Gaa na ọdịnaya

Zulu mythology

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Okpukpe omenala Ndị Zulu nwere ike na ime omume ike nke ndị Zulu nke ndị Afrịka.  O nwera ọtụtụ chi ndị a na-ebube na ụmụ anụmanụ ma ọ bụ ụdị ihe okike n'ozuzu.  A mara Unkulunku dị ka Onye Okike Kasị Elu.

Nkwenkwe Ndị E kweere

[dezie | dezie ebe o si]

Onye Okike na ndị nna nna ya

[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka okpukpe ndị ọzọ nke Bantu, ndị na-agbaso okpukpe ọdịnala Zulu kwenyere na ịsọpụrụ ndị nna nna (Amadlozi) na ọtụtụ chi. A na-ebufe nkwenkwe ndị a site n'ọnụ site na akụkọ gafee ọgbọ. Ọ bụ ezie na nkọwa nke akụkọ ndị a nwere ike ịdịgasị iche, ha na-enwekarị otu isiokwu ahụ, dị ka na ụwa mmadụ na ụwa mmụọ nwere njikọ, na omume ịgba afa eji ejikọta ala ndị a.[1] Ọrụ na mmekọrịta nke chi eluigwe Umvelinqangi na Unkulunkulu, chi kachasị elu na onye okike nke ihe a kpọrọ mmadụ, na-agbanwekarị dabere na akụkọ ahụ.[1]

E kere UmkhuluwoMkhulu ("nke kachasị ukwuu") na Uhlanga, nnukwu ahịhịa ahịhịhịa, tupu ya abịa n'Ụwa. Ndị mmadụ n'otu n'otu na-adabere n'omume ha ma ọ bụ omume ha na mkpebi ya ma ọ bụ "mghọta nke Eziokwu Kasị Elu".

[2]A na-akpata Unkulunkulu na chi ndị mmadụ Umvelinqangi[1] (nke ndị "onye nọ n'ụdị"), chi égbè ndị, ala ọma jijiji nke aha ọzọ bụ Unsondo, ọ bụkwa nwa Unkulunkulu, Nna, na Nomkhubulwane, Nne. [citation needed]

Okwu nomkhubulwane pụtara onye na-agbanwe n'ụdị anụmanụ ọ bụla. Aha ọzọ e nyere maka onye kachasị elu bụ Umkhuluwomkhulu bụ uSomandla, isi iyi nke ịdị adị niile. Ndị bi na Europe jiri okwu Unkulunkulu mee ihe iji gbalịa ịkọwa nkwenye ha na Chineke nke Bible nye ndị Zululand.   [citation needed]

Dị ka Irvin Hexham si kwuo (1981), "enweghi ihe mgbaàmà nke ikwere na chi ejide ma ọ bụ chi ejide n'okpukpe Zulu tupu ndị Europe n'azụrute".[1]  Otú ọ dị, ndị ọkà n'asụsụ ndị ọzọ dị ka Eileen Jensen Krige, Isaac Schapera, Axel-Ivar Berglund (1976), Hammond-Took, na John Mbiti ekwetaghị na nsogbu Hexham.  Ha na-ekwu na "Onyenwe ejide" ma ọ bụ chi ejide Zulu adịla mgbe niile na usoro omenala Zulu, chi ha na-ekwu bụ onye ka ukwuu ọzọ "onye nna ochie na onye okike, Unkulunkulu".

Chi ndị ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Nomhoyi/Mamlambo, chi nwanyị nke osimiri
  • Nomkhubulwane, mgbe ụfọdụ a na-akpọ Zulu Demeter, onye bụ chi nwanyị nke eke na egwurugwu, ọrụ ugbo, Mmiri ozuzo na biya (nke o mepụtara)
  • Inkosazana, chi nwanyị ọmụmụ ọzọ
  • uNgungi, chi nke ndị na-akpụ ihe
  • inyanga chi nwanyị ọnwa na ndị dibịa afa a na-akpọ IziNyanga, okwu nyanga bụ okwu Zulu maka ọnwa
  • Sonzwaphi chi nke ọgwụgwọ
  • Ukhulukhulwana (ma ọ bụ UkhuluKhukwan) bụ kpakpando bụ nna nna nke sitere na kpakpando wee chọta ndị Zulu oge ochie na-ebi ndụ dị ka anụmanụ na-enweghị iwu. Ọ kụziiri ha iwu ụlọ ma kụziere ha iwu dị elu nke isiNtu. A na-enyo okwu unkulunkulu enyo na ọ bụ nrụrụ aka nke okwu umkhuluwomkhulu.   [citation needed]
  • Okpukpe Bantu
  • Ndepụta nke chi Africa
  • Okpukpe ọdịnala nke Africa
  • Usiququmadevu

Ihe edeturu na ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 (2019) in Thomas: African religions: beliefs and practices through history. Santa Barbara: ABC-CLIO. ISBN 978-1-61069-752-1. 
  2. Mafuta (2021-05-04). "Recovering African Religions as "World Religions": The Case of the Zulu Religion". Black Theology 19 (2): 122–134. DOI:10.1080/14769948.2021.1955179. ISSN 1476-9948. 
  • Lynch (2010). African Mythology, A to Z. Infobase Publishing. 

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Hexham, Irvin, ((1981) Onyenwe Eluigwe-Eze nke ụwa: Zulu Traditional Religion and Belief in the Sky God, Sciences Religieuses Studies in Religion, vol. 10: 273–78)
  • Berglund, Axel-Ivar, (1976) Zulu Thought-Patterns and Symbolism, London: C. Hurst
  • John S. Mbiti, okpukpe na nkà ihe ọmụma Afrịka. Usoro Ndị edemede Africa. Heinemann [1969] (1990).   ISBN 0-435-89591-5
  • Werner, Alice, Myths and Legends of the Bantu, Library of Alexandria (1968)