Wendy Foden
Wendy Foden bụ onye na-ahụ maka nchekwa ihe ndị dị ndụ, nke a maara nke ọma maka ọrụ ya na Mmetụta mgbanwe ihu igwe na ọnwụ nke ụdị dị iche iche.[1]
Agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Mgbe ọ na-agụcha akara ugo mmụta nna ya ukwu na Mahadum Cape Town (2001), ọ chọpụtara ụkpụrụ latitude nke anwụ anwụ nke osisi quiver (Aloidendron dichotomum) na-atụ aro na mgbanwe ihu igwe nwere ike ịta ụta. Ọ natara ego iji gaa n'ihu na ọmụmụ ihe ahụ, na-arụ ọrụ na Guy Midgley na South African National Biodiversity Institute [2] na Cape Town. Foden jiri ihe ka ukwuu n'afọ 2001-2003 nyochaa Osisi Quiver na Namibia na mpaghara ala kpọrọ nkụ nke ọdịda anyanwụ South Africa ma guzobe nlekota ogologo oge iji soro mgbanwe. Ihe nchoputa ya gosiputara uzo doro anya nke onu ogugu onwu site na ndida (poleward) gaa n'ebe ugwu (n'ebe etiti) na site na elu ruo n'ebe dị ala, na-atụ aro na ụdị ahụ na-emeghachi omume na mgbanwe pole na ihu igwe ya kwesịrị ekwesị, mana na colonization na njedebe dị n'ihu na-egbu oge. E bipụtara nnyocha ahụ na 2007 ma bụrụ otu n'ime ndị mbụ n'oge ya iji dekọọ mmetụta mgbanwe ihu igwe na osisi, usoro okike kpọrọ nkụ ma ọ bụ n'Africa.[3] Ọrụ ahụ bụ isi ihe a na-elekwasị anya na TVE Documentary, "All of a quiver", nke gosipụtara na BBC World n'ọnwa Eprel afọ 2007.[4]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Site na 2003 ruo 2007 Foden duziri South African National Biodiversity Institute's Threatened Species Programme, [5] nke dị na Pretoria. N'ime ikike a, ọ rụrụ ọrụ na-eduga n'ịwube mmemme ntule atlasing na nchekwa maka osisi,[1] anụ ufe, [2] butterflies[3] na arachnids.[4] O hibere akwukwo maka nyocha postgraduate banyere umu egwu egwu wee jee ozi dika onye isi oche nke IUCN Species Survival Commission Southern African Plant Specialist Group.
N'afọ 2007, Foden kwagara United Kingdom iji sonye na IUCN Global Species Programme, [6] nke dị na Cambridge. [7] Na-arụkọ ọrụ na ndị ọkà mmụta sayensị sitere na IUCN Species Survival Commission, ọ mepụtara usoro iji nyochaa ihe dị iche iche na-emetụta Mgbanwe ihu igwe nke na-agụnye imepụta ụdị ọ bụla na-ebu amụma maka mgbanwe ihu igwe na inyocha àgwà ndị dị ndụ nke nwere ike ime ka ha dịkwuo ma ọ bụ ghara ịdị ngwa ma nwee ike ime mgbanwe ndị a. N'akwụkwọ e bipụtara n'afọ 2013, Foden na ndị na-ede akwụkwọ na-akọwa usoro ahụ na itinye ya n'ọrụ na nnụnụ niile, anụmanụ na-ebi n'ala na coral.[8] Nnyocha ahụ na-egosipụta ụdị dị n'ìgwè ndị a nọ n'ihe ize ndụ kachasị elu nke mgbanwe ihu igwe na-akpata mkpochapụ, yana mpaghara ebe ha lekwasịrị anya. Nnyocha ahụ na-eji mgbanwe ihu igwe nke ụdị na ihe ize ndụ ha nke mkpochapụ na IUCN Red List of Threatened Species ma na-eme ka ihe kachasị mkpa na ihe ọhụrụ dị mkpa maka nchekwa pụta ìhè. Foden na ndị otu ya tinyekwara usoro ahụ na mpaghara na-elekwasị anya na nyocha mgbanwe ihu igwe na Albertine Rift nke East na Central Africa, West Africa na Madagascar.
