Tina Lasisi
Tina Lasisi bụ onye nyocha nka mmụta ihe gbasara mmadụ na anụmanụ nke arụmọrụ ya etinyela uche na mmepe nke ịdị iche iche n'ime ntutu mmadụ. Lasisi na-agba ụlọ nyocha nke ya na Mahadum Michigan ebe ọ na-amụ iche iche nke ntutu mmadụ na akpụkpọ ahụ.
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Lasisi na Bulgaria; nne ya bụ onye Bulgarian na nna ya bụ onye Naijiria. Ezinụlọ ya kwagara Netherlands mgbe ọ dị afọ 8, ma o biri ebe ahụ ruo mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị.
Lasisi nwetara nzere Bachelor of Arts na nkà mmụta ihe ochie na Anthropology na Mahadum Cambridge . Ọ debanyere aha na Mahadum Steeti Pennsylvania ebe ọ nwetara ma Master of Science na PhD na Biological Anthropology.[1] Mgbe ọ nọ na Penn State, Lasisi gụrụ akwụkwọ n'okpuru onye America na-ahụ maka ụmụ mmadụ Nina Jablonski.[2] Lasisi bụ onye isi ojii mbụ gụsịrị akwụkwọ na PhD na Biological Anthropology na Penn State . [3]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Mgbe Lasisi nọ na-amụ akwụkwọ na Mahadum Cambridge, ọ mụtara otú nhọpụta agba si arụ ọrụ dị ka nchebe megide ìhè UV.[1] Lasisi jụrụ ihe ndị na-akpalite mgbanwe n'ụwa nke na-ebute ụdị dị iche iche nke ntutu mmadụ,[2] chọta na akwụkwọ edemede na nnyocha dị adị bụ nke pere mpe.[1] Nchọpụta na ọtụtụ n'ime nnyocha dị, na-elekwasị anya na ntutu ndị Europe, Lasisi mepụtara usoro nke ebumnuche iji tụọ ma nwee ọgụgụ isi banyere dị iche iche nke ntutu isi.[3] Lasisi malitere ịmepụta "akụkọ banyere mgbanwe iji kọwaa ọdịiche ọkpụkpụ n’akụkụ akara agbụrụ, nke na-abụghị nke dị mfe", na-ezo aka n’ike mmekọrịta na ntutu isi nke ndị Africa-America na ọchịchọ ịkwado mmegbu nke akụkọ ihe mere eme banyere agbụrụ.[3]
Nnyocha Lasisi nyochara ọrụ ntutu mmadụ na-arụ n'ime ka ụbụrụ mmadụ jụọ oyi, na-aghọta na ntutu ntutu ga-enye uru kachasị ukwuu na usoro a. Lasisi mere nnwale site na iji wig na ọnọdụ okpomọkụ a na-achịkwa, na-ahụ na ntutu na-agba agba na-enye nchebe kachasị ma belata mkpa ọsụsọ, nke ga-echekwa mmiri na electrolytes.[4] E bipụtara nsonaazụ ya na American Journal of Physical Anthropology na 2016, e bipụtakwara nyocha ọzọ na Scientific Reports na 2021.[5]
Lasisi kwetara akụkọ ihe mere eme nke pseudoscience eji akọwapụta ma kewaa agbụrụ, [6] mana ọ na-ekwusi ike na ọ dị mkpa maka ọmụmụ miri emi n'ime ọdịiche dị iche iche. N'afọ 2021, Lasisi kwuru, sị: "N'agbanyeghị mgbanwe zuru oke site na iji okwu agbụrụ doro anya, usoro agbụrụ dị n'okpuru iji kọwaa ma ghọta ọdịiche mmadụ ka dị. "[7]
N'afọ 2023, Lasisi guzobere ụlọ nyocha nke ya na Mahadum Michigan . O so guzobekwa Black in Biological Anthropology, nke na-akwalite ma na-enyere ndị Black biological anthropologists aka.[1]
Onyinye na nsọpụrụ
[dezie | dezie ebe o si]N'afọ 2022, e nyere Lasisi Jon C. Graff, Ph.D. Prize for Excellence in Science Communication [8]
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 Kinfu, Kaleab Alemayehu (May 25, 2022). Tina Lasisi is researching the evolution of human hair variation and making space for Black people in the field of biological anthropology (en). Retrieved on January 5, 2025. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name "Kinfu2022" defined multiple times with different content - ↑ Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedAbell2022 - ↑ Crabbe. "Penn State University: Brilliant Lady Is First Black Person To Graduate With PhD In Anthropology From School", Yen.com.gh, April 12, 2023. Retrieved on January 5, 2025. (in en)
- ↑ Metcalfe (June 20, 2023). Why curly hair was an evolutionary advantage (en). National Geographic Society. Archived from the original on June 20, 2023. Retrieved on January 6, 2025.
- ↑ Glick (December 5, 2023). These 10 scientists are on the cusp of changing the world (en). Popular Science. Retrieved on January 5, 2025.
- ↑ Price (March 29, 2024). "Anthropologists take up arms against 'race science'" (in en). Science. Retrieved on January 7, 2025.
- ↑ Kwarteng (July 13, 2022). An Intellectual Biography of Africa: A Philosophical Anatomy of Advancing Africa the Diopian Way. Xlibris US. ISBN 9781669836544. Retrieved on January 7, 2025.
- ↑ Science News unveils their list of 10 young scientists pushing the boundaries of scientific inquiry (en). Society for Science (September 29, 2022). Retrieved on January 7, 2025.