Wemba Wemba
Asụsụ Wemba Wemba bụ aha Aboriginal Australia nke a na-asụbu n'ịhụhụ Murray na ndị na-eso ya na North Western Victoria na South Central New South Wales.
Nari Nari, otu olumba nke Wemba Wemba, bụ site na 2020 ụgwọ nke ọrụ mweghachi akwụkwọ. Asụsụ ndị ọzọ bụ Barababara na Wergaia.
Jardwadjali (nke nwere olumba Jagwadjali, Nundadjali, Mardidjali) nwere ike ịbụ Wemba-Wemba, [1] ma ọ bụ nwee ike ikike nso na ụdị Madhi-Ladji-Wadi.
Ọmụmụ ụdaolu
[dezie | dezie ebe o si]Mkpụrụ okwu
[dezie | dezie ebe o si]| Akpụkpọ ahụ | Velar | Ezé ezé | Palatal | Alveolar | Retroflex | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kwụsị | p | k | t̪ | c | t | Ọdịdị |
| Ụgbọ imi | m | ŋ | ɲ | n | Ọ bụ n'oge na-adịghị anya | |
| N'akụkụ | l | Ọdịdị | ||||
| Rhotic | r | Ọdịdị | ||||
| Ihe atụ | w | j |
Mkpụrụedemede
[dezie | dezie ebe o si]| N'ihu | Central | Ịlaghachi azụ | |
|---|---|---|---|
| N'akụkụ | [Ihe e dere n'ala ala peeji] | ʊ, u | |
| N'etiti | Ọ bụ, e | ə | Ọ bụ, o |
| Emeghe | a |
Ụda ụfọdụ na-agụ n'ime mmetụtatụ pre-nasal. ederede okwu ndị na-esote ajụjụ: /mb/ /nd/ /ndy/ /ng/ na /rnd/. N'adaume, a na-akpọ ha [mb] [nd] [ɲɟ] [ŋɡ] na [ɳɖ] . [1]
Okwu
[dezie | dezie ebe o si]N'okpuru ebe a bụ ndepụta okwu ndị bụ isi sitere na Blake (1981). [2]
Mmetụta na Bekee
[dezie | dezie ebe o si]A na-eche na ọ nụrụ ala okwu botanical anɔ na Bekee Australia ka e webatara n'okwu obodo site na Wemba-Wemba:
- Dyanj = nitre bush/dillonNitrine bush/dillon
- lerep = lerp/honeydew ma ọ bụ lerp manna[3]
- gambang = bulrush/cumbungi[3]
- mali = mallee[3]
- Okwu yabby, ụdị crayfish, sitere na Wemba-Wemba.
Mweghachi asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Ka ọ na-erule afọ 2020, akara Nari [1] bụ otu n'ime ọrụ 20 a na-ebute ụzọ dị ka ụgwọ nke ọrụ nkwado Asụsụ Mbụ nke Australia na-eme ma na-akwado ya site na Ngalaba N' Okwu na Nkà. ihi ọrụ a bụ "ịchọpụta ma dekọọ ndị ọrụ n'ihe ize ndụ - ncheta ndị nwere obere ma ọ bụ akwụkwọ akwụkwọ ọ ከላ, ebe a na-edeghị ihe egwuregwu ọ ALA, mana ebe e nwere ndị na-ekwu okwu dị ndụ".[4]
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Hercus (1992). Wembawemba Dictionary.
- ↑ Blake (1981). Australian Aboriginal languages: a general introduction. Angus & Robertson Publishers. ISBN 0-207-14044-8.
- ↑ 3.0 3.1 3.2 Clarke (2008). Aboriginal Plant Collectors: Botanists and Australian Aboriginal People in the Nineteenth Century. Rosenberg. ISBN 978-1-877058-68-4. Retrieved on 25 May 2021.
- ↑ Priority Languages Support Project. First Languages Australia. Archived from the original on 24 February 2021. Retrieved on 14 January 2020.