Women warrior

Ngosipụta nke ndị dike nwanyị na akwụkwọ na omenala ndị a ma ama bụ isiokwu a na-amụ na akụkọ ihe mere eme, ọmụmụ akwụkwọ, ọmụmụ ihe nkiri, akụkọ ifo, na akụkọ ifo. Ihe omuma atu nke nwanyi dike bu ihe omuma atu nke ihe na-adighi nma nke na-eme na omenala ufodu, ebe obukwa ihe na-adighi nma, na-emegide iwu agha, ime ihe ike na ime ihe ike dika nwoke.
Akụkọ ọdịnala na akụkọ ifo
[dezie | dezie ebe o si]
Akụkọ ifo ndị Gris banyere ndị Amazon
[dezie | dezie ebe o si]Ndị Amazon bụ ụdị dum nke ndị agha n'okpuru ifo ndị Gris. Enwere ike jiida ihe mbụ a maara ndị Amazons na uri Homer bụ Iliad, nke Homer ndị agha ha dị ka Amazon antianeirai, okwu nwere ọtụtụ mgbaka "onye ha nhata nke ụmụ nwoke". [1] "Amazon" aha maka ụmụ ndị agha na ndị na-eme egwuregwu na ọha mmadụ nke oge a na oge ochie.
N'ọyọ ifo ndị Britain, Queen Cordelia lụsoro ọtụtụ ndị na-azọ ocheeze ya ogụ site n'onwe ya na-eduga ndị agha n'ọgụ ya yana ichebe ụlọ ya n'aka ndị isiokwu ya na-alụ ogụ, ruo mgbe o mechara gbuo onwe ya n'ihi iru uju. Ihe atụ ọzọ n'ụzọ ihe mere eme nke Britain oge ochie bụ Queen Boudica, onye duziri nnupụisi mbotọ Ukwu Rom.
N'akwụkwọ ya On the Bravery of Women, onye Gris na Rom na-akọ ihe mere eme Plutarch sịrị otú ụmụ anụmanụ Argos si lụso Eze Cleomenes na Ndị Spartans ogụ n'okpuru iwu nke Telesilla na apụ nke ise BCE.[1][2]
Ụmụ nwanyị Scythian
[dezie | dezie ebe o si]N'etiti Ndị Scythian, a maghị ụmụ ndị agha. Ndị ọkà ihe ochie ihe mkpọsa ihe ụmụakaili 40 nke ndị isi agha . Ọchịagha Rom, Pompey meri ndị Scythian na-alụ ogụ maka Mithridates VI nke Pọntọs, na mmeri ya ndị መከራ ndị isi agha n'etiti ndị isi ọ meri. Ụzọ ndụ ndị Scythian ọgụ ịha nhata n'etiti ụmụ nwoke na ụmụ nwoke, ụfọdụ jikwa osisi nke ndụ ndị agha nyere ma ụmụ nwoke ma ụmụ anụmanụ.[1] Omenala Scythian metụrụ ma Gris ma India, ha abụọ nwere ihe àmà ụmụ nwoke na-eme ihe mere eme na mmịrị ifo ha.
Akụkọ ọdịnala ndị India
[dezie | dezie ebe o si]Akụkọ ịhụnanya ụmụ na-alụ ogụ na Ramayana (ihe dị ka 500 TOA) na Mahabharata (ihe dị ka 400 TOA) N'ihi ifo Hindu, Chitrāngadā, kenenye Arjuna, bụ ọchịagha nke ndị agha nna ya. Satyabhama bụ onye agha nke chi Krishna onye duuru ndị agha agha Narakasura; ọ bụ onye na-agba ụta na ntụ na usoro agha. Shikhandini bụ nwa eze nke keke "ịgba ụta, nkà ogụ, agha" ma lụo ogụ ụbọ maka ihe ndị na-eme n'oge gara aga na ndụ ọzọ; o bụrụ nwoke (site na nwunye aka ụmụaka nke). Kaikeyi bụ nri eze nke na-anya ụgbọ ụgbọ ya n'agha ma anụ ndụ ya.[3]
- India, Bala Krishna Temple at Hampi. Woman with bow, an attendant removing a thorn from her foot. Early 16th century C.E.
- Srirangam, India. Sculpture of warrior woman from the Vijayanagar period, 16th century, Sesha Mandapa hall of the Sri Ranganathaswamy Temple.
- Sculpture of warrior woman from the Vijayanagar period, 16th century, Sesha Mandapa hall of the Sri Ranganathaswamy Temple
- India. A warrior woman sacrifices herself, cutting her own throat.
