Gaa na ọdịnaya

Wanjira Mathai

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Wanjira Mathai

Wanjira Mathai (amuru Disemba 1971) bu onye Kenya na gburugburu ebe obibi na onye na-akwado ya. Ọ bụ onye isi nchịkwa maka Africa na Global Partnerships na World Resources Institute, nke dabeere na Nairobi, Kenya.[1] N'ime ọrụ a, ọ na-ebute nsogbu zuru ụwa ọnụ gụnyere igbutu osisi na ịnweta ike. A họpụtara ya ka ọ bụrụ otu n'ime 100 Kasị Mma Ndị Afrịka site na akwụkwọ akụkọ New African na 2018 maka ọrụ ya na-eje ozi dị ka onye ndụmọdụ dị elu na World Resources Institute, yana maka mkpọsa ya ịkụ ihe karịrị 30 nde osisi site na ọrụ ya na Green Belt Movement..[1]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Mathai ma zụlite ya na Kenya . [2][3] Nne ya, Wangari Maathai, bụ onye na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya, gburugburu ebe obibi na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nwanyị Africa mbụ meriri Nobel Peace Prize, na 2004.[4][5]

Mathai bụ nwa akwụkwọ na State House Girls' High School na Nairobi. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, ọ kwagara Geneva, New York, ịga Hobart na William Smith Colleges, ebe ọ gụrụ akwụkwọ na bayoloji wee gụchaa na 1994.[1] [2] [3] Ọ nwetara akara ugo mmụta nna ukwu na Ahụike Ọha yana na nchịkwa azụmahịa site na Mahadum Emory.[4][5][1] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Mathai sonyeere Carter Center, ebe ọ rụrụ ọrụ na njikwa ọrịa.[6] N'ebe a, ọ mụtara gbasara ọrịa ndị metụtara obodo Africa, dị ka dracunculiasis, onchocerciasis na lymphatic filariasis..[6]

Nnyocha na ọrụ

[dezie | dezie ebe o si]

Green Belt Movement

[dezie | dezie ebe o si]

Mathai na-eje ozi na World Future Council na Board nke Green Belt Movement (GBM), [1] nke nne Wanjira tọrọ ntọala na 1977. Na mbụ, Mathai jere ozi dị ka Director of International of Affairs of GBM site na 2002, ma emesịa bụrụ onye isi nchịkwa nke nzukọ ahụ.[2] [3] Na nzukọ a, o duziri mmemme inye ego na nleba anya n'ịchịkọta akụrụngwa, yana kwado mgbasa ozi mba ụwa.[4] Ọ chọpụtara na ụmụ nwanyị na-anabata nke ọma mgbe GBM kpọrọ oku ka ndị mmadụ nyere aka ịkụ osisi.[4] Mathai ekwuola na ọrụ ya n'ịkụ osisi, nke a na-akpọkwa agroforestry, sitere na ọrụ gburugburu ebe obibi nke nne ya.[5] Mgbe nne ya nwetasịrị Nrite Nobel Peace na 2004, Mathai so ya gaa njem nlegharị anya ụwa.[6] Mgbe nne ya nwụrụ na 2011, Mathai nyeere aka na-eduzi ụlọ ọgbakọ ahụ n'oge mgbanwe.[7]

Òtù na ntọala ndị ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]
Mathai na-ekwu okwu dị ka onye nduzi nke Wangari Maathai Institute

Mathai na-eje ozi dị ka onye ndụmọdụ ukwu nke Partnerships for Women Entrepreneurs in Renewables, [8] [9] nke na-akwalite ụmụ nwanyị na nduzi ike na-agbanwe agbanwe na mgbalị iji weta ihe ọhụrụ na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nde ụmụ nwanyị anọ na East Africa. [10] Nye Mathai, njikọ ụmụ nwanyị na ike na-agbanwe agbanwe bụ otu n'ime ike akụ na ụba, na-emezu ọtụtụ n'ime ebumnuche mmepe na-adịgide adịgide.[10] N'agbanyeghị mmepe ọgbara ọhụrụ na-eme na Kenya, ụmụ nwanyị ka na-etinye ọtụtụ awa n'ụbọchị na-anakọta nkụ, ọkara nke ọnwụ niile n'ime ụmụaka na-erubeghị afọ ise na-eme n'ihi mmetọ ikuku ụlọ.[11] Mathai na-eje ozi na kọmitii ndụmọdụ nke Clean Cooking Alliance, ọ bụkwa onye otu Earth Chapter International Council. [12][13] Ọ na-ejekwa ozi na bọọdụ ndị nlekọta nke Center for International Forestry Research (CIFOR). [14] Ọ bụkwa otu n'ime ndị na-arụ ọrụ EQ nke abụọ isii. [7] Ndị ọrụ a na-achọ ịkwalite ọgụgụ isi mmetụta uche ma kwado ndị ọzọ iji mepụta ọdịbendị nke ịdị mma.[15]

