Twi
Ọdịdị
Twi
| Obere ụdị nke | Central Tano, Akan language |
|---|---|
| Akara ala | twi |
| Mba/obodo | Ghana |
| Ụdị asụsụ | subject–verb–object |
| Usoro ederede | Latin script |
| Ụdị metụtara | Category:Twi pronunciation |
| Koodu asụsụ Wikimedia | tw |
| Twi | |
|---|---|
| Nkwupụta | [tɕɥi]] |
| A mụrụ ya | Ghana |
| Ógbè | Ógbè Ashanti |
| Agbụrụ |
|
Ezinụlọ asụsụ
|
Niger-Congo?
|
Ụdị ndị a ma ama
|
|
| Latịn | |
| Ọnọdụ gọọmentị | |
| Na-achịkwa site na<span typeof="mw:Entity"> </span> | Kọmitii Orthography nke Akan |
| Koodu asụsụ | |
| ISO 639-1 | tw
|
| ISO 639-2 | twi
|
| ISO 639-3 | twi (lee [aka] maka nkọwa Ethnologue)
|
Twi ([tw]) bụ aha a na-ama n'asụsụ ndị Akan nke Asante na Akuapem.[1]N'ụzọ dị irẹ, ọ bụ otu okwu maka 'Akan' nke Ndị Fante na-ejighị. Ọ bụghị otu nhọrọ, ebe Akuapem Twi nwere njikọ chiri anya na olumba Fante diẹ ka ọ dị na Asante Twi.[2]Twi n'ozuzu ya na-agụnye ndị Akan na-esonụ: Ahafo, Akuapem, Akyem, Asante, Asen, Bono, Dankyira na Kwawu, nke ihe dị ka nde mmadụ 4.4 na etiti na nwere ihe dị ka nde Ghana 4.4 na etiti na nwere ikike..[1][2]
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ African 671. "About Akan (Twi)" (in en). UW Press Journals.
- ↑ Boaheng (2021). "An Akan (Bono-Twi) Mother-Tongue Commentary on the Second Letter of John". Journal of Mother Tongue Biblical Hermeneutics and Theology.