Tunde Adegbola
Tunde Adegbola
| |
|---|---|
Tunde Adegbola na 70 (2025)
| |
| A mụrụ ya | Tunde Adegbola 1 Ọgọst 1955 (afọ 70) Ibadan, Naịjirịa |
| Ọrụ | Onye Nkà na Ụzụ Asụsụ |
| Ebe nrụọrụ weebụ | www.alt-i.org |
Tunde Adegbola (Yoruba: Túndé Adégbọlá;Amụmụrụ na afọz1 Ọgọst 1955), nke a makwaara dịka T. A. ma ọ bụ Uncle T, bụ onye ọkà mmụta sayensị, onye egwu, injinia, ọkà mmụta asụsụ na onye na-akwado omenala. A maara ya nke ọma maka ọrụ ya n'ịhazi ọtụtụ ụlọ ọrụ telivishọn na redio nkeonwe na Naịjirịa. Ọ bụ onye guzobere usoro TIWA n' onye isi nchịkwa nke Alt-i (African Languages Teknology Initiative)..
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Tunde gụsịrị zere bachelọ na injinia eletrik na Mahadum Lagọs, ma mesịa bụrụ ọkachamara na teknụzụ mgbasa ozi. O mechara nweta nzere masta na sayensị kọmputa na Mahadum Wales (Swansea). Ọ rụrụ ọrụ ọtụtụ afọ dị ka onye injinia ụda, na-arụzi ngwá egwú maka ndụ. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gụsịrị PhD na sayensị ozi (nke nwere ọkachamara na teknụzụ asụsụ mmadụ) na Mahadum Ibadan. Tunde enweela mmetụta dị ukwuu na ụlọ ọrụ mgbasa ozi, ọkachasị na Naijiria, ebe o guzobere ọtụtụ ụlọ ọrụ telivishọn na ụlọ ọrụ redio, yana ụfọdụ mba ndị ọzọ dị n'Afrịka dịka São Tomé na Príncipe. Nhazi ya na ntinye nke ụlọ ọrụ mgbasa ozi na mmepụta maka Africa Independent Television (AIT), Channels Television, Mainframe Film and Television Productions Studios, Media International Productions Studios na Klink Studios bụ ụfọdụ n'ime ọrụ ya kachasị mma. Ọ bụkwa onye ndụmọdụ teknụzụ na Open Society Initiative for West Africa (OSIWA) nke chepụtara, chepụta ma wuo West Africa Democracy Radio (WADR) dị ka ebe etiti nke ụlọ ọrụ redio na West Africa. Dị ka onye nchọpụta na teknụzụ asụsụ mmadụ, ọ na-arụ ọrụ n'ịgbanwe teknụzụ ozi na nkwukọrịta iji mee ka ha nwee ike iji ya mee ihe n'asụsụ Afrịka. Ya na Microsoft jikọrọ aka iji mee ka Microsoft Windows na Office gaa na Hausa, Igbo na Yoruba, asụsụ Naijiria atọ a na-asụkarị, malite na Windows Vista. Site na Windows 8, asụsụ na-abịa na sistemụ arụmọrụ.
Ọ na-akụzi ọgụgụ isi dị ka onye enyemaka na Mahadum Lagos, Mahadum Ibadan na Mahadim Afe Babalola, Ado Ekiti, niile na Naijiria.
Ọ bụ onye nchọpụta na Innovative Computing Inc (Quik Cat) nke Cleveland, Ohio, United States, ebe ọ rụrụ ọrụ iji gbanwee ụkpụrụ psycho-acoustic maka mkpakọ ọdịyo site na iji mgbanwe mkpụrụ ndụ.
Usoro Tiwa
[dezie | dezie ebe o si]Mgbe ọ rụchara ọrụ nke ọma ọtụtụ afọ dị ka onye injinia mgbasa ozi na ọrụ ọha na eze nke Naijiria, Tunde guzobere TIWA Systems na 1985 na ebumnuche nke iweta uru nke teknụzụ dijitalụ na mgbanwe ozi ya na Naijiria. Ewezuga inye ndụmọdụ na ọrụ ndị ọzọ na kọmpụta azụmahịa na nke sayensị, na TIWA, ọ malitere mbipụta desktọọpụ na Naịjirịa site n'ịgbanwe ọrụ nke ụlọ mbipụta dị ka Spectrum Books, Evans Brothers, Onibonoje na ọtụtụ ndị ọzọ n'etiti 1985 na 1990. Ọ bụkwa onye ọsụ ụzọ na-abụghị nke na-aga n'ihu (NLE) nke vidiyo na 3D animation na ụlọ ọrụ ihe nkiri Naijiria site na itinye ihe ndekọ animation mbụ na uwe NLE maka ụlọ mmepụta gụnyere Media International, Klink Studios, Mainframe Productions na Shell Production Nigeria na ọtụtụ ndị ọzọ na 1990s. Ihe ndị a dugara na kọmitii ya dị iche iche maka imepụta ọtụtụ ụlọ ọrụ TV nke onwe ya na Naịjirịa, gụnyere Channels Television, MITV na Africa Independent Television (AIT), ebe o mepụtara, nye, wụnye ma nye iwu ụlọ ọrụ ndị ahụ n'etiti afọ 1994 na 1997. Ọ bụ onye ndụmọdụ teknụzụ na Open Society Initiative for West Africa (OSIWA) maka imepụta na mmejuputa West Africa Democracy Radio (WADR) n'etiti afọ 2003 na 2006. Ọ bụkwa onye ndụmọdụ teknụzụ na OSIWA na ọtụtụ ọrụ mgbasa ozi ndị ọzọ, iwu ma wusie telecenters na ụlọ ọrụ redio obodo ike na ihe karịrị mba ise dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka. N'afọ 2006, ọ malitere inye UNICEF ndụmọdụ iji nyochaa redio na telivishọn mba nke São Tomé na Príncipe. International Alert, UNICEF na UNDP mechara nye ya ọrụ na 2007 iji wuo ụlọ ọrụ redio obodo abụọ na São Tomé na Príncipe. [1]