Kemgbe afọ 2016, Mathai jere ozi dị ka onyeisi oche nke Wangari Maathai Foundation . [16] [17][18] Ntọala ahụ na-achọ ịkwalite ihe nketa nke Wangari Maathai site n'ịkwalite ọdịbendị nke ebumnuche na ndị na-eto eto na-eje ozi dị ka ndị isi. Mgbe a jụrụ ya maka ọrụ ya na ntọala ahụ, Mathai zaghachiri, sị: "Anaghị m na onyinyo nne m, ana m etinye aka n'ìhè ya...".[19] Ntọala ahụ nwere ihe atọ a na-ebute ụzọ: idebe Ụlọ Wangari Muta Maathai, ịkụnye nkà idu ndú n'etiti ndị ntorobịa iji kwalite ihe okike na obi ike n'oge ha bụ nwata (Wanakesho), na mkpakọrịta maka ndị na-eto eto.[20] Dị ka ihe atụ nke okwukwe ya na mkpa ọ dị ịkụziri ndị ntorobịa ihe, ọ bụ onye nduzi ọrụ maka Wangari Maathai Institute for Peace and Environmental Studies na Mahadum Nairobi (WMI). Ụlọ ọrụ a na-elekwasị anya n'ịkwalite ụkpụrụ omume dị mma na mmepe na-adịgide adịgide. [13][21] Ịkụziri ndị ntorobịa ihe bụ otu n'ime ebumnuche Maathai, ọ na-ekwukwa, sị: "A naghị amụ ụmụ mmadụ na-arụrụ aka. N'oge ụfọdụ, omenala nke na-akwalite uru nke onye ọ bụla karịa ọganihu nke otu. "Ọ kwenyere na ịkụziri ndị ntụrụndụ ga-enye ohere maka iwu udo na mbelata nrụrụ aka na Kenya, dịka ndị ntorobịa ga-etolite ịghọ ndị isi n'ọdịnihu.[22] Ọ na-ekwukarị okwu banyere isiokwu ndị a, ebe ọ bụ onye na-ekwu okwu na-akpali akpali na isiokwu nke idu ndú ndị ntorobịa, gburugburu ebe obibi, na Mgbanwe ihu igwe. [7]

Na mgbakwunye, Mathai na-anọdụ na bọọdụ nke The World Agroforestry Centre (ICRAF) na Kenya.[23] N'afọ 2018, a họpụtara Mathai dị ka otu n'ime ndị Afrịka 100 kachasị emetụta site na magazin New African, yana Top Influential African Women site na African Leadership University. [1][24]

Dị ka ọnwa Disemba 2019, Mathai abụrụla onye osote onye isi ala na onye isi mpaghara maka Africa na World Resources Institute.[1][2] N'ime ikike a, Mathai mere ka Mịnịsta na-ahụ maka gburugburu ebe obibi Kenya Judi Wakhungu kwenye iweghachi acres nde 12.6 nke ala a kpọkọrọ nkụ na Kenya ka ọ na-erule 2030, na-ewulite n'ihe nketa nne ya na-eme ihe gbasara gburugburu ebe obibi.[3] Nke a bụ akụkụ nke African Forest Landscape Restoration Initiative (AFR100), nke Mathai na-ahụ maka ya, atụmatụ iweghachi ihe karịrị 100 nde hectare nke ala a kpochapụrụ n'Africa n'afọ 2030.. [25][26]

N'ọnwa Eprel 2023, magazin TIME kpọrọ Wanjira dịka otu n'ime mmadụ 100 kachasị nwee mmetụta na 2023.

