Gaa na ọdịnaya

Zimbabwe Women Writers

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Zimbabwe Women Writers (ZWW) bụ ọgbakọ maka ụmụ nwanyị ode akwụkwọ guzobere na 1990 na Zimbabwe. Ọ bụ "Nzukọ mbụ nke ụmụ nwanyị na Zimbabwe na na South Africa iji lebara ahaghị nhata nwoke na nwanyị anya site na ide na mbipụta".[1]

E guzobere ya iji meghachi omume na mkpa e gosipụtara na ogbako ndị edemede nke afọ 1990, ZWW nwere ihe karịrị alaka iri itoolu gafee Zimbabwe na mmalite nke narị afọ.[2] N'ime afọ iri mbụ ya, ọ bipụtara ihe karịrị narị akwụkwọ abụọ site n'aka ụmụ nwanyị, n'asụsụ Bekee, Shona na Ndebele.[3] N'afọ 1990, ụmụ nwanyị ole na ole na-ede akwụkwọ hibere Zimbabwe Women Writers (ZWW) iji kwalite edemede ụmụ nwanyị na mba ahụ. Ugbu a o nwere ndị òtù 600 na alaka 56 ma n'ime ime obodo ma n'obodo mepere emepe na mba ahụ dum.[4]

N'afọ 1990, e nwere ọchịchọ maka otu iji gbaa ndị edemede nwanyị ume ma kwado. Ọ bụ ebe ahụ ka ZWW si pụta. Ọ gbasaa ngwa ngwa, na-emeghe alaka 56 na ndị otu 600 na Zimbabwe dum. ZWW na-ewepụta akwụkwọ edemede ụmụ nwanyị n'asụsụ ndị dị ka Bekee, Ndebele, na Shona. ZWW lekwasịrị anya n'inye ụmụ nwanyị na-ede akwụkwọ ndị nwere ohere agụmakwụkwọ na mbipụta ụfọdụ ihe na ọzụzụ. Ebumnuche nke nzukọ ahụ bụ ịma ụkpụrụ nna ochie na ọha mmadụ nke na-eme ka akụkọ ụmụ nwanyị ghara ịdị na ya ma mee ka a mara uru olu ụmụ nwanyị bara n'akwụkwọ.

Ihe ịrịba ama Zimbabwe Women Writers (ZWW) dị mkpa maka ọrụ ya n'ịkwado na ịkwado ndị inyom na-ede akwụkwọ n'etiti ahaghị nhata nke nwoke na nwanyị machibido ohere ohere agụmakwụkwọ maka ụmụ nwanyị. O nyela ụmụnwaanyị Zimbabwe ohere ikwupụta echiche na ahụmịhe ha, na-enye okwu n'okwu ndị ewepụrụ n'akwụkwọ akwụkwọ Zimbabwe bụ isi. ZWW emelitela akwụkwọ ọgụgụ Zimbabwe nke ukwuu ma gbasaa ndị na-ege ya ntị nke ụmụ nwanyị site na ibipụta akụkọ mgbe ochie n'asụsụ dị iche iche. N'ozuzu, ZWW enyerela aka wulite ọgbọ nke ụmụ nwanyị na-ede akwụkwọ n'okpuru nkwado otu ahụ na nkuzi na mmepe nka, bụ nke nyeere ha aka imeziwanye ọrụ ha na ịga nke ọma na ụlọ ọrụ mbipụta. Ebumnuche ZWW ịma aka ọrụ nwoke na nwanyị na nkwalite nsonye n'akwụkwọ emewo mgbanwe mmekọrịta ọha na eze na omenala dị mma na obodo Zimbabwe.

Akwụkwọ ndị e bipụtara

[dezie | dezie ebe o si]
  • Kitson, Norma, Anthology of Zimbabwe Women Writers. Zimbabwe: ZWW, 1994. Site n'okwu mmalite nke David Karimanzira.
  • Nhọrọ: Abụ Bekee na Akụkọ Dị Mkpirikpi. [Ihe e dere n'ala ala peeji] 2001.
  • Inkondlo [Nke a họọrọ]. [Ihe e dere n'ala ala peeji] (A Ndebele anthology.) [5]
  • [Nke a na-ahọrọ] Harare: ZWW, 1990. (A Shona anthology.)
  • Women of Resilience: Olu ụmụ nwanyị bụbu ndị agha. Harare: Ndị edemede Zimbabwe, 2000.
  • Ọdachi nke Ndụ. Harare: Ndị edemede Zimbabwe Women, 2003.

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Tando (2007). "Zimbabwe Women Writers, 1990–2004", in Lydia Alpízar Durán: Building Feminist Movements and Organizations: Global Perspectives. Zed Books, 131–. ISBN 978-1-84277-850-0. 
  2. Cheris Kramarae (2004). Routledge International Encyclopedia of Women: Global Women's Issues and Knowledge. Routledge. ISBN 978-1-135-96315-6. 
  3. Kathleen E. Sheldon (2005). "Zimbabwe Women Writers", Historical Dictionary of Women in Sub-Saharan Africa. Scarecrow Press. ISBN 978-0-8108-5331-7. 
  4. ZIMBABWE: Women of Zimbabwe tell Their Stories (en). PeaceWomen (2015-02-03). Archived from the original on 2021-11-08. Retrieved on 2021-11-08.
  5. Zimbabwe Women Writers (1998). Selections Inkondlo. Harare: Zimbabwe Women Writers, 28–30, 37, 48–50. 

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]