Gaa na ọdịnaya

Veena Das

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Veena Das, FBA (amụrụ na 1945) na India bụ Prọfesọ Krieger-Eisenhower nke Anthropology na Johns Hopkins University. Mpaghara ọkachamara ya gụnyere anthropology nke ime ihe ike, ịta ahụhụ nke ọha mmadụ, na ọchịchị. Das enwetala ọtụtụ onyinye mba ụwa gụnyere Ander Retzius Gold Medal, kwupụtara nke ọma Lewis Henry Morgan Lecture wee bụrụ onye a họpụtara dị ka onye ọbịa n'ịsu nzukọ American Academy of Arts and Sciences.

Das mụtara na Indraprastha College maka Ụmụ nwanyị na Delhi School of Economics na Mahadum Delhi ma kụziere ebe ahụ site na 1967 ruo 2000. O mechara PhD ya na 1970 n'okpuru nlekọta M. N. Srinivas site na Delhi School of Economics. Ọ bụ prọfesọ na Anthropology na New School for Social Research site na 1997 ruo 2000, tupu ọ kwaga Johns Hopkins University, ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ngalaba Anthropology n'etiti 2001 na 2008.

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ mbụ ya, Structure and Cognition: Aspects of Hindu Caste and Ritual (Oxford University Press, Delhi, 1977) mere ka usoro edemede nke narị afọ nke 13 ruo 17 metụtara onyinyo onwe nke ndị otu ezinụlọ Hindu doo anya. O chọpụtara usoro echiche Hindu n'ihe metụtara nkewa atọ n'etiti òtù nchụàjà, mmekọrịta ezinụlọ na ịgba alụkwaghịm, nke gosipụtara ka ọ dị mkpa n'ụzọ zuru ezu na nkọwa banyere mkpa ọdụ atọ nke dị n'ime nke ndị otu ezinụlọ mere mgbanwe na nkwupụta maka ọnọdụ ọhụụ.

Ọrụ Veena Das ndị ọhụrụ gụnyere Slum Acts (John Wiley and Sons Ltd, 2020), Affliction: Health, Disease, Poverty (Fordham University Press, 2014) na Life and Words: Violence and the Descent into the Ordinary (California University Press, 2006). Das na-ele echiche na arụ ọgụ abụghị ihe na-egbochi ndụ nkịtị kama ọ bụ ihe jikọrọ n'ụzọ ụfọdụ na ndụ nkịtị. Onye nkatọ Stanley Cavell dere okwu mmalite na-akpali mmasị na akwụkwọ a, ebe ọ kwuru na otu ụzọ esi agụ ya bụ dịka onye na-esonyere na Wittgenstein's Philosophical Investigations. Otu n’ime isiakwụkwọ n’ime Life and Words na-emetụta ọnọdụ ụmụ nwanyị a kpọpụtara n’oge mgbe a na-achịkọba onwe ha ma na-akpali mmasị ndị ọkà n'akparamàgwà mmadụ na akparamàgwà mmadụ dị iche iche.

Ndụ na Okwu na-enwe nnukwu mmetụta site n'aka Wittgenstein na Stanley Cavell, ma ọ na-emekwa n'okwu banyere oge ụfọdụ n'akụkọ ihe mere eme dịka nkewa India na igbu ọchụ Indira Gandhi na 1984.

Foto nke Prọfesọ Veena Das

Akwụkwọ ahụ 'nọkọtara ndụ ndị mmadụ pụrụ iche na ndị obodo ndị jikọrọ nke ọma na ihe ndị a, ọ na-akọwa ụzọ nke ihe omume ahụ si etinye onwe ya na ntutu ndụ kwa ụbọchị ma kpukọta onwe ya n'ime akụkụ nke nkịtị.'

Kemgbe afọ iri asatọ, ọ malitere ịṅomi ọmụmụ banyere ịkpa ike na mkpakọrịta mmadụ na ibe ya. Akwụkwọ o degharịrị, "Mirrors of Violence: Communities, Riots and Survivors in South Asia," nke Oxford University Press bipụtara na 1990, bụ otu n’ime nke mbụ kpụpụtara isiokwu ịkpa ike n’ime mgbakọ mmụta na South Asia. Otu usoro akwụkwọ atọ gbasara isiokwu ndị a nke ọ degharịrị ọnụ na Arthur Kleinman na ndị ọzọ na ngwụcha afọ iri asaa na mmalite afọ iri abụọ nyere ọchịchọ ọhụrụ na mpaghara ndị a. Aha akwụkwọ ndị ahụ bụ "Social Suffering;" "Violence and Subjectivity;" na "Remaking a World."

O nwetara Anders Retzius Gold Medal site na Swedish Society for Anthropology and Geography na 1995, na doktori nsọ site na University of Chicago na 2000. Ọ bụ onye ọzọ so n'ụlọ ọrụ American Academy of Arts and Sciences na onye otu Third World Academy of Sciences. Na 2007, Das kwusara Lewis Henry Morgan Lecture na University of Rochester, nke ọtụtụ mmadụ na-ewere dịka akụkọ nsọ kachasị mkpa kwa afọ n'ọhịa nke Anthropology. Prof. Das họpụtara dịka Onye otu na British Academy na 2019.

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]