Toyin Ajao
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Naijiria |
| Aha enyere | Toyin |
| Aha ezinụlọ ya | Ajao |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 13 Julaị 1978 |
| Ebe ọmụmụ | Ikirun |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English, Asụsụ Yoruba |
| Ọrụ ọ na-arụ | women's rights activist, The Practitioner |
| Ebe agụmakwụkwọ | King's College London, University of Pretoria, Obafemi Awolowo University |
| Nnọchiaha nkeonwe | L484 |
Toyin Ajao ⓘ (amụrụ na Julaị 13, 1978) [1] bụ ọkà mmụta Naịjirịa, onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị, ma bụrụkwa onye nyocha na- agwọ ọrịa nke ọrụ ya lekwasịrị anya na ọgwụgwọ mgbake, mgbanwe esemokwu, na ụzọ ndị Afro-feminist si emeso mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya. [2] [3] [4] [5] Ọ bụ onye guzobere Ìmụ nke Africa Centre (ìAfrika), otu na-abụghị maka uru na-arụ ọrụ na ọdịmma nke obodo ndị Africa a na-emegbu site n'ịgwọ nsogbu dị n'etiti ọgbọ na mkpokọta site na ijikọta usoro ọgwụgwọ nke ndị obodo na nke oge a. [6]
Agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Ajao na Ikirun, Osun State n'afọ 1978, o nwetara akara ugo mmụta PhD na Sayensị Ndọrọndọrọ Ọchịchị na Mahadum Pretoria, na-elekwasị anya na mgbanwe esemokwu na Mgbasa Ozi Ọhụrụ. [7] O nwetara akara ugo mmụta MA na Nsogbu, Nchebe, na Mmepe na King's College London na akara ugo mmụta B.Sc na Akaụntụ na Mahadum Obafemi Awolowo .
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Ajao na-ejikọta Afro-feminism, ọgwụgwọ ikpe ziri ezi, nkà ihe ọmụma Ubuntu, nghọta dị oke mkpa, mgbanwe esemokwu, na neuroscience n'ọrụ ọgwụgwọ ya n'ime ọha mmadụ, oghere ndị na-eme ihe ike na ndị inyom n'Africa. A kpọrọ ya otu n'ime "ndị ọkà mmụta iri nke Afrịka ga-elele" na 2024 site na The Africa Report tinyere Simukai Chigudu, na Naminata Diabate . Mahadum Exeter matakwara ya dị ka "Ọkà mmụta ojii na-akpali akpali" n'akụkụ Audre Lorde na Kimberlé Crenshaw n'oge ọnwa akụkọ ihe mere eme nke ndị ojii na 2024.
Ajao bụ onye gụsịrị akwụkwọ na onye nyocha na African Leadership Centre, King's College London . Ọrụ ya nke ịlụ ọgụ megide ikike ụmụ nwanyị gbasara okike, mmekọahụ, na teknụzụ, yana ikike ụmụ nwanyị maka idu ndú. Ọ rụkọrọ ọrụ na òtù dịka Women's Technology Empowerment Centre (W.TEC) ma dee blọgụ gbasara okwu ndị metụtara enweghị nha anya nwoke na nwanyị, mmegbu usoro, na ahụmịhe ụmụ nwanyị na ọha mmadụ nna ochie, na-enweta onyinye mba ụwa abụọ ya, gụnyere BlogHer International Activist Award, 2009. [8]
E bipụtala nnyocha ya na Routledge, Palgrave, MacMillan, Matatu, Kujenga Amani, nakwa site na African Women's Development Fund, na-ekwu maka isiokwu dịka mgbanwe esemokwu, akụkọ ndị obodo, ngagharị iwe dijitalụ, amụma ahụike uche, ikike LGBTQ+ na ọdịmma ọha na eze n'Africa. [9] [10] [11] [12] [13]
Ọ hiwere Ụlọ Ọrụ Africa (ìAfrika) na 2020, ebe ọ na-edu ọrụ ndị gụnyere omenala ọgwụgwọ obodo na ihe ọmụma nna ochie yana atụmatụ mweghachi nke oge a iji dozie mmerụ ahụ dị n'etiti ọgbọ na ime ka obodo sie ike. Ọ na-ejikọta ngagharị iwe na agụmakwụkwọ site na ijikọ ihe ọmụma obodo, Afro-feminism, iwuli udo, na ikpe ziri ezi.
