Gaa na ọdịnaya

Thomas Allen (onye edemede Manx)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Thomas Allen (1710-1754) bụ Vicar nke Maughold na onye dere Manx carvals.

Thomas Allen na 1710, nwa Henry Allen na Jane Allen (née Stevenson).  Ọ bụ ebe nke Andreas site na 1739 ruo 1746, n'oge ahụ ọ na-egosi Mary Lace, nke Ballavarry, Andreas.

Mgbe nna ya nwụsịrị, Allen kwagara were ọrụ vicarage na Maughold na 2 June 1746. [1] Thomas bụ onye ikpeazụ n'usoro ụmụ nwoke ise na-esote iji jide ọkwa Vicar nke Maughold Parish: Thomas (1625 ruo 1660), Robert (1660 ruo 1666), Thomas (1666 ruo 1727), ruo 1727 ruo).

Allen jere ozi na Maughold ruo mgbe ọ nwụrụ na 1754 mgbe ọ dị afọ 44. Dị ka ndị nna ya tupu ya, e liri ya na Maughold church, na 6 August 1754. [1] Ọchie ya nnukwu ihe nke ruru £ 270. Nye nwa ya nwoke dị afọ iri na otu, nke aha ya bụ Thomas, ọ eriri ọkụ ya, ya, na £ iri na ụzọ, ya, na £ iri na ụzọ, ya, ya, na £ iri na ụzọ, ya, ya, na £ iri na ụzọ, ya, ya, na nna ya ụzọ, ya, na nna ya ụzọ.  abụọ na otu (na mgbakwunye na ihe ụgwọ).  [2] O see otu nwa elele, Alice, onye ga-adị ndụ ruo mgbe ọ gbara afọ 72, ọ nwụrụ na 1811.

A na-echeta Allen nke ọma taa maka ide ụfọdụ n'ime ihe atụ ndị anya na Manx carvals.  Carvals (nrụrụrụ aka nke "carol" Bekee) bụ ogologo uri a ga-abụ abụ, nke a na-ahụ eme ihe na isiokwu nke mgbasa ozi, mana ọ na-emecha isiokwu ndị ọzọ nke Ndị Nleba.[1]  A na-abụ ha n'enwe "Oiel Verrey" a ma ama, nke A.W.  Moore nyere nyere na The Folklore of the Isle of Man:

Mgbe a gụsịrị ekpere, ma bụrụkwa ukwe, onye ụkọchukwu na-agakarị n'ụlọ, na-ahapụ Clerk na-elekọta. Mgbe ahụ, onye ọ bụla nwere abụ ga-eme ya n'otu n'otu, nke mere na usoro ahụ gara n'ihu ruo n'oge, mgbe ụfọdụ, ọ dịkwa mwute na ọ ghọrọ onye na-eme ọgba aghara, ebe ọ bụ omenala maka akụkụ nwanyị nke ọgbakọ inye onwe ha ahịhịa, nke ha tụbara na ndị enyi ha. N'ụzọ ịlaghachi n'ụlọ, ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ọgbakọ ahụ ga-eleta ụlọ oriri na ọṅụṅụ kacha nso, ebe ha ga-eri ihe ọṅụṅụ ọdịnala n'oge ndị dị otú ahụ, ya bụ, Hot ale, nke e ji ihe na-esi ísì ụtọ, ginger, na ose.

Enweghị ihe odide ọ ederede ọzọ dị mkpa na Manx, a matala carvals dị ka naanị isi iyi nke Akwụkwọ Manx mbụ tupu mbụ awụ nke 19.[1]  Ya mere, a na-ewere Allen dị ka onye edemede Manx dị mkpa, ebe e akwụkwọ abụọ ya dị na mbụ nke Manx carvals, Carvalyn Gailckagh (ma ọ bụ 'Manx Carols'), na 1891. [2] A fim carvals Allen 'Tra Ta Mish Jeaghyn Er Yn Yrid Heose' ('A Hymful on na Fall na 1891).  njikọ 47;  na 'Trog Seose, My Chree' ('Rise Up, My Heart'), nke edere na 1739 ma nwee ama ama okwu 31. Ihe ndị e metụtara n'ime ha bụ:

Kirk Maughold
Tra Ta Mish Jeaghyn Er Yn Yrid Heose / A Hymn on Man's Shameful Fall
O, ghooinney aalin, maynryy v'ou sy traa,
Cha row oyrkys syd noi oie dị ka laa,
Jeee ya na-aga n'ihu n'ihu,
Cha ahịrị ort laccal nhee erbee syll,
Stiagh Paradise hie oo er choyrt boayl veen,
Ayns shen gaase dy-chooilley vass yeh hene.
O nwoke mara mma, obi dị gị ụtọ n'oge ahụ
O nweghị ihe mere ị ji mee ihe ọjọọ abalị na ehihie
N'ihi na Chineke nọ n'akụkụ gị, ha niile nọkwa n'okpuru ọchịchị gị
Ọ dịghị ihe ọ bụla ị kọrọ n'ụwa
N'ime Paradaịs e nyere gị ebe dị mma
N'ebe ahụ, mkpụrụ osisi ọ bụla na-eto n'onwe ya
Trog Seose, My Chree / Rise Up, My Heart
Ogwe aka, chree m, nagh mie dhyts nish,
Dty aigney slane hindaa,
Voish shelg lurg nhee aghyn faase na Ntinye
Nagh vel agh myr veeagh kay.
Ayns geiyrtys er tou goll rishyn,
Oaggey nei yn gheay gị,
Ny marrinee gleck noi geay dị ka muir,
Ọmarịcha slane gị.
Ị̀ ga-ahụ gị n'ihi na ị ga-eme ihe n'ụzọ ziri ezi.
Lesh sterrym goll heose dị ka sheese,
Ọ bụ ezie na ị na-aṅụ mmanya n'oge anyị
Cha vel aym laa dy aash.
Rie, obi m! 'ọ dị mma maka gị
Iji gbanwee onwe gị kpamkpam
Site n'ịgbaso ihe ndị na-adịghị ike n'ụwa,
Nke dị ka anwụrụ ọkụ na-agafe.
N'ịgbaso ihe ndị a ị ga-amasị ya
Onye na-alụso ifufe ọgụ,
Ma ọ bụ ndị ọrụ ụgbọ mmiri na-agba mgba n'abalị niile
Na-emegide oké osimiri na-efe efe.
Dị nnọọ ka ebili mmiri n'oké osimiri siri ike,
Oké ifufe na-efe n'elu na ala,
Ya mere, m, n'etiti nsogbu nke ụwa a,
Enweghị ụbọchị izu ike.

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]