Alt-i
[dezie | dezie ebe o si]Tunde Adegbola malitere African Languages Technology Initiative (Alt-i) na 2002 maka ebumnuche nke ịzụlite ihe ndị dị mkpa nke ga-eme ka itinye aka na teknụzụ ozi na nkwukọrịta (ICT) n'asụsụ Afrịka.[2] Ọ bụ onye nduzi nke Alt-i ugbu a, nke dị na Ibadan, steeti Oyo, Naijiria. E guzobere Alt-i iji mee ka teknụzụ dịkwuo mkpa n'asụsụ Afrịka. Alt-i bụ òtù na-enweghị uru nke ebumnuche ya bụ "itinye nsogbu Afrịka n'ime usoro ihe omume nke oge ihe ọmụma" site n'ịkwado ICT dị ka ihe nwere ike imebi asụsụ. Alt-i na-akwado site na ụlọ ọrụ enyemaka mba ụwa dị iche iche, dị ka Bait Al-Hikmah, OSIWA, IDRC, na ACALAN. Nanị isi iyi ego dị n'ógbè ahụ ruo ugbu a bụ Kansụl Nnyocha na Mmepe nke Lagos State, nke nyere onyinye iji mepụta teknụzụ iji nyere ndị na-amaghị akwụkwọ aka iji nweta ohere na-arịwanye elu maka ozi site na weebụ. Alt-i na-etinye aka na nyocha na mmepe na mpaghara ndị a: [3]
- Ịmata okwu n'onwe yaNkwupụta okwu
- Nchịkọta ederede na okwu
- Ịsụgharị ihe
- Nnyocha nke mkpụrụedemede
- Ngwa na-akpaghị aka
- Ebe ngwanrọ dị
- Enyemaka na mahadum
keyboard Yoruba
[dezie | dezie ebe o si]Adegbola mepụtara keyboard nwere ike ịnagide ọdịiche nke orthography nke Yoruba, nke bụ asụsụ ụda. Iji nhazi keyboard Bekee maka Yoruba nwere ike isi ike n'ihi na enwere ike ide okwu Yoruba dị iche iche na otu ụdaume na ụdaume, nke a na-ahụ naanị site na itinye akara akara ngosi iji gosipụta ụda; ya mere, mgbe ụfọdụ ọ na-ewe ọtụtụ mkpịsị aka iji ghọta otu njirimara Yoruba mgbe ị na-eji nhazi keyboard Bọns. Iji mezuo otu nsonaazụ ahụ na obere mkpịsị aka, Tunde mere keyboard na-enweghị mkpụrụedemede Q, Z, X, C na V, nke Yoruba anaghị eji (ma e wezụga maka ụfọdụ olumba, ebe ha na-eji V, Z na 'C' na digraph 'ch'). O weghachiri ụdaume, nke dị elu, na ntụpọ ndị ọzọ a ma ama ma gbakwunye akara ụda na akara ndị ọzọ, na-emepụta nhazi keyboard nke asụsụ Yoruba kwesịrị ekwesị. Ugbu a, ọ na-arụ ọrụ na njirimara okwu iji gbanwee okwu Yoruba a na-asụ n'ihe odide.[4][5]
Ndụ onwe onye
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Tunde n'ụbọchị mbụ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1955. Nna ya, onye nwụrụ anwụ Bishọp Adeolu Adegbola, bụ onye ndị ozi ala ọzọ kụziiri ma bụrụ otu n'ime ndị mbụ n'obodo ya natara agụmakwụkwọ ọdịda anyanwụ. Tunde Adegbola lụrụ Inyang (née Ndaeyo) si Nkari na Akwa Ibom State, Nigeria. Ha nwere ụmụ nwoke atọ: Emem, Edidiong na Imoh. Tunde bụ nwoke dị umeala n'obi, onye na-akpa nganga maka ihe nketa Africa ya ma na-egosipụta nke a mgbe niile site n'iyiri uwe ọdịnala Africa na akpụkpọ ụkwụ. Ọ na-eme njem ugboro ugboro, na-anakọta ngwá egwú nke ebe ọ gara. Ọ bụ onye na-eti egwu, na onye bụbu onye na-eme egwuregwu mba.
Mgbalị ọdịnala
[dezie | dezie ebe o si]Adegbola na-alụ ọgụ maka nlọghachi nke asụsụ Naijiria na nnabata ha na teknụzụ. Ọ na-akwadokwa maka agụmakwụkwọ nke na-edozi nsogbu mpaghara n'ezie.
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Tunde Kelani Celebrates Tunde Adegbola na 60
- Tunde Adegbola na-azọpụta Asụsụ Yoruba
- Tunde Adegbola na Community Radio
- Tunde Adegbola na LinkedIn
- Ịchọta Society nke Ozi maka Africa
- Ajụjụ ọnụ na Dr. Tunde Adegbola
- Ajụjụ ọnụ: Túndé Adégbolá Na Ned Sublette Na-ekwu
- Ịkụ ụda olu ziri ezi
- Mkparịta ụka na Onye Injinia Asụsụ
- Ihe Omume S2PAfrica
- Dr. Tunde Adegbola kwuru banyere ihe S2P Africa