Umpila
| Language name | ||
|---|---|---|
| Spoken in: | — | |
| Region: | — | |
| Total speakers: | — | |
| Language family: | Default | |
| Language codes | ||
| ISO 639-1: | none | |
| ISO 639-2: | — | |
| ISO 639-3: | — | |
| Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. | ||
Umpila, nke a na-adị ka Ompeila, Ompela, Oom-billa, ma ọ bụ Koko-umpilo, bụ ụbọchị Aboriginal Australia, ma ọ dị ka akwụkwọ, nke Cape York Peninsula dị n'ebe ugwu Queensland.[1] Ọ bụ ihe dị ka 100 Ndị Aborigine na-asụ ya, ọtụtụ n'ime ha bụ ndị agadi.[1]
Ebe a na-ekesa ya
[dezie | dezie ebe o si]Ala nke ncheta ya na ncheta Umpila dị n'ịkpọ egwu osimiri nke Cape York Peninsula ma na-agọ site na njedebe ugwu nke Temple Bay n'ebe ndịda mpaghara Massey Creek n'elu Princess Charlotte Bay, na-egosi nke Great Dividing Range gaa n'obodo Coen. Ọtụtụ n'ime ndị Umpila na Kuuku Ya'unụ nsogbu bi na Lockhart River Aboriginal Community, nke dị na Lloyd Bay, ihe dịka n'ókè dị n'etiti ala Umpila na kuuku Ya'o.
Ụdị dị iche iche
[dezie | dezie ebe o si]Ụdị dị iche iche nke Umpila, nke a na-ewere dị ka olumba ma ọ bụ asụsụ dị iche iche, bụ:
- Umpila n'onwe ya
- Kanju (Kandju, Kaantyu, Gandju, Gandanju, Kamdhue, Kandyu, Kanyu, Karnu), nakwa Jabuda, Neogulada, Yaldiye-Ho
- Kuuku-Yaʼu (Yaʼo, Koko-Jaʼo, kokoyao), nakwa Bagadji (Pakadji)
- Kuuku Yani (ọ nwụọla)
- Uutaalnganu (ọ dịghịzi)
- Kuuku Iʼyu (ọ dịghịzi) [2]
Ọmụmụ ụdaolu
[dezie | dezie ebe o si]| Akpụkpọ ahụ | Ezé ezé | Alveolar/Retroflex |
Palatal | Velar | Mkpịsị aka | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Plosive | p | t̪ | t | c | k | ʔ |
| Ụgbọ imi | m | n̪ | n | ɲ | ŋ | |
| N'akụkụ | l | |||||
| Rhotic | r | |||||
| Ihe atụ | ɻ | j | w |
| N'ihu | Ịlaghachi azụ | |
|---|---|---|
| Elu | i iː | u uː |
| Ala Dị Ala | a aː | |
Dị ka ihe atụ, Umpila bụ akara aglutinative, suffixing, na-adabere na akara, na-isi usoro isiokwu-ihe-okwu. A na-egosi ndị gosiri site na usoro nkewa: ebute aha bụ ergative / absolutive, akụkụaha bụ nominative / accusative. Ihe ndị dị mkpa kwuru: ihe mere eme nke mbụme mbụ, reduplication okwu dị anya na- nọmba akara na-egosi, akara ergative 'nhọrọ'.[3]
Asụsụ Ogbi
[dezie | dezie ebe o si]Ndị Umpila nwere (ma ọ bụ nwe) ụdị akara aka nke edemede ha. [1] Ọ bụ otu n'ime isi ihe ndị na-agụ Far North Queensland Indigenous Sign Language.
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]- [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ọdịbendị na-aga n'ihu: Ala na akụ n'etiti ndị Aborigine nke East Cape York. Na Stevens, N. C. na Bailey, A. (ed.). Peninsula Cape York nke oge a. Canberra: Australian Institute of Aboriginal Studies.
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] Olee ụzọ ugbu a? Omenala, ịga n'ihu na mgbanwe na mpaghara ndị Aborigine nke Queensland. Akwụkwọ edemede PhD a na-ebipụtaghị. Brisbane: Mahadum nke Queensland.
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] N'ịbụ nke mba: Ógbè, njirimara na gburugburu ebe obibi na Cape York Peninsula, Northern Australia. Na L.R. Hiatt (ed) Aboriginal Landowners: Okwu ndị dị ugbu a na mkpebi nke ọdịnala Aboriginal. Sydney: Sydney University Press.
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ndị Sandbeach na ndị Dugong Hunters nke Eastern Cape York Peninsula: ihe onwunwe na Land and Sea Country. Rigsby, B na Peterson, N. (eds) Omenala Marine Tenure na Australia. Sydney Oceania 48:192-218.
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] A Phonology nke Kuuku-Ya'u. Na Sutton, P. (ed.), Languages of Cape York, 213-235. Canberra: Australian Institute of Aboriginal Studies.
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] Asụsụ Lockhart River 'Sand Beach': Nkọwa nke Kuuku Ya'u na Umpila. Darwin: Summer Institute of Linguistics.
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] Okpukpe dike, mmalite Totemism na Cape York. Royal Anthropological Institute Journal 63: 453-537.
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe edeturu na Hero Cult si Gulf of Carpentaria, North Queensland. Royal Anthropological Institute Journal 64: 217-262.
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Umpila. Retrieved on 2015-08-04.
- ↑ Umpila – Pama Language Centre. www.pamacentre.org.au. Retrieved on 2023-12-14.
- ↑ Umpila — Language and Cognition — Max Planck Institute for Psycholinguistics. www.mpi.nl. Archived from the original on 2016-03-14. Retrieved on 2015-08-04.