Okpukpe
[dezie | dezie ebe o si]A na-anọ ọtụtụ ụmụ na Bible Hibru dị ka ndị na-ekere òkè n'agha ma ọ bụ agha, onye na-aghota Deborah, Rahaba, na "nwanyị Tebes" a na-akpọghị aha.
Hind bint 'Utbah bụ nwa Arab na-achọ ịma awụ nke isii na nwa afọ nke asaa nke isi onye nri. O ngwaọrụ n'Agha nke Yarmouk na 636, lụso ndị Rom ogụ ma gbaa ndị agha nwoke ume isonyere ya.[4]
Khawlah bint al-Azwar bụ ihe a ma ama na mberede afụ nke asaa, na-eduga agha n'ihe bụ Siria, ịhụnanya na Palestaịn taa..[5]
Ghazala onye Kharijite bụkwa onye ọchịchịagha n'agha, na-eme ka ndị ọchịchịagha a ma ama dị ka al-Hajjaj gbapụ. E toro obi ike ya n'abụ uri.
Joan of Arc bụ onye agha na ike awụ nke iri na ise ma were ya dị ka dike na France maka ọrụ ya na Agha Otu Narị Afọ. Joan nke Arc kwuru na ya na ndị senti nke ụka ya nwere njikọ nakwa na ha gwara ya ka ọ sonye na agha nke ndị France na 1429. M ịgba ya n'agha nke Orléans na Mee 1429 nyere aka n'ịlaghachi ndị England n'obodo.[1] E mechara mee ya senti dị ka Onye nsọ Roman . N'omenala a ma nke oge a, e karba Joan of Arc ọtụtụ ugboro, The Passion of Joan of Arc (1928 film), ihe nkiri nkiri ihe mere eme na-ekwu okwu site n'aka onye Danish Carl TH. Dreyer.[2] Ihe nkiri ahụ ezigbo ikpe nke Joan nke Arc nke dugara na ogbugbu ya.
Mai Bhago bụ onye agha Sikh nke ike awụ nke iri na . Ɔ gbara ndị agha na Guru Gobind Singh ume n'oge nnɔchibido nke Anandpur Sahib ka ha lụọ ogụ. Ya, ya na ndị agha 40 zutere ndị agha Mughal ma lụọ Agha nke Muktsar. Ọ na-eyi uwe nwoke n'oge ndụ ya ma site n'ime nke a, na-ama ndị nna ochie aka ma ,ት። A na-eche ya n'aha ịbụ onye nche Guru Gobind Singh n'oge ọ nọ na Nanded, Maharashtra. Ọtụtụ ballads na folk songs na-eto obi ike ya ma a na- ike ya dị ka ihe oyiyi ụmụ ekiri.
Akụkọ ọdịnala na akụkọ ifo
[dezie | dezie ebe o si]N'otu akụkọ ifo ndị China nke Gan Bao dere, otu nwa agbọghọ aha ya bụ Li Ji gburu agwọ nke riri ọtụtụ ụmụ agbọghọ n'obodo ya (Li Ji Slays the Giant Serpent ma ọ bụ Li Chi Slays the Serpent).[6][7]
Akụkọ ịhụnanya dike mgbe ụfọdụ na-agụnye ihe ngosi nke iyi uwe ma ọ bụ ime ka onwe ya dị ka nwoke ma ọ bụ onye agha nwoke. Akụkọ ndị a so na usoro nke La Doncella Guerrera, ma ọ bụ The Warrior Maiden . [1] Otu ihe atụ a ma ama nke a bụ onye dike a ma ama Hua Mulan nke ndị mere ihe mere eme nke China. Ihe mbụ mbụ nke Mulan mgbasa n'oge Northern na Southern Dynasties nke China (narị afọ nke anọ ruo nke isii AD). [2] N'egwú ahụ, Mulan na-eme onwe ya ka ọ bụrụ nwoke ma were ọnọdụ nna ya n'agha iji chebe ya. egwu e dere ya na mbụ, ndị edemede dị iche iche akọghachila faịlụ ahụ mbụ ugboro.[3] Hua Mulan gara n'ihu ihe a ma ama, na United States, site na ihe nkiri Disney nke 1998 bụ Mulan..[8]

N'ọtụtụ ọnọdụ, nwa ekiri ahụ na-eyi uwe na-abanye n'ahụ eze ma mee ihe gosiri obi nke eze . A na-ata eze mmanya ma eze lụọ nwa n'ahụ dike ahụ.[1] Otu ihe atụ bụ A afilhada de São Pedro ("Nwa ụkpụrụ St. Peter"), omenala Portuguese nke Consiglieri Pedroso chị achị.[2] A na-ekewa ndị a na Aarne-Thompson-Uther Index dị ka ATU 513, "The Extraordinary Companions" na subtypes, na ATU 514, "The Shift of Sex".
