Gaa na ọdịnaya

Ursula McConnel

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ursula Hope McConnel (1888–1957) bụ onye na-amụ banyere mmadụ na Queensland na onye na-eme nchọpụta ọdịbendị nke a kacha kpọrọ aha maka ọrụ ya na ndị Wik Mungkan nke Cape York Peninsula.

Nke mbu zụrụ na University College London, wee nwee nlekọta site n'aka Prọfesọ Alfred Radcliffe-Brown na ngalaba Anthropọlọji, Mahadum Sydney, McConnel bụ otu n’ime ndị nwanyị mbụ e zụpụtara n’anthropọlọji wee pụọ ịga leba anya n’Abọrijin Ọstrelia na mpaghara dịpụrụ adịpụ, na-ede, na-edekọ, na-akọwa omenala ha, ihe atụ ha, okwukwe ha, na ụzọ ndụ ha n'ụzọ ziri ezi.

Oge ọ malitere

[dezie | dezie ebe o si]

Amuru na ala ebe a na-achụ anụ ụlọ akpọrọ "Cressbrook" (n'azụ Toogoolawah, Queensland), Ursula McConnel bụ nwa nke asatọ (nwaada nke ise) nke onye na-elekọta anụ ụlọ James Henry McConnel na nwunye ya, Mary Elizabeth McConnel (née Kent).

Amụrụ ya na Cressbrook ala, na ihe e kwuru na ọ bụ gburugburu ezinụlọ "nnukwu njide" na "mgbochi", ọ bụ: [1]

"Na-adị ịtụnanya n'ile anya, mara mma n'ọkpụkpọ ọgụgụ isi, o gafere Brisbane High School for Girls na New England Girls' School na Armidale, jiri onyinye dị iche iche, tupu o were nkwanye ugwu nke mbụ n'amamihe na Mahadum Queensland.

E zigara Ursula McConnell dị ka nwanyị nwere obi ike, echiche dị mma, na-achọ ihe na-emeghe nke nwere mmetụta siri ike mgbe ụfọdụ, na-etolite n'oge mgbe ụkọ mbu nke ụmụ nwanyị na Australia na-eto eto: "... ikpe ikpe zuru oke maka echiche dị iche iche nke ịmepụta onwe ya .." [1] onye nakwa, n'oge ndị nsogbu mgbe ọ na-amụ, bịara n'okpuru mmetụta nke nwanne di ya na onye psychologist Elton Mayo, di nwanne ya nwanyị Dorothea McConnel: [1]

"O bụ nwata akwụkwọ nke onwe ya [ma] kweere na enwere ike iji anya kọwaa uche mmadụ ma nwee ike ịtụle ya nke ọma site na ọnọdụ ọha na eze, kamakwa na enwere ike ịtụle usoro ọrụ ya nke ọ bụla ma mara nke ọma."

Ọ na-agba akwụkwọ, ọ lụbeghị di, ma nwee ego na itinye ego ya na bonds ajị anụ, o tinyere ndụ ya na mbọ nyocha anthropological ya na Western Cape York Peninsula, nke mmetụta siri ike nke ọrụ na ikpe ziri ezi na-akpali.

Na New England Girls' School ọ natara ihe nrite na abụ na asụsụ. Site n'afọ 17 ruo 19 ọ gara ọmụmụ ihe na akụkọ ihe mere eme, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, akwụkwọ, na egwu na King's College London. Mgbe ọ dị afọ iri abụọ, ọ gụsịrị akwụkwọ ma nweta nkwanye ùgwù mbụ na nkà ihe ọmụma na nkà mmụta uche na Mahadum nke Queensland . [1]

Mgbe ọ dị afọ iri atọ na ise, ọ malitere nzere doctorate na anthropology na Mahadum College London, mana, owu ọmụma, nrụgide, na ọrịa ọ laghachiri Australia na 1927 n'emeghị nzere doctorate ya. Mgbe ọ laghachiri, n'okpuru Prọfesọ Alfred Radcliffe-Brown (Mahadum nke Sydney) ọ malitere ime nchọpụta ethnographic n'etiti ndị Wik Mungkan, Cape York Peninsula .

N'agbata afọ 1927 na afọ 1934, McConnel mere njem ise n'ime Cape, ma bipụta ọtụtụ isiokwu tinyere akwụkwọ (nke akpọrọ Myths of the Munkan) karịsịa banyere ndị Wik Mungkan, na ndị Aboriginal Australia nke Cape York n'ozuzu. N'oge a, e nyekwara ya Rockefeller fellowship (1931-33) iji mụọ n'okpuru Edward Sapir na Mahadum Yale, na United States of America. Usoro isiokwu ya na magazin Walkabout na 1936 kwalitere nyocha ya, na nchegbu ya banyere mmeso gọọmentị na ọrụ nke ndị Aborigine, nye ọha na eze.

