Jump to content

Warji

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ndị isi na-asụ asụsụ Chadic na Naịjirịa

Asụsụ North Bauchi (nke a na-akpọkwa asụsụ B.2 West Chadic ma ọ bụ asụsụ Warji) bụ ngalaba nke asụsụ Chadic West nke a na-asụ na steeti Bauchi, ugwu Nigeria.

Nnyocha sara mbara nke asụsụ North Bauchi (Warji) ka Skinner mere (1977).

N'ọdịnala, ndị na-asụ asụsụ North Bauchi pụrụ iche maka chestharp ha, ngwakọta nke ụbọ akwara na ụta obi..

Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ North Bauchi bụ:

Aha na ebe

[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru ebe a bụ ndepụta zuru oke nke aha asụsụ North Bauchi, ndị mmadụ, na ebe ndị sitere na Blench (2019). [1]

Asụsụ Ìgwè Asụsụ Asụsụ ndị ọzọ Aha nke aka maka asụsụ Aha ndị ọzọ Aha ndị ọzọ (dabere na ebe) Aha ndị ọzọ maka asụsụ Aha ndị ọzọ Ndị ọkà okwu Ebe (s)
Ciwogai Tsagu Ọkà Mmụta, Tsaganci 3,000 (1977 Skinner) Bauchi State, Ningi na Darazo LGAs
Diri Diriya, Dirya Ọkà Mmụta, Tsagu Diryanci Buwane, Diryawa 3,750 (LA 1971) Bauchi State, Ningi na Darazo LGAs
Kariya Asụsụ Abụọ Kauyawa, Keriya Vinahá Wihá Lipkawa (lee kwa Mburku) 2,200 (LA 1971); 3,000 (1977 Skinner) Bauchi State, Darazo LGA. Na Kariya Wuro, 30 S.E. nke Ningi.
Paʼa Paha, Afa FuCaka Ogologo oge [Ihe e dere n'ala ala peeji] Paʼanci Faʼawa, Afawa 8,500 (LA 1971); 20,000 (Skinner, 1977) Bauchi State, Ningi na Darazo LGAs
Siri Siri Siryanci 2,000 (LA 1971); 3,000 (1977 Skinner) Bauchi State, Darazo na Ningi LGAs
Warji Gala (?) Särzakwai, Sirzakwai Sar Sarawa 28,000 (LA 1971); 50,000 (Skinner, 1977) Bauchi State, Darazo LGA, Ganjuwa district, na Ningi LGA, Warji district; Jigawa State, Birnin Kudu LGA
Mburku Barko, Barke Vá Mváran Mburkanci Burkunawa, Lipkawa (lee kwa Kariya) 210 (1949-50); 4,000 (1977 Skinner) Bauchi Steeti, Darazo LGA
Miya Muya Vane Mi Miyawa 5,200 (LA 1971) Bauchi State, Darazo LGA, Ganjuwa district. Obodo Miya na obodo nta ndị metụtara ya
Zịgọn Wudufu (asụsụ nwere ike ịbụ) Jimbin Mkpụrụ osisi Zumbun 1,500 (LA 1971) Bauchi Steeti, Darazo LGA

Ihe owuwu

[dezie | dezie ebe o si]

  Proto-North Bauchi (Proto-Warji) ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nrụzigharị nke Roger Blench (2012):

Osisi
Aha sayensị Aha Bekee Proto-North Bauchi
Faidherbia albida whitethorn #ataay
Acacia sieberiana Akị na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ Maliya
Khaya senegalensis Mahogany nke Africa #kwamay
Zizyphus sp. jujube Akaya
Ficus sp. fig #tirini
Bombax buonopozense ogho silk #zəŋgwa
Antelopes
Aha sayensị Aha Bekee Proto-North Bauchi
Tragelaphus scriptus bushbuck Badakəla
Gazella rufifrons gazelle na-acha ọbara ọbara #tambəra
Alcelaphus buselaphus Ọkpụkpụ #zəmakwara
Ourebia ourebi oribi Ụzọ e si aga
Redunca redunca reedbuck # Jọgụgụ
Ihe ọkụkụ
Aha sayensị Aha Bekee Proto-North Bauchi
Osisi vaịn dị n'okpuru ala Mkpụrụ osisi Bambara #azuwey
Sorghum bicolor ọka Guinea #ʒuna
Ọrịa typhoideum Mkpụrụ osisi millet #gyəla
Ọrịa typhoideum Mkpụrụ ọka (maiwa) Ụbọchị E Mere n'Otu
Abelmoschus esculentus okra #tagway
Solanum spp. àkwá ubi Akintə
Mmiri
Aha Bekee Proto-North Bauchi
biya #təɬana
mmanụ aṅụ #suƙwana
mmanụ #ʃiv karaa

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Blench (2019). An Atlas of Nigerian Languages, 4th, Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation.