Jump to content

Ime ime na isi mgbaka

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Isi mgbaka bu so n'otu ohom di na NWA ipu nwaanyi na afo N'oge na gbanyeghi na nwaanyi nwere Ike I nwe nsogbu isi ma IME ya puo mana amata beghi Ihe nwere Ike ibute ya. [1][2].[3] Ọrịa uche nwere ike ịmalite n'ime ụmụ nwanyị ndị nwere otu ma ọ bụ karịa afọ ime mgbe ihe omume ahụ gasịrị ma ọ bụ ọbụna ọtụtụ afọ ka e mesịrị. [1][4] Ụfọdụ data na-atụ aro na ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị nwere ike imetụta ruo afọ 15 mgbe ọnwụ ahụ gasịrị.[4] Ọ bụ ezie na a ghọtara ya dị ka nsogbu ahụike ọha na eze, ọmụmụ na-enyocha ọnọdụ ahụike uche nke ụmụ nwanyị na-esote ime ọpụpụ ka na-adịghị.[4] Nsogbu nchekasị post-traumatic (PTSD) nwere ike ịmalite n'ime ụmụ nwanyị ndị nwere afọ ime ọpụpụ. [4][5][6] Ihe ize ndụ maka ịmalite PTSD mgbe ime ọpụpụ gụnyere Ihe mgbu mmetụta uche, ngosipụta mmetụta uche, na ọkwa dị ala nke nkwado mmekọrịta mmadụ na ibe ya.[4] Ọbụna ma ọ bụrụ na nrụgide dị ala na-eme mgbe ime ọpụpụ gasịrị, mgbaàmà nke PTSD gụnyere flashbacks, echiche intrusive, dissociation na hyperarousal nwere ike ịmalite mgbe e mesịrị.[8] A na-ejikọkwa Ịda mbà n'obi na ime ọpụpụ.[7] Nzaghachi ndị dọkịta mere n'oge gara aga bụ ide ọgwụ sedative.[8][8]

Ime I na apu oge obula nwere Ike ebute echiche ojoo n'ebe di na nwunye no.[5]

Ime ime ọpụpụ nwere mmetụta mmetụta uche ma nwee ike ibute nsogbu uche. Otu nsogbu nke nwere ike ịmalite bụ nchegbu nne. Mmetụta uche a nwere ike ịmalite dị ka nzaghachi maka ọnwụ ime n'oge. Nchegbu nwekwara ike ịmalite n'ihi ime ọpụpụ.[7] Ụmụ nwanyị na-akọwa ọgwụgwọ ha na-enweta na-akpata nchekasị ha.[5]

Echiche intrusive nwere ike ịmalite mgbe ọnwụ gasịrị. [3] [8] Nsogbu egwu na echiche na-echegbu onwe ya nwekwara ike ịmalite dị ka nzaghachi maka ime ọpụpụ.[9] Ụmụ nwoke nwere ike inwe ihe mgbu na mmetụta uche mana ha na-emeghachi omume site n'ịgbaso "omume ịkwụ ụgwọ" dịka ịbawanye mmanya na-aba n'anya. N'ihi na ụmụ nwoke nwere ike iwere ọrụ ha dị ka nkwado, ha nwere ike ọ gaghị enwe mmetụta ha.[10]

Nsogbu nchekasị post-traumatic[dezie | dezie ebe o si]

Ụmụ nwanyị ndị nwere ịda mbà n'obi tupu ime ọpụpụ nwere ike ịrịa PTSD.[3] A na-ejikọta nsogbu nchekasị posttraumatic na ime ọpụpụ yana ihe ndị ọzọ na-akpata nchekasị metụtara ime ime. [1] [6] [11][13][9] Ndị na-enwe afọ ime ugboro ugboro (>3) nwere ihe ize ndụ dị ukwuu nke ịrịa PTSD karịa ndị nwere afọ ime otu ugboro.[1] Njikọ dị n'etiti okike nke nwa ọhụrụ furu efu site na ime ọpụpụ dị ebe enwere ohere dị ukwuu nke ịmalite PTSD ma ọ bụrụ na nwa ọhụrụ ahụ bụ nwoke. Ịmara ihe kpatara ime ọpụpụ anaghị ebelata ihe ize ndụ nke ịrịa PTSD. Ịchọta 'ihe ọ pụtara' maka ọnwụ ahụ na-ebelata ihe ize ndụ nke ịmalite PTSD. Echiche na-adịghị mma banyere ụwa n'ozuzu ya na-emetụta ọkwa dị elu nke PTSD. Obi erughị ala na-emetụtakwa ịrịa PTSD mgbe ọnwụ ahụ gasịrị. Ọ bụrụ na a na-ewere ncheta nke ọnwụ ahụ dị ka ihe siri ike, ihe ize ndụ maka PTSD na-abawanye. Enwere nchegbu na PTSD na ndị nne nwere ike inwe mmetụta na-adịghị mma na ụmụaka amụrụ mgbe ihe omume ahụ gasịrị.[1][3]