- Belle-Belle ma ọ bụ Le Chevalier Fortuné (akụkọ ifo nke MMe. d'Aulnoy dere na France)
- Princess Belle-Etoile (akụkọ ifo French nke MMe. d'Aulnoy dere)
- Costanza / Costanzo (akụkọ ifo nke Giovanni Francesco Straparola dere)
- The Three Crowns (akụkọ ifo nke Giambattista Basile dere)
- Ileana Simziana (akụkọ ifo nke Romania)
- Fanta-ghirò, The Beautiful (onye dike akụkọ ọdịnala Itali) na usoro ihe nkiri ya
- Marya Morevna, adaeze agha nke akụkọ Koschei the Deathless (akụkọ ifo Russia) [9]
- Princess na ụdị Aarne-Thompson-Uther ATU 551, "Mmiri nke Ndụ", ebe dike na-achọ ihe nke adaeze fada / onye agha (enyo, okooko osisi, isi iyi, wdg) ma ọ na-eso nwa eze ahụ na ndị agha ya.
- Omume nwanyị nke akụkọ ndị a kpọrọ ATU 519, "Nwanyị siri ike dị ka Nwunye (Brunhilde) "
- Nwanyị dike nke ATU akụkọ ụdị 300, "The Dragon-Slayer", na ụdị dị iche iche sitere na Latin America [10]
- Nwa agbọghọ dị ka onye agha, akụkọ ndị Russia banyere nwa agbọghọ na-eyi uwe nwoke
Akwụkwọ, ihe nkiri, na telivishọn
[dezie | dezie ebe o si]Ụmụ akwụkwọ ndị agha na-ede akwụkwọ "Gordafarid" (Persian) na uri ochie nke ndị Peshia The Shāhnāmeh, Delhemma na akwụkwọ edemede Arabic, Mulan, Camilla na Aeneid, Belphoebe na Britomart na Edmund Spenser's The Faerie Queene, Bradamante na Marfisa na Orlando Furoso,ghị- na achọata na (Clorinda Gerusa na) nne Grendel.
[11] Nwanyị onye agha bụ egwuregwu nke ọdịnala dị ogologo n'iche dị iche iche iche ihe nkiri nka agha nke China na Japan, mana iru ha na ihe mgba nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ike nke China na Japan, mana iru ha na ọrụ nke nwere ike ime ike ịbụ ihe, na-adaba na ọnụ ọnụ dị ukwuu nke ndị dike na mgbasa ozi America 1990.[1]:: 136 [ihe agha]: King na-eme ka fim na fim (ihe nkiri na fim na-eme ka ihe nkiri na-egosi na ọ bụ ihe nkiri) 2004), ebe Keira Knightley na-eme ka onye dike Guinevere, nke bụbu ozi nke Eze Arthur. N'ime nke a, a na-egosi Guinevere dị ka onye agha nwere ike dịka ndị nwoke ibe ya.
Ụmụ ndị agha etolitewokwa n'afọ ndị na-adịbeghị anya n'otu ebe n'ihi ewu ewu nke ihe ọchị na franchises sitere n'ike ike nsso ha, emu ihe nkiri nke Marvel Studios na ihe nkiri n'ime DC Extended Universe. Ndị dị ka Wonder Woman, Captain Marvel, Wasp, Black Widow, na, n'oge na-adịbeghị anya, Jane Foster, ekiri nke dike Thor, bụ ndị dike na DC na Marvel comics series, yana ndị ọzọ..[12]
N'ihe gbasara ụmụ nwanyị
[dezie | dezie ebe o si]A na-ewere ndị agha dị ka ihe maka ihe inye ụmụ ike, na-ekwusi ike na ụlọ ọrụ ụmụ akwụkwọ na ikike maka ike kama usoro a na- nha nke ụmụ ekiri.[1]:: 269 Prọfesọ Sherrie Inness na Tough Girls: Women Warriors and Wonder Women in Popular Culture[2] na Frances Early na Kathleen Kennedys Daughri Women's New Womenters[2] ọmụmaatụ, lekwasịrị anya na ndị dị ka Xena, site na ike Xena: Warrior Princess ma ọ bụ Buffy Summers site na Buffy the Vampire Slayer. N'okwu mmeghe nke ederede ha, Early na Kennedy na ndị ihe ha dị ka njikọ n'etiti nke nke ndị agha na ike ụmụ anụmanụ..[13]
Ime ihe ike
[dezie | dezie ebe o si]Ọ bụ na e nwere ikike dị n'etiti ime ihe ike dị mma na ime ihe ike, ihe ngosi ngosi ifo nke ime ihe ike ụmụ ngwá ngwá dị ka Kill Bill ka nwere ike ọrụ nke ọma, na- ụmụ maka ọrụ ndụ n'ezie nke mmetụta ime ihe ike n'ahụ. ihe ike n'ụwa, dị ka ime ihe ike na-aga n'ihu megide ụmụ ekiri.[2] Ndị ọzọ na-ekwu na onye dike na-eme ihe ike na-emebi ihe omume ụmụ nwanyị ime ihe ike ụmụ nwoke, nká mgbe a na-eme ya dị ka onye na-ahụ ụmụ akwụkwọ, dịka ọmụmaatụ na ihe nkiri dị ka Hard Candy . ọrụ iji mgbaàmà ụfọdụ mgbochi nke ikpe ziri ezi n'ụwa nke ebu maka maka ndị ikom na-eme ihe ike. Ọtụtụ mgbe, ime ihe ike na-eke onyinyo, ma ọ bụ na-eyi egwu, ma na-adị n'etiti ihe nkiri ahụ na-acha odo odo na ihe mara mma nke ụmụ mmadụ..
