Mohammed Abdel Wahab

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mohammed Abdel Wahab
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịEgypt Dezie
aha n'asụsụ obodoمحمد عبد الوهاب Dezie
Aha enyereMohammed Dezie
aha otutuMousikar Al Ajial Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya13 Maachị 1898 Dezie
Ebe ọmụmụCairo Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya4 Mee 1991 Dezie
Ebe ọ nwụrụCairo Dezie
Ụdị ọnwụeke na-akpata Dezie
ihe kpatara ọnwụọrịa strok Dezie
Dị/nwunyeNahla Alqudsi Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaArabic Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-abụ abụ, onye na-ede ihe, omee Dezie
ebe agụmakwụkwọHigher Institute of Arabic Music Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)1917 Dezie
Oge ọrụ ya (njedebe)1991 Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaOkpukpere Alakụba Dezie
ngwa egwuoud, olu egwụ Dezie
Ọrụ ama amaLibya, Libya, Libya, Humat Al Hima Dezie
ụdịArabic music, music of Egypt Dezie
akara ndekọEMI Classics Dezie

Mohamed Abdel Wahab (Arabic), nke a na-akpọkwa Mohamed Abd El-Wahhab (March 13, 1902 May 4, 1991), bụ onye a ma ama na-agụ egwu, onye na-eme ihe nkiri, na onye na-ede egwu na narị afọ nke iri abụọ. A maara ya nke ọma maka abụ ịhụnanya na nke ndị Ijipt.

A maara ya maka abụ mba Ijipt ya na nke mgbanwe dịka "Ya Masr tam El-Hanna" (Oh Egypt, obi ụtọ dị ebe a), "Hay Ala El-Falah" (Ọkpụkpọ ọrụ), "El Watan El Akbar", "Masr Nadetna falbena El-nedaa" (Ijipt akpọwo anyị ma n'ezie anyị zara oku ahụ), "Oulo le Masr" (Kwuo Ijipt), "Hob El-watan Fard Alyi", "Sout-Gamaheer", "Ya Ness El-Horria'd", "Ya" (Sawe Men'Horria".

O nyekwara aka ma dee abụ mba nke Tunisia, "Humat al-Hima", United Arab Emirates, "Īsiy Bilādī", na "Libya" nke sitere n'afọ 1951 ruo 1969 na ọzọ kemgbe afọ 2011.

Onye Egypt na-agụ egwu na onye na-ede egwu Mohammed Abdel Wahab Ihe oyiyi na Bab El-Shariya square, Cairo

A mụrụ Mohamed Abdel Wahab n'afọ 1902 na Cairo, Egypt, n'ógbè a na-akpọ Bab El-Sheriyah, ebe e nwere ihe oyiyi ya ugbu a.[1] Ọ malitere ọrụ ịbụ abụ ya mgbe ọ dị obere ma mee ihe ngosi ihu ọha mbụ ya mgbe ọ gbara afọ asaa na mmepụta mpaghara. Ọ dị afọ iri na atọ mgbe o mere ndekọ mbụ ya. Mohamed Abdel Wahab bụ ezigbo enyi onye na-agụ egwu obodo ya bụ Abdel Halim Hafez.

Ọrụ ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ngosi ihe nkiri nke ihe nkiri Ijipt Mamnou'a el hub (1942).

N'afọ 1933, Abdel Wahab malitere ide ụdị egwu egwu nke ya n'ihe nkiri Egypt mgbe ọ gachara Paris ma mara ihe nkiri egwu French.[2] O webatara ụdị ihe nkiri egwu na-atọ ụtọ na ọdịbendị Ijipt ma mechaa dee egwu asatọ n'etiti afọ 1933 na 1949. Ihe nkiri ya gosipụtara ndị isi obodo ọdịda anyanwụ ma tinye egwu nke sitere na ụda ọdịnala ndị Ijipt. Ọ pụtara na ihe nkiri ya nke afọ 1934 The White Flower nke mebiri ndekọ na ndị bịara ma ka na-eme ihe nkiri ugboro ugboro na ụlọ ihe nkiri Ijipt. N'afọ 1950, Abdel Wahab hapụrụ ihe nkiri iji lekwasị anya n'ịbụ onye na-agụ egwu.

Enyemaka na egwu ndị Ijipt na Arabic[dezie | dezie ebe o si]

Abdel Wahab dere ihe karịrị abụ 1820.[2] A na-ewere Abdel Wahab dịka otu n'ime ndị egwu Ijipt kachasị ọhụrụ n'oge niile, na-atọ ntọala maka oge ọhụrụ nke egwu Ijipt site na iji ụda ndị na-abụghị nke obodo na egwu oud dị mma.