Mbipụta
[dezie | dezie ebe o si]- #ỌgwụgwụSARS Nhazi: Ihe Mmụta na Ohere Maka Ọchịchị Ọdịnihu Naịjiria . Teknụzụ Dijitalụ, Ntuli Aka na Mgbasa Ozi n'Afrịka nke Duncan Omanga, Admire Mare, na Pamela Mainye deziri. Routledge: London & New York, 2024: 191-209.
- Mmetụta Teknụzụ Na-anaghị Eme Ihe Ike nke Ushahidi nwere na Ime Ihe Ike Mgbe E Ntuli Aka nke Kenya nke 2008. Ndị Ntorobịa na Ndị Na-anaghị Eme Ihe Ike n'Ọnọdụ Ndị Na-adịghị Ewusi Ike nke Afrịka nke Akin Iwilade na Tarila Marclint Ebiede deziri. Palgrave Macmillan Switzerland, 2022: 163-188.
- Isi Okpukperechi na Nnyocha Akụkọ Ihe Mere Eme nke Ụdị Echiche Mmekọahụ Dị Iche Iche na Njirimara Nwoke na Nwanyị na Naịjirịa . Ọrụ nke Initiative for Equal Rights (TIERs) na Education as a Vaccine (EVA), site na nkwado sitere na Wellspring Philanthropic Fund. Onye dere ya na Chioma Ogwuegbu na Lydia Ogundare, 2022. PDF
- Akwụkwọ akụkọ ụmụ amaala na mgbanwe esemokwu: Ịchọpụta nhazi dijitalụ nke nsogbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndị Netizens na Kenya . Na Routledge Handbook nke African Media and Communication Studies, nke Winston Mano na Viola C Milton deziri. Routledge: London & New York, 2021: 155-165.
- Ịhazi Mkpa Ahụike Uche na Naịjirịa: Oku Mkpọte . King's College, London, 2022.
- Usoro Ọgwụgwọ nke Ọdịmma Uche na Mmetụta Uche nke Ụmụ Nwanyị Afrịka na-edu . Na Usoro Ihe Ọmụma Ahụike Uche na Ọdịmma Mmetụta AWDF, Mbipụta AWDF, 2021.
- Mmechi nke Zimbabwe na Intanet: Mkpebi akụ na ụba na-emegide mmepụta ihe ka ọ bụ mmegharị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-aga n'ihu? 2019, Kujenga Amani, Kansụl Nnyocha Sayensị Ọha na Eze.
- Akụkọ Ndị Mmadụ na Mgbanwe Esemokwu n'Afrịka : Mmeghachi Omume Ushahidi Maka Ime Ihe Ike nke Kenya Mgbe E Ntuli Aka 2008 gasịrị. 2017. Onye dere ya na Dr. Cori Wielenga na Matatu Brill n'ịntanetị Akwụkwọ na Akwụkwọ Akụkọ, Ọmụmụ Ihe Ndị Africa, Mpịakọta nke 49, Mbipụta nke 2, peeji nke 467 - 486.
- #Ụgwọ Aghaghị Ịda Mwakpo 2015 : Mmalite nke Ụlọ Ọrụ Ndị Ntorobịa na Mkpesa Kasị Ukwuu Mgbe A Na-akpa Akụ̀ na Mba Ndị Dị n'Otu na South Africa. 2016, Kujenga Amani, Kansụl Nnyocha Sayensị Ọha na Eze.
- Ikpo Okwu Ushahidi : Ụzọ Ndị Mmadụ Si Eme Mgbanwe Esemokwu Na Kenya . 2014, Kujenga Amani, Kansụl Nnyocha Sayensị Ọha na Eze.