N'ọnwa Nọvemba 2023, a kpọrọ aha ya na ndepụta ụmụ nwanyị 100 nke BBC dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị na-akpali akpali na ndị nwere mmetụta n'ụwa. [27]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 Our List of Top Influential African Women in 2018 (en-US). ALU (2019-03-12). Archived from the original on 2021-06-22. Retrieved on 2019-12-27.
  2. Women's Activism NYC. womensactivism.nyc. Retrieved on 2019-12-27.
  3. Stanford Event Calendar. Trees for Africa and Beyond: The Vision Continues (en). events.stanford.edu. Archived from the original on 2021-10-26. Retrieved on 2019-12-27.
  4. The Nobel Peace Prize 2004 (en-US). NobelPrize.org. Retrieved on 2019-12-27.
  5. My mother, the Nobel Peace Prize pioneer (en-GB). BBC News (8 December 2016). Retrieved on 2019-12-29.
  6. We #Zoomin: on WPower's Director Wanjira Mathai (en-US). Nairobi Garage (2017-03-16). Retrieved on 2019-12-27.
  7. 1 2 3 Wanjira Mathai (en-US). Metis Fund. Archived from the original on 2019-12-27. Retrieved on 2019-12-27.
  8. Wanjira Mathai (en). World Agroforestry | Transforming Lives and Landscapes with Trees. Retrieved on 2019-12-27.
  9. An Evening with Wanjira Mathai, Director - wPOWER Hub (en) (19 July 2016). Retrieved on 2019-12-27.
  10. 1 2 Skoll | Wanjira Mathai. Retrieved on 2019-12-27.
  11. WANJIRA MATHAI; WOMEN AND ENERGY (en-GB). Cynthia | UNTAMED (2017-02-21). Retrieved on 2019-12-27.
  12. Our Team | Wanjira Mathai (en). Clean Cooking Alliance. Archived from the original on 2021-05-14. Retrieved on 2019-12-27.
  13. 1 2 The Green Belt Movement (en). www.greenbeltmovement.org. Retrieved on 2020-04-07.
  14. Wanjira Mathai (en-US). Center for International Forestry Research. Retrieved on 2019-12-27.
  15. A Billion People Practicing Emotional Intelligence: The EQ Network Vision (en-US). Six Seconds. Retrieved on 2020-04-08.
  16. Nwololo (5 July 2020). Being the best is not important, doing the best is what matters (en). Daily Nation. Retrieved on 2019-12-27.
  17. Video: Wanjira Mathai (en). Peace Boat (8 January 2019). Retrieved on 2019-12-27.
  18. About Us – Wangari Maathai (en-GB). Archived from the original on 2020-02-18. Retrieved on 2019-12-27.
  19. Wikina (2016-01-27). Beyond COP21: My Stroll With Wanjira Mathai, Director, wPOWER Hub, Wangari Maathai Institute & Chair, the Green Belt Movement (en). HuffPost. Retrieved on 2019-12-27.
  20. Elkington (2018-08-17). Values-based youth leadership education key to environmental sustainability: Wangari Maathai Foundation chair (en-US). Landscape News. Retrieved on 2019-12-27.
  21. Our Vision | Wangari Maathai Institute for Peace and Environmental Studies. wmi.uonbi.ac.ke. Retrieved on 2020-04-07.
  22. We the Future 2019: Talks from TED, the Skoll Foundation and the United Nations Foundation (en). TED Blog (2019-09-25). Retrieved on 2020-04-07.
  23. Wanjira Mathai (en-US). World Future Council. Archived from the original on 2022-04-19. Retrieved on 2019-12-27.
  24. Lily (2018-12-02). Hurray! 11 Kenyans make it to the list of 100 most influential Africans (en-US). Kiss FM. Archived from the original on 2019-12-27. Retrieved on 2019-12-27.
  25. Koigi (19 December 2019). World Resources Institute appoints Wanjira Mathai as Regional Director for Africa (en). Africa Business Communities. Archived from the original on 2021-10-24. Retrieved on 2019-12-27.
  26. At COP21, Africans aim to restore 100 million hectares of forest | AFP. Rekord East (2014-07-24). Archived from the original on 2019-12-27. Retrieved on 2019-12-27.
  27. BBC 100 Women 2023: Who is on the list this year? (en-GB). BBC News (November 23, 2023). Retrieved on 2023-11-24.