N'agbanyeghị eziokwu ahụ bụ na Abdel Wahab dere ọtụtụ abụ na egwu egwu Arabic oge ochie, a katọrọ ya nke ọma maka ntụziaka ya na egwu ọdịda anyanwụ. N'ezie, o webatara ụda ọdịda anyanwụ na abụ ndị Ijipt n'ụzọ dabara adaba na ụdị abụ ndị Ijipti a ma ama n'oge ahụ. Dịka ọmụmaatụ, n'afọ 1941, o webatara ụda waltz n'abụ ya "El Gandol," ma, n'ọnwa 1957, o webatara egwu rock na roll n'abụ Abdel Halim Hafez "Ya Albi Ya Khali".

O dere ụfọdụ n'ime egwu kachasị mma nke Nagat El Saghira, gụnyere uri anọ nke Nizar Qabbani.

Abdel Wahab na-akpọ oud n'ihu onye Egypt a ma ama na-ede uri, Ahmed Shawqi, ma mee ihe nkiri n'ọtụtụ ihe nkiri. O dere egwu iri maka Umm Kulthum. Ọ bụ onye na-agụ egwú Ijipt mbụ si n'oge na-adịghị ekwu okwu gaa n'ịbụ abụ.

Abdel Wahab dekwara egwu maka ihe oyiyi Lebanọn Fairuz[3] onye ọ kpọrọ "Onye nnọchi anya anyị na kpakpando" ma kwuo n'afọ ndi 1950 na ọ bụ onye ndú nke klọb ndị na-akwado ya na Cairo.[4][5]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Mohamed Abdel Wahab nwụrụ n'obodo ya bụ Cairo, Egypt site na ọrịa mkpọnwụ ahụ n'ọnwa Mee 4, 1991.[1]

Ezi Ihe ọ hapụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Abdel Wahab bụ isi n'ịtọlite oge ọhụrụ nke egwu Ijipt n'ala nna ya na n'ofe ụwa ndị Arab. Ọ hapụkwara akara na ụwa ọdịda anyanwụ site n'ikpughe egwu ndị Ijipt na omenala ọdịda anyanwụ na ọdịnala ndị a ma ama.

O dere abụ mba Tunisia (Humat al-Hima) na Libya (Libya, Libya, Libya).[6]

ugwu n'ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Na Machị 13, 2012, Google mere emume ncheta ọmụmụ ya nke afọ 110 na Google Doodle.[7]

Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka onye na-eme ihe nkiri
  • White Rose (1933)
  • Doumou' el Hub (Ịhụnanya Anya mmiri) (1936)
  • Yahya el Hub (Long Live Love) (1938)
  • Yawm Sa'id (Obi Ụbọchị Obi Ụtọ) (1939)
  • Mamnou'a el Hub (1942)
  • Rossassa Fel Qalb (A Bullet in the Heart) (1944)
  • Lastu mallakan (Abụghị m mmụọ ozi) (1947)
  • Ghazal Al Banat (The Flirtation of Girls) (1949)

Nsọpụrụ mba Ijipt[dezie | dezie ebe o si]

Ribbon bar Nsọpụrụ
Nnukwu Cordon nke Order of the Nile
Onye isi nke Order of the Arab Republic of Egypt
Grand Cross nke Order of Merit (Ijipt)

Nsọpụrụ mba ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Ribbon bar Mba Nsọpụrụ
 Jordan Grand Cordon nke Usoro Kasị Elu nke Renaissance
 Lebanon Onye isi nke National Order of the Cedar
 Libya Collar nke National Order of Libya
 Morocco Nnukwu obe nke Order of Ouissam Alaouite
 Oman Klas Mbụ nke Order of Oman
 Syria Nnukwu Cordon nke Order of Civil Merit nke Syrian Arab Republic
 Tunisia Grand Cordon nke Order nke Republic of Tunisia

Edemsibịa[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Abdel Wahab: The immortal generations musician. egypttoday.com (May 4, 2019). Retrieved on May 4, 2019. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "egypttoday" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 Mohammad Abdel Wahab. Al Mashriq. Retrieved on July 16, 2016. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Al Mashriq" defined multiple times with different content
  3. Songs of Wahab Mohamed Abdel - Fairuz | Songs, Reviews, Credits. AllMusic. Retrieved on November 24, 2021.
  4. Lebanese diva arouses emotion, controversy in Syria. Reuters.com (January 28, 2008). Retrieved on November 24, 2021.
  5. Beirut and Fairouz: A path of gold and loss - Heritage special - Heritage. English.ahram.org.eg. Retrieved on November 24, 2021.
  6. Egyptian artists contribute in 6 Arab national anthems. egypttoday.com (June 9, 2017).
  7. Mohammed Abdel Wahab's 110th Birthday. Google (March 13, 2012).

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Egwú Mohammed 'Abd al-Wahhab ahọpụtara site na ebe nrụọrụ weebụ YouTube:

  • Hayati on YouTube
  • Hadiyat Al Eid on YouTube
  • Al Khayyam on YouTube
  • National Anthem of the Kingdom of Libya on YouTube