Urak Lawoiʼ language
Ọdịdị
G
Urak Lawoiʼ ma ọ bụ Urak Lawoc (Urak Lawoiʼ: อูรักลาโวยจ, urk ) bụ asụsụ Malaịk a na-asụ na ndịda Thailand.
Orang (Suku) Laut bi n'etiti Sumatra na Malay Peninsula na-ekwu okwu nkuzi Malaịk dị iche iche, nke nwere njikọ na-adọrọ mmasị na ụdị Sumatran Malay dị iche iche.
phonology na orthography
[dezie | dezie ebe o si]Udaume
[dezie | dezie ebe o si]N'ihu | Central | Azu | |
---|---|---|---|
Elu | / i / | / u / | |
N'etiti | / e / | / ə / [ə~ ɨ ~ ɯ ] | / o / |
Dị ala | / ɛ / | / a / | / ɔ / |
- N'ime mkpụrụokwu mechiri emechi, ụfọdụ ụdaume na-agbanwe àgwà ha:
- /a/ na-aghọ [ʌ] ( /ˈrawak/ [ˈraˑwʌk] 'oghere').
- /i/ na-aghọ [ɪ] ( /ˈbaliʔ/ [ˈbaˑlɪʔ] 'nlaghachi').
- /o/ na-aghọ [ʊ] ( /ˈproc/ [ˈprʊiʔ] 'afọ').
- Epenthetic /j/ na /w/ a na-agbakwunye mgbe ụdaume dị elu /i/, /u/ n'otu n'otu ( /ˈsiˑjak/ 'ìhè', /ˈbuˑwak/ 'ịtụfuo').
- A na -agbatị ụdaume dịtụ ntakịrị n'ime mkpụrụokwu mepere emepe mesiri ike.
- Udaume ndị ọzọ karịa /ə/ na -nasalized ubé mgbe consonants imi . Ọ bụrụ na mkpụrụedemede na-esonụ nwere /w/, /j/ ka mmalite, nke a na-esikwa imi imi ( /məˈnaŋɛh/ [məˈnãˑŋɛ̃h] 'ịkwa ákwá', /ˈɲawa/ [ˈɲãˑw̃ã] 'Ahu, onwe').
Thai (ogologo na mkpụmkpụ) | Latịn | IPA | |
---|---|---|---|
◌า | ◌ั | a | /a/ |
◌ | ◌ | a | /ɛ/ |
เ◌อ | เ◌ิ | e | /ə/ [ə~ɨ~ɯ] |
เ◌ | เ◌ | ọ | /e/ |
◌ี | ◌ิ | i | /i/ |
โ◌ | โ◌ ma ọ bụ na-anọghị | o | /o/ |
◌อ | ◌อ | ö | /ɔ/ |
◌ู | ◌ุ | u | /u/ |
ndetu: N'edemede Thai, kọlụm aka ekpe na-anọchite anya ụda olu maka mkpụrụokwu mepere emepe, ebe nke ziri ezi maka nkeji okwu mechiri emechi. Maka mkpụrụokwu na ụdaume ö, tupu consonants k, m, n, ng, p, na t, a naghị ede ụdaume. N'otu aka ahụ, a naghị eji diacritic maka a tupu q . Udaume ọ bụla nwere akara mkpuruokwu mechiri emechi nwere uru bara uru nke /-ʔ/ mgbe ejighi ya na consonant na-aga nke ọma.
Consonants
[dezie | dezie ebe o si]- [t͡ɕ] and [t͡ɕʰ] allophones are influenced by Thai, whereas [d͡ʑ] is influenced by Malay.
- Aspirated consonants and /f/ only appear in loanwords (mostly from Thai).
- Phonetically, /-c/ and /-s/ is pronounced [-jʔ], and [-jh] (after back vowels and /a/) or [-h] (after front vowels), respectively, syllable-finally.
- /l/ becomes [l] after /i/, /ə/, otherwise [ɭ] in syllable-final positions (/ˈlihəl/ [ˈliˑhəl] 'space' vs. /ˈbumɔl/ [ˈbuˑmɔɭ] 'doctor').
- /ər/ is compensatorily lengthened to phonetically long [əə]. In stressed positions, the vowel cluster fluctuates between [ɽ], [ər], [rə].
- The coda stop /k/ after a front vowel becomes [kx] (/ˈkamek/ [ˈkaˑmekx] 'sheep').
- Syllable-initial stops /p/, /b/, with the same syllable containing a back vowel and coda /c/, are labialized to /pw/ and /bw/ respectively (/səˈboc/ [səˈbwʊjʔ] 'to utter').
IPA | /-k/ [-k̚] | /-ŋ/ | /-t/ [-t̚] | /-n/ | /-p/ [-p̚] | /-m/ | /-j/ | /-c/ [-jʔ] | /-s/ [-jh] | /-w/ | /-h/ | /-l/* |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Thai | -ก | -ง | -ด | -น | -บ | -ม | -ย | -ยจ | -ยฮ | -ว | -ฮ | -ล* |
Latin | -k | -ng | -t | -n | -p | -m | -y | -c | -s | -w | -h | -l* |
- /-j/ and /-w/ can be treated as a part of diphthongs or triphthongs.
- /-l/ only exists in the Phuket dialect.
Nchegbu na ụda olu
[dezie | dezie ebe o si]Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]na-ejikọta ngwaa ndị a n'ụdị ngwaa ndị ọzọ, na nhazi ngwa