Gaa na ọdịnaya

Virginia Phiri

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Virginia Phiri
mmádu
Ụdịekerenwanyị Dezie
Mba o sịZimbabwe Dezie
Aha enyereVirginia Dezie
Aha ezinụlọ yaPhiri Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1954 Dezie
Ebe ọmụmụBulawayo Dezie
Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaEnglish, Shona, Asụsụ Ndebele nke Ebe Ugwu Dezie
Ọrụ ọ na-arụodee akwụkwọ Dezie

  Virginia Phiri (amụrụ n'afọ 1954) bụ onye edemede ụmụ nwanyị nke Zimbabwe.

Oge ọ malitere

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Virginia Phiri na 1954 na obodo nke abụọ kachasị ukwuu na Zimbabwe, Bulawayo.

N'ịbụ onye a zụlitere n'ezinụlọ nke ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị kwadoro na Zimbabwe African Peoples Union, ọ na-etinye aka na agha nnwere onwe nke Zimbabwe mgbe ọ dị afọ 17. Mgbe e mesịrị, na 2000, ya na Zimbabwe Women Writers o nyere aka na anthology, Women of Resilience - olu ndị inyom bụbu ndị agha.[1] Na 1972, ọ hapụrụ obodo ahụ gaa Botswana gbara agbata obi n'ụzọ Zambia.

Phiri lụrụ Werner Fibeck. Naanị otu nwa ha nwanyị aha ya bụ Tecla, nwụrụ n'afọ 2001. Ewezuga ịbụ onye edemede, Phiri bụ onye na-ahụ maka ego site na ọrụ, yana ọkachamara na orchid nke Africa. O so dee akụkọ orchid na akwụkwọ akụkọ dịka Die Orchidee kemgbe 1996. N'ihi nyocha na edemede ya na orchid Africa ọ bụ onye otu IUCN Africa Committee ruo 2012 ma bụrụ onye otu I UCN Species Survival Commission ugbu a.   [citation needed]

Phiri edeela ma akwụkwọ akụkọ ifo na nke na-abụghị akụkọ ifo na bekee, yana n'asụsụ obodo Zimbabwe abụọ, chiShona na isiNdebele. Ọ bụ onye guzobere Zimbabwe Women Writers (1990) na Zimbabwean Academic and Non Fiction Authors Association (1996).[1] Ọ bụ onye isi oche nke Zimbabwe International Book Fair site na 1998 ruo 2004, mgbe ọ kwụsịrị. N'ime afọ ndị gafeworonụ, o wulitela n'ọrụ ya dị ka onye ode akwụkwọ site n'itinye aka n'òtù dị iche iche na-ede akwụkwọ na mkpakọrịta.[1]   [citation needed]

  • The Zimbabwean Academic and Non-Fiction Authors Association nke o guzobere na 1996
  • The Zimbabwe Women's Writers, otu nzukọ nke ya na ndị edemede Zimbabwe ndị ọzọ guzobere na 1990 nke gụnyere Barbara Makhalisa otu n'ime ụmụ nwanyị Zimbabwe mbụ e bipụtara na Flora Veit-Wild, onye bipụtara akụkọ ndụ nke onye edemede Zimbabwe nwụrụ anwụ Dambudzo Marechera.
  • The Zimbabwe-German Society, nke o guzobekwara na 1983, ma ka bụ onye otu na-arụsi ọrụ ike
  • The Zimbabwe International Book Fair Trust, nke ọ nọrọ n'etiti afọ 1998 na 2004
  • Pamberi Trust, ebe ọ nọgidere na-arụsi ọrụ ike ruo mgbe mmechi nke ụlọ ọrụ ya a ma ama, Book Cafe na 2015
  • Women Writing Africa - Southern African Region ebe ọ bụ onye otu nchịkọta akụkọ

Na Zimbabwe, a katọrọ ihe odide Phiri dị ka ihe na-emetụta nsogbu ndị dị ize ndụ.[2] Ụfọdụ n'ime isiokwu ya kachasị arụmụka gụnyere ahụmịhe nke ndị ọrụ mmekọahụ, azụmahịa a machibidoro iwu na Zimbabwe. E bipụtara ihe odide ndị a n'akwụkwọ abụọ site n'aka ndị edemede Zimbabwe Women na Shona, Masimba na nsụgharị isiNdebele. [3][4] 7

Ọrụ ya kachasị ewu ewu na-ebipụta gụnyere:

