Women of Zimbabwe Arise
Women of Zimbabwe Arise ma ọ bụ WOZA bụ òtù obodo na Zimbabwe nke Jenni Williams guzobere n'afọ 2003 Iji nye ụmụ nwanyị, sitere na gbasara na ụrụ dị iche iche, olu dị n'otu iji kwuo okwu n'okwu ndị metụtara ara ndụ ha Kwa ụbọchị, nyere ndị isi ụmụ nwanyị ike nke ga-eduga itinye aka na obodo n'ịgbado make a ngwọta maka nsogbu dị ugbu Gbaa ụmụ nwanyi
Amnesty International na ike-akwado WOZA.
Okwu mmalite
[dezie | dezie ebe o si]WOZA, okwu mkpịrịkpọ nke ụmụ nwanyị Zimbabwe Arise, bụ okwu Ndebele nke pụtara "Gaa n'ihu".
Onyinye
[dezie | dezie ebe o si]N'afọ 2008, e nyere WOZA Amnesty International Menschenrechtspreis (ihe nrite ikike mmadụ) nke afọ 2008 site n'aka ngalaba Germany nke Amnesty International. Ọ bụ Sheila Dube, Magodonga Mahlangu, na Jenni Williams guzobere nzukọ ahụ.[1]
Na 23 Nọvemba 2009, Magodonga Mahlangu [2] na Jenni Williams natara Robert F. Kennedy Human Rights Award. Onye isi ala US Barack Obama nyere onyinye ahụ na okwu ndị a: "Site n'ihe nlereanya ya, Magodonga egosila ụmụ nwanyị WOZA na ndị Zimbabwe na ha nwere ike iji ya na ikpo okwu e ike iji ike nke ha mebie ike ndị mmegbu ha - na ha nwere ikike nke onye ọchịchị aka ike iji nke ha. Obi ike ya kpaliri ndị ọzọ ịkpọ ndị nke ha. " N'okpuru na-anọchite anya mpaghara u ya na-anabata onyinye ahụ, Magodong Mahlangu hotara Robert F. Kennedy, na-ekwu, na-asị: "Ọdịnihu abụghị onyinye: Ọgbọ ọ bụla na-enyere ndị na-enweta ya aka imebi nke ndị ọrụ nke USA USA USA USA"
Mmegide ndị uwe ojii na-aga n'ihu
[dezie | dezie ebe o si]E jidere Jenni Williams, Magodonga Mahlangu na ndị ọzọ so na WOZA ọtụtụ ugboro n'ime afọ site na 2008 ruo 2011. [3] N'abalị iri na abụọ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2011, ihe karịrị otu puku ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị sonyeere ngagharị iwe nke Ụbọchị Valentine nke WOZA. N'ime izu ndị sochirinụ, e jidere ọtụtụ ndị òtù WOZA ma kọọ na a tara ha ahụhụ na Bulawayo.[3] WOZA na-ekwu na ndị uwe ojii akpọtụrụla onye ọka iwu WOZA iji chọọ ka Williams na Mahlangu kọọrọ ụlọ ọrụ ndị uwe ojii maka ihe ndị a na-ekwughị.[4] A tụrụ ụmụ nwanyị abụọ ahụ mkpọrọ ma tọhapụ ha na mgbapụta mgbe ndị nnọchiteanya site a na mkpọrọ ndị ọzọ e jidere mgbe otu ngagharị iwe ahụ gasịrị. [5] Amnesty International gosipụtara nchegbu maka nchekwa nke ndị otu ahụ ma kpọọ WOZA "okwu mbụ nke afọ 2011".[3]
Na August 2006, na WOZA National Assembly, e kpebiri ịmepụta Men of Zimbabwe Arise (MOZA). Ụmụ nwoke, ọkachasị ndị na-eto eto, 'na-abịa n'ihu' iji sonye n'ọgụ na-enweghị ime ihe ike maka Zimbabwe ka mma .
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Gates Jr. (2 February 2012). Dictionary of African Biography. OUP USA, 3–4. ISBN 978-0-19-538207-5.
- ↑ "Zimbabwean women win Obama award", BBC News, 24 November 2009.
- ↑ 3.0 3.1 3.2 WOMEN OF ZIMBABWE ARISE (WOZA). Amnesty International. Archived from the original on 29 April 2011. Retrieved on 19 April 2011.
- ↑ Stop Stalking Women of Zimbabwe Arise! (archived). Amnesty International. Archived from the original on April 8, 2011. Retrieved on 19 April 2011.
- ↑ WOZA leaders, Jenni Williams and Magodonga Mahlangu, freed on bail.. Amnesty International. Archived from the original on 11 March 2011. Retrieved on 19 April 2011.
Templeeti:Robert F. Kennedy Human Rights Award laureates
- Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị
- Ajụjụ ọnụ Jenni Williams, November 2008
- "Ike nke Ịhụnanya Na-emeri Ịhụnanya nke Ike: Ụmụ nwanyị nke Zimbabwe Ihe ịma aka Mugabe's Regime", mbipụta May 2007 nke Peacework Magazine, echekwara
- "Ndị na-emegide Zimbabwe jikọtara ọnụ n'ekpere maka udo", mbipụta May 2007 nke Peacework Magazine, echekwara
- "Ịlụ ọgụ megide mmegide na ịhụnanya: Mmetụta Mmetụta na-akpata ụmụ nwanyị na-ekwu okwu", mbipụta May 2008 nke Peacework Magazine, echekwara
- Zimbabwe: 100 WOZA And MOZA E jidere ya na Bulawayo, site na AllAfrica.com, site na Southwest Radio Africa, February 14, 2009