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Ndepụta
- Ndepụta nke ụmụ nwanyị ndị agha n'akụkọ ọdịnala
- Ndepụta nke ụmụ nwanyị dike na ndị ọjọọ
- Ụmụ nwanyị n'agha oge ochie
- Ụmụ nwanyị n'agha oge ochie
- Ụmụ nwanyị nọ n'agha (1500-1699)
- Ụmụ nwanyị n'agha na ndị agha na narị afọ nke 19
- Mgbasa ozi na okike
- Ndị Amazon
- Nwaanyị dike Viking nke Birka
- Echiche na-emegide ya
- Onye agha
- Ụmụ agbọghọ ji égbè
- Kunoichi
- Nwa agbọghọ na-eme anwansi
- Egwuregwu ọgụ
- Onna-musha
- Shieldmaiden
- Valkyrie
- Virago
Ihe edeturu
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Plutarch • On the Bravery of Women — Sections I‑XV. penelope.uchicago.edu. Retrieved on 2014-11-18.
- ↑ Plant, I.M. (2004). Women Writers of Ancient Greece and Rome: An Anthology. University of Oklahoma Press. ISBN 9780806136219. Retrieved on 2014-11-18.
- ↑ Rashmi Vajpayee. Discovering the Forgotten Female Warriors of Mahabharata. Archived from the original on 2021-07-11. Retrieved on 2021-07-11.
- ↑ Azmy, Ahmed (7 March 2017). Arab Women at War: Battles, Assassinations, and Army Leaders. Raseef22. Archived from the original on 21 April 2017. Retrieved on 10 March 2019.
- ↑ 15 Important Muslim Women in History. Islamophobia Today. Archived from the original on 6 October 2021. Retrieved on 10 March 2019.
- ↑ Ch (1 September 1990). "El cuento de Li Ji" (in es). Estudios de Asia y África 3 (83): 537–539. Retrieved on 25 February 2022.
- ↑ Ting (1969). "[Review of Folktales of China, by W. Eberhard]". The Journal of American Folklore 82 (326): 381–384 [383]. DOI:10.2307/539788.
- ↑ Mulan: the history of the Chinese legend behind the film (en). HistoryExtra. Archived from the original on 2021-02-26. Retrieved on 2021-03-06.
- ↑ Hooker (January 1990). "The Hen Who Sang: Swordbearing Women in Eastern European Fairytales". Folklore 101 (2): 178–184. DOI:10.1080/0015587X.1990.9715792.
- ↑ Bierhorst (2019). "Myths and Folktales in Latin America", The Fairy Tale World, 199–209. DOI:10.4324/9781315108407-17. ISBN 9781315108407.
- ↑ Gaboury. "Women Warriors Are the Rage in Hollywood--But What Was the Truth?", History News Network. Retrieved on 2021-03-06.
- ↑ Avenging Women | Avengers | Marvel Comic Reading Lists. Marvel Entertainment. Archived from the original on 2021-06-07. Retrieved on 2021-03-06.
- ↑ Book review. Archived from the original on 2007-06-10. Retrieved on 2008-05-07.
Ịgụ ihe ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Scythian Women. World History Encyclopedia.
- Women Warriors in History. Lothene Experimental Archaeology.
- Females in Fantasy. Stars Uncounted.