Human trafficking in Florida

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ịzụ ahịa mmadụ na Florida
crime in Florida
obere ụdị nkeazụmahịa mmadụ Dezie
mba/obodoNjikota Obodo Amerika Dezie

Ịzụ ahịa mmadụ na Florida bụ ahia iwu na-akwadoghị nke mmadụ maka mmegbu mmekọahụ ma ọ bụ ọrụ mmanye dịka ọ na-eme na steeti Florida. Mgbe California na New York gasịrị, Florida nwere ọtụtụ ikpe màkà ịzụ ahịa mmadụ n'ime United States.[1] Florida enweela ikpe dí iche iche nke ịzụ ahịa mmekọahụ, ịgba ohu n'ụlọ, na ọrụ mmanye.[2]

Florida nwere nnukwu akụ na ụba ọrụ ugbo na nnukwu ndị mbịarambịa, nke mere ka ọ bụrụ ebe kachasị eme ọrụ mmanye, ọkachasị na ụlọ ọrụ tomato.[2] Nke ozor bú ná ụlọ ọrụ nlegharị anya nke Florida enyewokwa aka mee ka steeti ahụ bụrụ ihe mgbaru ọsọ kachasị maka ndị na-azụ ahịa mmadụ. Mgbalị dị n'otu emeela ka a tọhapụ ọtụtụ puku ndị ohu n'afọ ndị na-adịbeghị anya.[3] Ụlọ ọrụ National Human Trafficking Resource Center kọrọ na ha natara oku 1,518 na ozi ịntanetị na 2015 banyere ịzụ ahịa mmadụ na Florida.[4]

Iwu na atumatu megide ịzụ ahịa[dezie | dezie ebe o si]

Ndị n'eme iwu nà United States nyere iwu nke ndị na-ahụ maka ịzụ ahịa íwú na ime ihe ike na 2000, nke ọ bụghị naanị na ọ na-eme mpụ maka ịzụ ahịa mmadụ kama ọ na-ezube ịkwado ndị ọ metụtara.[5] N'afọ 2002, Ngalaba Florida nke Ụmụaka na Ezinụlọ Office of Refugee Resettlement malitere ọrụ iji chọpụta otú Florida nwere ike isi mejuputa iwu ọhụrụ a.[2]

Kansụl Steeti niile na-ahụ maka ịzụ ahịa mmadụ[dezie | dezie ebe o si]

Ndị omebe iwu Florida bidoro Kansụl Steeti gburugburu na-ahụ maka ịzụ ahịa mmadụ, nke ága-eji afọ abụọ mepụta ndụmọdụ iwu maka igbochi ịzụ ahịa mmadụ site n'ịgba ndị omekome ikpe na inye ndị metụtara ọrụ.[6] Kansụl ahụ gụnyere mmadụ iri na ise, gụnyere ndị ọkàiwu, ndị omebe iwu, ndị ọkachamara ahụike, ndị ọkachamara na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na onye bụbu Attorney General Pam Bondi dị ka Onye isi oche.[7]

Ndị ọrụ ugbo Florida[dezie | dezie ebe o si]

Ndị ọrụ Federal Civil Rights ekpebiela ọrụ ịgba ohu ise metụtara ihe karịrị otu puku ndị ọrụ na ubi Florida kemgbe 1997.[8] N'ime ọnwa Nọvemba 2002, Ramiro Ramos, nwanne ya nwoke bú Juan, na nwa nwanne nna ha bú Jose Luis, ndị na-arụ ọrụ n'otu ugbo na Immokalee, Florida, boro ebubo afọ iri na iri na abụọ nke ọ bụla maka ijide ndị ọrụ si mba ọzọ n'ohu na-enweghị isi.[9] Njikọ nke ndị ọrụ Immokalee, otu nzukọ obodo nke na-elekwasị anya na ikike mmadụ nke ndị mbịarambịa Mexico na Central America na mpaghara ahụ bụ ndị a na-erigbu maka ọrụ dị ọnụ ala ma ọ bụ na-akwụghị ụgwọ.[9]

Leekwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Akụkọ banyere ịgba ohu na Florida

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Cordner. "What Might Future Florida Human Trafficking Legislation Look Like For 2015?", Florida State University, August 22, 2014.
  2. 2.0 2.1 2.2 Coonan (2003). "Human Rights in the Sunshine State: A Proposed Florida Law on Human Trafficking". Fla. St. U. L. Rev. 31 (2). Retrieved on 9 September 2014. 
  3. The Unsavory Story of Industrially Grown Tomatoes
  4. United States Report: 1/1/2015 – 12/31/2015. National Human Trafficking Resource Center. National Human Trafficking Resource Center. Retrieved on 19 May 2016.
  5. Candes (Fall 2011). "The Victims of Trafficking and Violence Protection Act of 2000: Will it Become the Thirteenth Amendment of the Twenty-First Century?". The University of Miami Inter-American Law Review 23 (3): 571–603. 
  6. Jordan. "Florida Starts First Human Trafficking Council", Miami Herald News, WLRN/MDCPS, August 18, 2014. Retrieved on 4 September 2014.
  7. Statewide Council on Human Trafficking. Florida Attorney General. Office of the Attorney General of Florida. Retrieved on 4 September 2014.
  8. Facts and Figures on Florida Farmworkers
  9. 9.0 9.1 Bowe. "Nobodies: Does slavery exist in America?", The New Yorker, April 21, 2003. Retrieved on 9 September 2014.