- Boko Haram na Ọnọdụ Mberede Dị Mkpa Maka Ịgbanwe Esemokwu Na-adịghị Agbanwe na Naịjirịa . 2014, na African Studies Association, mbipụta dị n'ịntanetị nke Pambazuka, na Sahara Reporters.
- Mmetụta Nchekwa Mmadụ nke Iwu Mgbochi Mmekọahụ na Ndị Ntorobịa Mmekọahụ na Naịjirịa . 2014, na mbipụta dị n'ịntanetị nke Strife, Pambazuka, na Sahara Reporters.
Leekwa
[dezie | dezie ebe o si]- Funmi Olonisakin – Onye isi ntọala nke ALC na ọkà mmụta maka nduzi na iwulite udo n'Africa
- Fatima Akilu - ọkachamara n'ihe gbasara uche na Naịjirịa lekwasịrị anya n'ihe gbasara ahụike uche na ịlụso oke ike ọgụ
- Bisi Adeleye-Fayemi – onye na-akwado ikike ụmụnwaanyị Naịjirịa, onye edemede, na onye hiwere AWDF
- Prentis Hemphill - Onye edemede, onye na-eme ihe ngosi, na onye na-agwọ ikpe ziri ezi
- Cara Page - Onye nhazi na onye ọrụ omenala Amerịka n'ikpe ziri ezi
- Naminata Diabate - Ọkà mmụta akwụkwọ na ọmụmụ nwoke na nwanyị n'Africa
- Awino Okech – Prọfesọ nke Ọmụmụ Ihe gbasara Ụmụnwaanyị na Nchebe na SOAS
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Kediran (2011-05-18). Press Release: Toyin Ajao (TheActivist) Gets All Expense Paid Trip to Kenya as Winner of Global Women's Blogging Competition. Mutiu Iyanda Kediran. Retrieved on 2024-10-08.
- ↑ Black History Month. University of Exeter Law Bulletin (December 18, 2024). Retrieved on August 6, 2025.
- ↑ Ayeni. "Before Stardom With Dr Toyin Ajao, 'Moon Goddess'", Punch, 2024-08-25. Retrieved on 2024-10-08.
- ↑ Ayeni. "UK-based Expert Calls For Community-Centred Empathy", Punch, 2024-10-07. Retrieved on 2024-10-08.
- ↑ Ayeni. "Are Nigerians Trapped In Collective Trauma?", Punch, 2024-09-30. Retrieved on 2024-10-08.
- ↑ Iafrika underscores crucial role of healing in society. Guardian Nigeria (September 10, 2024). Retrieved on August 6, 2025.
- ↑ 10 African scholars to watch in 2024. The Africa Report (2024). Retrieved on 2024-08-06.
- ↑ Malawi: Blogger wins BlogHer International Activist Award (en). Global Voices (2009-06-06). Retrieved on 2025-08-05.
- ↑ Ajao (2024). "
- EndSARS Organizing: Lessons and Opportunities for Nigeria's Future Governance", in Omanga: Digital Technologies, Elections and Campaigns in Africa. Routledge, 191–209. DOI:10.4324/9781003429081-15. Retrieved on 9 October 2025.
- ↑ Ajao (2022). "Ushahidi's Nonviolent Technological Impact in Kenya's 2008 Post-Election Violence", in Iwilade: Youth and Non-Violence in Africa's Fragile Contexts. Palgrave Macmillan, 163–188. DOI:10.1007/978-3-031-13165-3_8. ISBN 978-3-031-13164-6. Retrieved on 9 October 2025.
- ↑ Ajao (2017). "Citizen Journalism and Conflict Transformation in Africa: The Ushahidi's Response to Kenya's 2008 Post-Election Violence". Matatu 49 (2): 467–486. DOI:10.1163/18757421-04902012.
- ↑ Ajao (2019-03-06). Zimbabwe's Cyber-shutdown: A Counter-productive Economic Decision or a Politically Retrogressive Move?. Kujenga Amani. Social Science Research Council.
- ↑ Ajao (2021). The Healing Matrix of African Women-led Mental and Emotional Wellbeing. AWDF Mental Health and Emotional Wellbeing Knowledge Series. African Women’s Development Fund. Retrieved on 2025-10-07.