Carole Byard

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Carole Byard
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereCarole Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya22 Julaị 1941 Dezie
Ebe ọmụmụAtlantic City Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya11 Jenụwarị 2017 Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-ahu maka ihe nkiri, osee foto, children's book illustration Dezie
Ọkwá o jiartist-in-residence Dezie
ebe agụmakwụkwọAtlantic City High School, Samuel S. Fleisher Art Memorial, New York School of Applied Design for Women Dezie
Ebe obibiAtlantic City, New York City, Petersburg, New Jersey, Philadelphia Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
Ihe nriteCoretta Scott King Award Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
omenkà faịlụ naSchomburg Center for Research in Black Culture Dezie

Carole Marie Byard (July 22, 1941 na January 11, 2017) bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ese foto, na ónyé na-egbu foto. Ọ bụ onye na-ese ihe osise nke akwụkwọ ụmụaka, na onye natara Caldecott Honor, yana ọtụtụ Coretta Scott King Awards.[1]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Byard na Atlantic City, New Jersey, nne na nna William "Bunny" Byard na Viola London-Byard. O nwèrè otu nwanne nwoke, nwanne nwoke tọrọ ya, Michael Byard, ónyé n'etiti ọrụ ndị ọzọ, bụ onye na-elekọta ubi.[1][2]

N'afọ 1943, nne Byard nwụrụ mgbè ọ dị obere, nnukwu ezinụlọ ya ghọkwara ihe dị mkpà nye ya. N'ihe dị ka n'otu ógè ahụ, e debara aha nna ya n'Agha Ụwa nke Abụọ.[2] Ọ bụ nna ya na nne nne ya zụlitere Byard mgbe nne ya nwụsịrị.[3]

Nwanne nne ya nwanyị nke nta bụ Millicent biri na New York City, yabụ mgbe ọ rụchara ọrụ ma nyéré nna ya aka, Byard nwere ike iso ya gaa biri. Site na 1964 ruo 1968, Byard gara New York Phoenix School of Design na 33rd na Lexington, ébé ọ gụrụ akwụkwọ na ihe osise, na ebe ọ ga-emesị gaa kụzie.[3] Byard mụkwara lithography na H. Morimoto na Robert Blackburn.[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Byard kwùrù na ka ọ na-etolite, ọ na-enwe mmasị ịgụ akwụkwọ, ma hụ akwụkwọ n'anya, mana ọ na-eche mgbe niile na enweghị akwụkwọ ma ọ bụ foto nke ndị mmadụ dị ka ya, ezinụlọ ya, na ezinụlọ ya, yana otu ha si ebi ndụ dị ka ndị mmadụ.

N'oge kọleji, e nwèrè ụmụ akwụkwọ ojii ole na ole. Na mgbalị iji jikọọ ya na ndị Black ndị ọzọ na-ese ihe, Byard gara 1971 Where We At exhibition na ọbọdọ a na-akpọ Where We At: Black Women Artists: 1971, ma nwee ike ijikọ ya na ndị ọzọ Black women na-ese egwu dị ka Faith Ringgold. Ọ ghọrọ akụkụ nke otu ahụ.[2]

N'afọ 1969 ma ọ bụ 1970, Byard si na Harlem kwaga na Westbeth Artists Community afọ abụọ mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ na kọleji.[2] Na Westbeth ndị agbata obi ya gụnyere Freddie Waits na nwa ya nwoke Nasheet Waits.[4][5] Na Westbeth, e nwèrè Black Artists Guild nke Byard kwuru na ọ na-eto eto. The Black Artists Guild nke bụ otu ihe nkírí nke e guzobere na 1970. Byard gara ịhụ mmepụta nke Slave Ship, egwuregwu nke Amiri Baraka dere na Brooklyn Academy of Music. Egwuregwu ahụ gụnyere ndị na-ege ntị na ịbụ abụ. Otu onye na-eme ihe nkiri ahụ kpaliri ya ma mee nnukwu ihe osise dabere na egwuregwu ahụ. O gosipụtara na ọtụtụ ndị na-eme ihe nkiri bikwa na Westbeth, ma bụrụkwa akụkụ nke nzukọ a, dabere na ihe Malcolm X hapụrụ site na Organization of Afro-American Unity, na-eji ụkpụrụ asaa ahụ. Byard sonyeere otu ahụ ma sonye n'ide na ime nka.[2]

Nsọpụrụ na ihe Nríte[dezie | dezie ebe o si]

  • 1972: Onyinye njem nke Ford Foundation maka ọnwa atọ nke njem n'Africa[3]
  • 1977: Ememme Black na African nke nka na ọdịbendị (FESTAC), onye nnọchi anya (Lagos)[6]
  • 1978: Coretta Scott King Illustrator Award maka Africa Dream
  • 1980: Coretta Scott King Illustrator Award maka Cornrows
  • 1981: Coretta Scott King Illustrator Award maka Obi Ụtọ Nne[3]
  • 1986: National Endowment for the Arts, Fellowship for drawing[7]
  • 1993: Coretta Scott King Illustrator Award maka Ọrụ Cotton[8]
  • 1993: Caldecott Honor maka ịrụ ọrụ Cotton
  • 1993: Coretta Scott King Award maka Ọrụ Cotton
  • 1994: National Endowment for the Arts, Fellowship for sculpture[7]
  • 1993: Ihe osise nke Carole Byard, Dana Gallery na Phillips Museum of Art na Franklin & Marshall College (Lancaster, PA) January 21 na February 14, 1993
  • 2015: Rent Series, New York Public Library (New York, NY)[9]

Selected works and publications[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Obituary of Carole Byard: In Memory of Carole Marie Byard: 1941–2017. Greenidge Funeral Home (January 2017). Archived from the original on 2018-01-10. Retrieved on 2022-07-03.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 Byard (1997). "Carole Byard: 3/17/1997 and 4/28/1997". Activist Women's Voices Oral History Collection, 1995–2000. 
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 Smith (1994). The Coretta Scott King Awards Book: From Vision to Reality. Chicago: Coretta Scott King Task Force, Social Responsibilities Round Table, American Library Association. ISBN 978-0-838-93441-8. OCLC 30715470. 
  4. Kahn. "Westbeth at 20: Artists' Utopia Still A-Borning", The New York Times, February 2, 1989.
  5. Stoller. "Profiles in Art: Nasheet Waits: Drummer", Westbeth Artists Community.
  6. Otfinoski (2011). "Carole Byard", African Americans in the Visual Arts, Rev., New York, NY: Facts on File. ISBN 9780816078400. OCLC 747176966. 
  7. 7.0 7.1 Prigoff (2000). Walls of Heritage, Walls of Pride: African American Murals. San Francisco: Pomegranate, 36, 249. ISBN 978-0-764-91339-6. OCLC 43631621. 
  8. Stephens (2000). Coretta Scott King Award Books: Using Great Literature with Children and Young Adults. Englewood, CO: Libraries Unlimited. ISBN 978-1-563-08685-4. OCLC 42652667. 
  9. Frederick (February 19, 2015). Learn More About Artist Carole Byard's "Rent Series". New York Public Library.