Gaa na ọdịnaya

Timpoko Helène Kienon-Kabore

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Timpoko Helène Kienon-Kabore bụ ọkà mmụta ihe ochie sitere na Côte d'Ivoire, onye bụ Prọfesọ na Research of Human Society and Science Unit na Université Félix Houphouët-Boigny. Ọkachamara n'ihe gbasara ọla kọpa nke akụkọ ihe mere eme, ọ bụ onye ndụmọdụ gbasara ihe nketa ihe ochie na Ministry of Culture na Francophonie nke Côte d'Ivoire ma bụrụ onye isi oche nke Association of Archaeologists of West Africa site na 2010-2014.

Mahadum Felix houphouet-boigny

Kienon-Kabore bụ Prọfesọ na Research of Human Society and Science Unit na Mahadum Felix Houphouet-Boigny nke Cocody na Abidjan, Côte d'Ivoire . [1] A họpụtara ya ka ọ bụrụ Onye isi nke Ngalaba Archaeology nke ISAD (Institute of Anthropological Sciences for Development na 2015. [2] Mahadum Paris I: Panthéon-Sorbonne nyere akwụkwọ edemede doctoral ya nke akpọrọ 'La métallurgie ancienne du fer au Burkina Faso, province du Bulkiemdé: approche ethnologique, historique, archéologique et métallographique' na 1998. Nnyocha ya na-elekwasị anya na nyocha metalurgical.[3] O bipụtara banyere mmalite na mmepe nke ọrụ ígwè na Burkina Faso na Côte d'Ivoire. [4] Ọkachamara ya pụrụ iche dị na nyocha nke akụkọ ihe mere eme nke teknụzụ nke ndị Afrịka dị n'ebe ndịda Sahara. [5] Ọ nyochara otú ọ dị mkpa iji ihe ọmụma ụmụ amaala banyere mmepụta ígwè dị maka ịghọta ihe gara aga.[6] Na mgbakwunye, ọ mụọla ma bipụta banyere ọnụ ọgụgụ mmadụ na gburugburu ebe obibi na Senegal. [7]

Kienon-Kabore bụ onye ndụmọdụ na Archaeological Heritage na Ministry of Culture and Francophonie nke Côte d'Ivoire . [8] Dị ka akụkụ nke ọrụ ya n'ebe ahụ, ọ haziri 'ememe 100 afọ nke nkà mmụta ihe ochie nke Ivorian', nke emere na 2016, na 'Ivorian Archaeology Week', nke ememe na nke mbụ ya na 2019. [2] Ọ bụkwa onye otu kọmitii maka Association of Archaeologists of West Africa, ma bụrụkwa onye isi oche site na 2010 ruo 2014. [2][9][10] Ka ọ na-erule afọ 2020, ọ bụkwa onye otu kọmitii na-eduzi ndị ndụmọdụ sayensị na Gọọmenti nke INSA (International Network for Government Science Advice), nke na-arụ ọrụ n'ofe Afrịka na-asụ French.[2] Ọ bụ onye otu Kọmitii Sayensị maka Symposium on Modern Heritage of Africa - MoHoA, nke emere na Cape Town na 2021.[11] Ọ bụkwa onye otu Advisory maka akwụkwọ akụkọ Revue de l'Environnement et de la Biodiversité-Programme d'Appui Stratégique à la Recherche Scientifique (REB-PASRES). [12]

Mmetụta

[dezie | dezie ebe o si]

N'ịbụ onye na-ede maka ebe nrụọrụ weebụ TrowelBlazers, ọkà mmụta ihe ochie bụ Stephanie Wynne-Jones kọwara otú: "Prọfesọ Kiénon-Kaboré's dynamism enweghị ike ikwubiga ya ókè. Dịkwa ka iji ọnọdụ ya na-azụ ma kwalite ụmụ akwụkwọ Ivorian na nkà mmụta ihe ochie, ọ na-agbaso usoro nyocha nke mba ụwa. Ọrụ ya na-arụ ọrụ ígwè na-arụ ọrụ na Burkina Faso na Ivory Coast agbakwunyere n'ụzọ dị ukwuu n'ịghọta ọkachamara nke Africa na Burkina Faso na Ivory Coast na-emepe emepe n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Ụwa. Narị afọ nke abụọ AD Ọ na-anọgide na-abụ ọsụ ụzọ n'ubi ya, nke ụmụ akwụkwọ ya masịrị ya maka ntinye aka ya na nkà mmụta ihe ochie nke mpaghara ahụ.[2]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. International Scholar: Timpoko Hélène Kiénon-Kaboré (en). Society for the History of Technology (SHOT) (2019-08-14). Archived from the original on 2020-01-02. Retrieved on 2019-11-16.
  2. 1 2 3 4 5 Wynne-Jones (2020-11-10). Hélène Kiénon-Kaboré - Trowelblazers (en-GB). Retrieved on 2024-10-02.
  3. Timpoko Hélène Kienon-Kabore. core.tdar.org. Retrieved on 2019-11-16.
  4. Serneels, Vincent. "Origine et développement de la métallurgie du fer au Burkina Faso et en Côte d'Ivoire (5).Prospections et sondages dans la région de Yamane (Burkina Faso) et en recherches à Siola 4000 (Côte d'Ivoire).". SLSA Rapport Annuel. 
  5. Kiénon Kabore (2012-12-01). "Sources et méthodes pour une histoire des techniques métallurgiques anciennes dans les sociétés africaines subsahariennes : le cas de la métallurgie du fer" (in fr). E-Phaïstos I (I-2): 28–40. DOI:10.4000/ephaistos.403. ISSN 2262-7340. 
  6. Timpoko Helène Kienon-Kabore (2017). "HISTORY OF TRADITIONAL SCIENCE AND TECHNOLOGY IN SUB-SAHARAN AFRICA". International Journal of Academic Research and Reflection 5 (5). ISSN 2309-0405. 
  7. Eric Huysecom (2014). "Vallée de la Falémé (Sénégal oriental) et Parc national des îles Eotilé (Côte d'Ivoire): la 16ème année de recherche du programme "Peuplement humain et paléoenvironnement en Afrique"" (in fr). Jahresbericht SLSA 2013. 
  8. veraliah (2016-06-10). Côte d'Ivoire: successful seminar towards publishers organised by BURIDA with IFRRO support. www.ifrro.org. Archived from the original on 2017-08-27. Retrieved on 2019-12-04.
  9. Mme KIENON-KABORE Timpoko. Hélène (en). West African Archaeological Association (2019-05-06). Archived from the original on 2023-12-10. Retrieved on 2019-11-16.
  10. West African Archaeological Association Conference Programme 2017. West African Archaeological Association.
  11. Scientific Committee | Modern Heritage of Africa (2024-10-02). Archived from the original on 2024-10-02. Retrieved on 2024-10-02.
  12. Editorial Team | Revue de l'Environnement et de la Biodiversité-Programme d'Appui Stratégique à la Recherche Scientifique (REB-PASRES). www.ajol.info. Retrieved on 2024-10-02.