Foden na-arụ ọrụ dịgasị iche iche iji mee ka a mara banyere mmetụta mgbanwe ihu igwe na ụdị dị iche iche, gụnyere site na okwu na nzukọ ọmụmụ ihe. N'afọ 2009, o duziri akụkọ ọha na eze na nkwupụta mgbasa ozi nke akpọrọ 'Ten New Climate Change Flagships: More Than Just the Polar Bear' [9] na 2009 United Nations Climate Change Conference. Ọ bụ onye nkuzi ọbịa na Mahadum nke Cambridge Conservation Leadership MPhil course na afọ 2010. [10] Foden abụwo onye otu kọmitii na-eduzi IUCN Species Survival Commission Climate Change Specialist Group ruo ọtụtụ afọ, ma bụrụkwa onye nlekọta nke Environment Africa Trust. [11][12]
Ka ọ na-erule n'afọ 2016, Foden bụ onye isi oche nke IUCN SSC Òtù ọkachamara mgbanwe ihu igwe mgbe ndị otu ahụ mepụtara ntuziaka ọhụrụ maka ndị na-echekwa ihe, maka ịtụle ụdị dị iche iche na-emetụta mgbanwe ihu igwe. N'oge ahụ, ọ bụkwa onye nchọpụta dị elu na Mahadum Stellenbosch, South Africa. [13]
- BES Marsh Award maka nyocha mgbanwe ihu igwe (2020)
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Marris (23 October 2008). "Pre-emptive strike: outwitting extinction". Nature 1 (811): 140–141. DOI:10.1038/climate.2008.114.
- ↑ Home. SANBI. Retrieved on 2013-08-18.
- ↑ Foden (10 August 2007). "A changing climate is eroding the geographical range of the Namib Desert tree Aloe through population declines and dispersal lags". Diversity and Distributions 13 (5): 645–653. DOI:10.1111/j.1472-4642.2007.00391.x. Retrieved on 2014-06-12.
- ↑ "Climate threat has plants quivering", BBC News, 2007-04-20. Retrieved on 2013-08-18.
- ↑ Threatened Species Programme. SANBI (2013-05-24). Retrieved on 2013-08-18.
- ↑ Species. IUCN. Retrieved on 2013-08-18.
- ↑ Leading a preemptive strike. IUCN (2010-10-28). Archived from the original on 2013-05-12. Retrieved on 2013-08-18.
- ↑ Foden (2013). "Identifying the World's Most Climate Change Vulnerable Species: A Systematic Trait-Based Assessment of all Birds, Amphibians and Corals". PLOS ONE 8 (6). DOI:10.1371/journal.pone.0065427. PMID 23950785.
- ↑ Species and Climate Change:More than just the Polar Bear. IUCN. Retrieved on 2013-08-18.
- ↑ Geography Department. Geog.cam.ac.uk. Retrieved on 2013-08-18.
- ↑ IUCN SSC Climate Change Specialist Group homepage. Iucn-ccsg.org. Archived from the original on 2013-08-15. Retrieved on 2013-08-18.
- ↑ Environment Africa Trust homepage. Environmentafricatrust.org.uk. Archived from the original on 5 May 2017. Retrieved on 2013-08-18.
- ↑ Species Vulnerability to Climate Change - New Guidelines. IUCN (2016-09-04). Retrieved on 2016-12-14.
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Ihe Ndị Dị Ndụ nke South Africa
- International Union for Conservation of Nature (IUCN)
- IUCN Species Survival Commission
- IUCN Global Species Programme
- Earth Report - All of a Quiver. YouTube (2009-01-14). Archived from the original on 2016-05-02. Retrieved on 2013-08-18.