Ọ nwara inweta nzere doctorate na anthropology na Mahadum College, London, site n'inye akwụkwọ ya, mana, n'ikpeazụ, ọ nwetaghị nzere doctorate ahụ, ọ bụ ezie na ọ ka na-atọ ntọala dị mkpa maka nyocha anthropological nke oge a n'etiti ndị Aborigine nke mpaghara ahụ.

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • (1926) Nhazi mmekọrịta nke agbụrụ nke Cape York Peninsula Oceania - 1939, 1940; v.10, no.1, no.4; [54]- 72, [434]-455
  • (2, 3, 4, 7, 8, 9, 11, 12 Mee 1928) Ndị Wikmunkan nke Gulf of Carpentaria: Usoro isiokwu itoolu na-akọ banyere ahụmịhe na njem anthropological n'elu Osimiri Archer, Gulf of Carbentaria;
  • (1930) Agwọ Rainbow na North Queensland: Akụkọ banyere yero n'etiti agbụrụ Koka-Yalunyu na mpaghara Daintree na Bloomfield River
  • (1931) Akụkọ ifo ọnwa sitere na Osimiri Bloomfield, North Queensland: Akụkọ ifo nke okike nwere nyocha nkọwa nke bụ akụkụ nke emume mmalite
  • (1933) Ihe nnọchianya n'akụkọ ifo: Nnyocha ntụnyere nke ọdịiche sitere na ụdị ọdịbendị a na-ahụkarị; Ihe atụ sitere na Wik-Munkan, Koko- Yulunyu, usoro ikwu Koko-Yimidir na okwu
  • (1927-1928, & 1934) Omenala na ememe ihe onwunwe na North-West Cape York: foto 120 e sere n'oge nyocha Ursula McConnel.
  • (1935) Legends and ritual: akwụkwọ a gụrụ n'ihu A.N.Z.A.A.S., Melb,
  • (1935) Usoro alụmdi na nwunye ụmụaka: nyocha ntụnyere : Nnyocha nke Cape York Peninsula
  • (1936) Okpukpe ndị dike na Cape York Peninsula, North Queensland: omenala ndị Wikmunkan na agbụrụ ndị agbata obi
  • (1936) Cape York Peninsula: Civilised Foreground, Walkabout, June 1936, 16-19
  • (1936) Cape York Peninsula: The Primitive Playgound, Walkabout, July 1936, 10-15
  • (1936) Cape York Peninsula: Development and Control, Walkabout, August 1936, 36-40
  • (1937) Omenala iru uju n'etiti agbụrụ ndị dị na Cape York Peninsula:
  • (1937) Ihe atụ nke akụkọ ifo nke Shiveri na Nyunggu: Nchịkọta dị mkpirikpi nke akụkọ banyere òtù nzuzo abụọ na eserese nke ebe akụkọ
  • (1945) Agbụrụ Wik-munkan nke Cape York Peninsula Oceania - 1930, 1934; v.1, no.1, no., v.4, no.3; [97]-104, [181]-205, [310]-367
  • (1945) Wikmunkan phonetics: Nnyocha nke phonetics site na ndekọ e mere na 1934 iji nweta ozi ọdịbendị. Oceania - 1945; v.15, no.4; [353]-375
  • (1953) Native arts and industries on the Archer, Kendall, and Holroyd rivers, Cape York Peninsula, North Queensland Records of the South Australian Museum Vol. 11, nke 1 (1953)
  • (1957) Akụkọ ifo nke Mungkan Melbourne. Melbourne University Press: Ihe nkọwa na-ejikọta akụkọ ifo na akụkọ na ụzọ ndụ na akparamagwa nke Wik-Munggan na Archer, Holroyd, na mpaghara osimiri Edward

Akụkọ ndị dị na akwụkwọ akụkọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • "Nwa agbọghọ Anthropologist: ọmụmụ Cape York"
  • Courier Mail (11 Septemba 1933) "Nnyocha n'etiti ụmụ amaala - Ọrụ Miss Ursula McConnel" Enwetara 30 Eprel 2010
  • Courier Mail (30 Septemba 1933) "Social Life Study: Adreesị Miss Ursula McConnell" Enwetara 30 Eprel 2010
  • Courier Mail (22 Disemba 1933) "Na Town and Out: Miss Ursula McConnel a ma ama anthropologist .. bụ otu n'ime obere ìgwè nke ndị na-amụ banyere ụmụ mmadụ n'Australia na-arụ ọrụ siri ike n'etiti ụmụ amaala Accessed 30 April 2010
  • Sydney Morning Herald (8 Machị 1934) "Sayensị: Adventures in Anthropology by Ursula McConnell Enwetara 30 Eprel 2010

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • McConnel, U.H. (1953), nka na ụlọ ọrụ na Archer, Kendall na Holroyd Rivers, Cape York Peninsula, North Queensland. South Australia: The Hassell Press.
  • McConnel, U. (1957), Akụkọ ifo nke Munkan. Victoria: Melbourne University Press.

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named AusDict01