Thomas Robertson Sim
Thomas Robertson Sim (25 June 1858 na Northfield, Aberdeen, Scotland - 23 July 1938 na Durban, Natal) bụ onye na-ahụ maka ihe ọkụkụ, onye na-amụ banyere ihe ọkụkụ na onye na-elekọta ọhịa na Natal, nke a maara nke ọma maka nnukwu ọrụ ya The Forests and Forest Flora of the Colony of the Cape of Good Hope nke pụtara na 1907. Ọ bụ nwa mbụ n'ime ụmụ ise nke John Sim (1824-1901), onye a ma ama na-amụ banyere mmiri na Isabella Thomson Robertson (1823-). [1]
Agụmakwụkwọ na ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Ọ gara ụlọ akwụkwọ grammar Old Aberdeen ruo afọ 1873, e wee nye ya nkuzi pụrụ iche na Marischal College, Mahadum Aberdeen na afọ 1874. N'otu afọ ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-amụ ọrụ ubi n'ubi Royal Horticultural Society dị na Chiswick.. In 1878 he was appointed to the Royal Botanic Gardens at Kew where he received a training in botany under Sir Joseph Dalton Hooker. In 1879 he worked for a year in the Harvard University botanic gardens in Cambridge, Massachusetts. Here he was influenced by Asa Gray and George Lincoln Goodale. Subsequently, he worked for a year in the garden of Colonel Peabody of Milton, Massachusetts. Returning to Scotland in 1881, he assisted his father on the farm at Inchmark from 1884–1888. [citation needed]
N'afọ 1889, ọ malitere ọrụ dị ka onye nlekọta nke ogige botanical nke King William's Town. Na Septemba 1894 ọ ghọrọ onye na-ahụ maka ọhịa na Ngalaba Ọhịa Cape wee malite ọrụ na Fort Cunynghame Plantation dị nso na Döhne. N'ime ọnwa ole na ole, e buliri ya n'ọkwa Superintendent of Plantations na Eastern Conservancy, na 1898 ka ọ bụrụ District Forest Officer nwere isi ụlọ ọrụ na King William's Town.
N'afọ 1902, o hiwere ngalaba ọhịa na Natal, wee bụrụ onye mbụ na-ahụ maka nchekwa ọhịa na 1903, isi ụlọ ọrụ ya dị na Pietermaritzburg. N'afọ 1907, ọ gara London dịka onye nnọchiteanya nke ihe ngosi ngwaahịa South Africa. N'afọ 1908, a gwara ya ka ọ gaa leta Pọtugal East Africa, o mechara dee akụkọ gbasara ojiji ọhịa, nke pụtara dị ka Forest Flora na Forest Resources of Portuguese East Africa, nke e sere nke ọma site na eserese ahịrị nke ya.
N'afọ 1908, ọ banyere n'ụwa azụmahịa site n'ịmepụta ụlọ akwụkwọ ọta akara na Pietermaritzburg, ma na-enye ndụmọdụ maka ịkụ osisi na nnukwu ọhịa, na-abanye n'ime ụlọ ọrụ osisi na ụlọ ọrụ na-eto eto, ịbụ onye guzobere Wattle Growers' Association na Cedara College of Agriculture.
A họpụtara ya F.L.S., F.R.H.S. na F.R'S.Afr. na 1919 natara D.Sc. nsọpụrụ. site na Mahadum nke South Africa. Ọ bụkwa onye na-akwado S.Afr mgbe niile. Ihe omuma. maka Adv. nke Sayensị, na-enye aka mgbe niile na akwụkwọ akụkọ ha. Mgbe ọ gara otu n'ime nzukọ ha na Rhodesia na 1920, ọ rịara ọrịa strok nke mere ka ọ kpọnwụọ, mana n'agbanyeghị nkwarụ ahụ, ọ gara n'ihu n'ọrụ ya. Ọ hapụrụ azụmahịa ya niile ma tinye oge ya niile n'ịmecha opus magnum ya, ọmụmụ zuru oke nke osisi na Southern Africa ruo na Osimiri Zambesi na Cunene. Ọnwụ batara ma ka na-edebe ihe odide ahụ a na-arụchabeghị na National Botanical Research Institute na Pretoria, nke nwekwara ọbá akwụkwọ ya.
A na-echeta Sim na Simia, ụdị liverworts na ọtụtụ aha a kapịrị ọnụ.
Thomas Robertson Sim ekwesịghị inwe mgbagwoju anya na onye agronomist James Taylor Robertson Sim (1903-1968), onye bụ nwa nwanne TR Sim, James Sim, onye bụkwa onye ọrụ ọhịa ruo ọtụtụ afọ.
A na-eji mkpirisi nke onye edemede Sim egosi onye ọkà mmụta ihe ọkụkụ a mgbe ọ na-ezo aka na aha ihe ọkụkụ.[2]
Akwụkwọ ndị e bipụtara
[dezie | dezie ebe o si]- Akwụkwọ ntuziaka nke Ferns nke Kaffraria (Aberdeen 1891)
- Ferns nke South Africa (Cape Town 1892)
- Ihe osise na Ndepụta nke Flora nke Kaffraria (Cape Town 1894)
- Nnyocha Botanical na Oké ọhịa nke Eastern Pondoland
- Ihe ọmụma na-adịbeghị anya gbasara Ferns nke South Africa na nkesa ha (1906)
- Oké ọhịa na osisi nke Colony nke Cape of Good Hope (Taylor & Henderson, Aberdeen 1907)
- Ọhịa Flora na Ọhịa Resources nke Portuguese East Africa (Aberdeen 1909)
- The Ferns of South Africa (mbipụta nke abụọ) (Cambridge 1915)
- Akwụkwọ ntuziaka nke Bryophyta nke South Africa (1916)
- Osisi na ahịhịa na-agbasa okooko maka iji na South Africa (Dept of Mines & Industries Mem No.3 Pretoria 1921)
- Bryophyta nke South Africa (Trans. Roy. Soc. S.Afr. 1926)
- Ịkụ osisi na South Africa (Pietermaritzburg 1927)
- Ịkụ osisi na Natal
Ebe e si nweta ya
[dezie | dezie ebe o si]- Nnyocha Botanical nke Southern Africa Mary Gunn & LE Codd (Balkema 1981)
- ↑ Archived copy. Archived from the original on 3 June 2012. Retrieved on 2011-12-22.
- ↑ Brummitt (1992). Authors of Plant Names. Royal Botanic Gardens, Kew. ISBN 1-84246-085-4.