Ahịa osisi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

E nwere ọtụtụ ahịa maka ngwaahịa osisi. Mba ọ bụla nwere ahịa nke ya nke nwere ike ijikọta ya na ahịa mpaghara ma ọ bụ nke ụwa. A naenye osisi nahịa ndị dị nime ụlọ nọtụtụ mba ndị dị n"ọhịa nụzọ dị ukwuu site na ịkpụ osisi nụzọ naezighị ezi, ya bụ, ịkpụcha chainsaw. Ahịa mpaghara na nke ụwa naagụnye ndị naemepụta, passthrough, nhazi, na mba ndị naazụ ahịa.[1]

China aghọwo onye naebubata ngwaahịa osisi kachasị ukwuu.[2] Ihe ndị China naebubata naabụkarị ihe ndị a naebupụ na mba ndị ọzọ gụnyere US, EU, Japan, na ụwa ndị ọzọ.[3]

Nafọ 2016, a naeme atụmatụ na ọ bụ naanị pasent iri atọ nke ngwaahịa osisi ndị dị nebe okpomọkụ na ahịa European Union ka a kwadoro na ha na-adịgide adịgide (ma ọ bụ PEFC ma ọ bụ FSC). Ọ bụrụ na mba ndị naeri osisi na EU (Germany, France, UK, Netherlands, Italy, Belgium, na Spain) nwetara naanị osisi ndị naadịgide adịgide naadịte aka, a naeme atụmatụ na ọ gaemetụta nde hekta 5.3 ọzọ nke oké ọhịa okpomọkụ.[4]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. (2016) Illegal logging and related timber trade : dimensions, drivers, impacts and responses : a global scientific rapid response assessment report, Kleinschmit, Daniela,, Mansourian, Stephanie,, Wildburger, Christoph,, Purret, Andre,, International Union of Forest Research Organizations. ISBN 978-3-902762-70-2. OCLC 972337413. 
  2. UN Comtrade | International Trade Statistics Database. comtrade.un.org. Retrieved on 2020-04-24.
  3. Zhang (December 2007). "Who will Meet China's Import Demand for Forest Products?". World Development 35 (12): 2150–2160. DOI:10.1016/j.worlddev.2007.02.005. ISSN 0305-750X. 
  4. van Benthem (June 26, 2018). EU sustainable timber sourcing could protect over 5 million ha of tropical forest. IDH, The Sustainable Trade Initiative.