Ọ bụ ezie na mmepe nke PTSD n'ime ụmụ nwanyị na ezinụlọ mgbe a chọpụtara ọnwụ ahụ, ọnụnọ nke PTSD na nwanyị dị ime bụ ihe na-emerụ ahụ. A na-eche na ụmụ nwanyị na-arịa PTSD nọ n'ihe ize ndụ dị elu nke ọnwụ tupu a mụọ nwa, ọnwụ perinatal, nsogbu ime ime, ime ime ime, ịmụ nwa n'oge na uto na nwa e bu n'afọ.[3]

A na-enyo PTSD n'ime nne enyo na ọ na-eme ka ihe ize ndụ nke autism, ọbara mgbali elu, Ọrịa obi, na Ụdị ọrịa shuga nke 2 dị n'ime nwatakịrị.[3]

Ọrịa na-efe efe[dezie | dezie ebe o si]

Nwanyị na-ehi ime nwere ohere okpukpu 2.5 maka ịda mbà n'obi karịa ndị na-enweghị.[9] Na US, a na-eche na atụmatụ nke PTSD metụtara ime ọpụpụ dị 150,000-200,000 na 24,000-32,000 na-adịghị ala ala PTSD. PTSD n'ime ndị nna nwere ike ịdị ịrịba ama mana ọ ka bụ ihe a na-edozighị.[3]

  1. BMJ Best Practice. Miscarriage (en). us.bestpractice.bmj.com. Retrieved on 2017-10-08.
  2. Randolph (4 April 2015). "Counseling Women Who Have Experienced Pregnancy Loss: A Review of the Literature" 14. 
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 Christiansen (February 2017). "Posttraumatic stress disorder in parents following infant death: A systematic review". Clinical Psychology Review 51: 60–74. DOI:10.1016/j.cpr.2016.10.007. PMID 27838460. 
  4. International Federation of Gynecology and Obstetrics. What is the psychological impact of miscarriage? | FIGO (en). Retrieved on 2017-09-23.
  5. 5.0 5.1 5.2 Daugirdaitė (2015). "Posttraumatic Stress and Posttraumatic Stress Disorder after Termination of Pregnancy and Reproductive Loss: A Systematic Review" (in en). Journal of Pregnancy 2015: 646345. DOI:10.1155/2015/646345. ISSN 2090-2727. PMID 25734016. 
  6. 6.0 6.1 Kersting (June 2012). "Complicated grief after perinatal loss". Dialogues in Clinical Neuroscience 14 (2): 187–194. DOI:10.31887/DCNS.2012.14.2/akersting. PMID 22754291. 
  7. 7.0 7.1 Scheidt (2007). "Trauerverarbeitung nach Prä- und Perinatalverlust (Mourning processing after pre-and perinatal loss)". Psychother Psych Med 57 (1): 4–11. DOI:10.1055/s-2006-951906. PMID 17357028. 
  8. Quagliata (2013). Becoming Parents and Overcoming Obstacles : Understanding the Experience of Miscarriage, Premature Births, Infertility, and Postnatal Depression. City: Karnac Books. ISBN 9781782200185. 
  9. 9.0 9.1 9.2 Barnes (2014-05-30). Women's reproductive mental health across the lifespan, Lynn-Barnes, Diana. ISBN 9783319051161. OCLC 880941778. 
  10. Due (2017-11-15). "The impact of pregnancy loss on men's health and wellbeing: a systematic review". BMC Pregnancy and Childbirth 17 (1): 380. DOI:10.1186/s12884-017-1560-9. ISSN 1471-2393. PMID 29141591. 
  11. Daugirdaitė (2015). "Posttraumatic stress and posttraumatic stress disorder after termination of pregnancy and reproductive loss: a systematic review". Journal of Pregnancy 2015. DOI:10.1155/2015/646345. PMID 25734016.