
- ↑ Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs nameddefte 98 72-78 - ↑ La Poésie Foutanke | Fuuta Hettii Bhuttu, link: http://thiernoabdourahmane.org/poesie-foutanke/fouta-hettii-bhuttu.html
- ↑ 4.0 4.1 Defte Cernoya 1998 | Ibrahima Caba Bah, page 40
- ↑ La Vie et L'Époque de Thierno Abdourahmane | L'Ecrivain, Ibrahima Caba Bah, 1998, link: http://thiernoabdourahmane.org/vie-epoque-de-thierno/l-ecrivain.html