Destiny (Corals Services, 2006). Akwụkwọ banyere Destiny nke na-ekwu maka isiokwu a na-ele anya dị ka ihe a machibidoro iwu na Zimbabwe - Hermaphrodites (obodo LGBTI) na eziokwu ha kwa ụbọchị.   [citation needed]

Highway Queen (Corals Services, 2010).[5] Akwụkwọ na-emetụta ihe ịma aka zuru ụwa ọnụ kwa ụbọchị nke enweghị ọrụ, ịda ogbenye, mpụ, ahụike, agụmakwụkwọ, na akụ na ụba site n'echiche nwanyị.   [citation needed]

Desperate [6] (2002) (Xavier F Carelse, 2002 na 2013). Nchịkọta akụkọ banyere ọnọdụ ndị na-eduga ụmụ nwanyị na ndị ọrụ mmekọahụ azụmahịa, na ahụmịhe ndụ ha. Akwụkwọ ahụ sitere n'ike mmụọ nsọ nke ezigbo ndụ dị ka onye agha okpuru n'oge Agha Bush nke Rhodesia, mgbe ọ choro ebe mgbaba na ndị ọrụ mmekọahụ mgbe ọ chọpụtara na ndụ ya nọ n'ihe ize ndụ n'ihi ọrụ ya.   [citation needed]

A na-eji ihe odide Phiri eme ihe maka ebumnuche mahadum na Zimbabwe na ụwa niile maka nyocha nakwa maka Doctorates.[7] N'afọ 2006, ụmụ akwụkwọ si na klas Bekee nke Prọfesọ Ruby Magosvongwe tụlere Desperate tupu ule. Nke ahụ nyere Virginia Phiri ohere iso ụmụ akwụkwọ kwurịta okwu ma kwurịta Desperate n'ogologo.Ngalaba Bekee nke Mahadum Zimbabwe na ọmụmụ ya.

N'afọ 2012 na Cape Town Book Fair Phiri nwere ohere ịgwa ụmụ akwụkwọ si na Mahadum Cape Town na Stellenbosch okwu gbasara akwụkwọ ya Destiny, nke na-ekwu maka nsogbu LGBTIQ. Prọfesọ Meg Samuelson duziri ụmụ akwụkwọ South Africa. Ndị ọzọ nọ ebe ahụ bụ ndị ọkà mmụta Zimbabwe Prọfesọ Kizito Muchemwa na Prọfesụ Faith Mkwesha, ndị nọ na South Africa n'oge ahụ. Destiny (2006) bụ otu n'ime akwụkwọ ole na ole lekwasịrị anya na nsogbu LGBTIQ.

N'afọ 2014, onye Germany na-ebipụta akwụkwọ Peter Hammer Veerlag nyere ya ọrụ inye aka n'akwụkwọ Visionare Afrikas [8] banyere nwanyị ojii Africa mbụ meriri Nobel Peace Prize, Prọfesọ Wangari Maathai. A sụgharịrị onyinye ya n'asụsụ German.

Phiri batara na nbipụta onwe ya ka agbamume sitere n'aka onye nkuzi Mahadum Zimbabwe nwụrụ anwụ bụ Dr Xavier Carelse, onye kwuru na ọ gbalịsiri ike ka ebipụta akwụkwọ ya Desperate n'ihi okwu arụrụ arụ nke mmekọahụ. O mechara soro ya bipụta ya.   [citation needed]

Ezinụlọ

[dezie | dezie ebe o si]

Virginia Phiri lụrụ Werner Fibeck. Nwa ha nwanyị Tecla nwụrụ n'ụzọ dị mwute na 2001.   [citation needed]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. (2013) Best of Zimbabwe, 1st (in English), Harare: GVPedia Communications in partnership with www.ProundlyAfrican.info, 31-32. 
  2. "Taboos are my niche : Virginia Phiri", The Herald, 11 November 2014.
  3. (2003) Masimba. Harare, Zimbabwe: Women Writers of Zimbabwe. ISBN 1-77922-024-3. 
  4. Zimbabwe Women Writers (1996). Vus'inkophe- isiphala sezindatshana zeZimbabwe Women Writers. Harare, Zimbabwe: Zimbabwe Women Writers. ISBN 9780797416093. 
  5. Munyoro (2018). "Representations of the Struggle for Survival of Zimbabwean Women in Selected Post-2000 Fictional Narratives". African Journal of Social Work 85-92: 85–92. 
  6. Phiri. Desperate (in English). 
  7. "Phiri : Self-publishing success story", The Herald, 20 December 2017.
  8. Verlag (28 April 2014). Visionaire Afrikas. Germany: Peter Verlag, 368. ISBN 9783779504870. Retrieved on 22 March 2018.