Morris Cargill

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Morris Cargill
Federation of the West Indies - Jamaican Labour Party
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Personal details
Born10 June 1914
Kingston, British Jamaica
Died8 April 2000
Occupation
  • Politician
  • lawyer
  • businessman
  • planter
  • novelist
  • journalist/columnist

Morris Cargill CD (10 June 1914 - 8 April 2000), bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Jamaica, onye ọka iwu, onye ọchụnta ego, onye ọrụ ugbo, onye nta akụkọ na onye edemede.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Cargill na Kingston, British Jamaica ma gụọ akwụkwọ na Munro College, ụlọ akwụkwọ sekọndrị Jamaica a ma ama, na Stowe School na England, Cargill bụ onye ọka iwu na 1937. N'oge Agha Ụwa nke Abụọ, ọ rụrụ ọrụ maka Crown Film Unit na Britain. Mgbe agha ahụ gasịrị, o keere òkè na mmepe nke mmanya kọfị Tia Maria. Mgbe ọ laghachiri na Caribbean, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ akwụkwọ akụkọ na Trinidad, ma, ebe ọ nwetara ubi unere na Jamaica, ọ malitere na mpaghara okpomọkụ ọdịda anyanwụ n'ala nke ọbọdọ na mpaghara okpomọkụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ maka akwụkwọ akụkọ Gleaner na 1953 nke ga-adịgide, na nkwụsịtụ ụfọdụ, ruo ọnwụ ya. Ruo na ngwụcha afọ 1970, edemede ya pụtara n'okpuru aha nzuzo Thomas Wright.

N'afọ 1958, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu nke Federation of the West Indies, dị ka onye na-azọ ọkwá na mpaghara okpomọkụ ọdịda anyanwụ n'ala nke nke Jamaica Labour Party, ma jee ozi dị ka osote onye ndú nke ndị mmegide na ndị omeiwu ahụ maka afọ anọ sochirinụ.

N'afọ 1964, o mere ka enyi ya Ian Fleming dee edemede mmeghe maka akwụkwọ nduzi na Jamaica nke a na-akpọ Ian Fleming na-ewebata Jamaica. Na ngwụcha afọ 1960 na mmalite afọ 1970, ya na onye edemede John Hearne rụkọtara ọrụ, n'okpuru aha 'John Morris', n'usoro ihe egwu atọ - Fever Grass, The Candywine Development, na The Checkerboard Caper - banyere ọrụ ǹzùzò na mpaghara okpomọkụ ọdịda anyanwụ n'ala nke nke Jamaica. Cargill pụtara, n'ụdị dị ịtụnanya nke onye ọka ikpe ụlọ ikpe dị elu, na njedebe nke akwụkwọ akụkọ Fleming The Man with the Golden Gun .

Ruo afọ abụọ na ngwụcha afọ 1970, ọ hapụrụ Jamaica n'ihi mmegide ya na gọọmentị Michael Manley, laghachiri na 1980 iji sonye na mkpọsa megide Manley. N'oge a, ọ biri na United States ma rụọ ọrụ maka onye na-ebipụta akwụkwọ Lyle Stuart, na-edezi nyocha nke Reich nke Atọ na Germany nke a na-akpọ na mpaghara okpomọkụ ọdịda anyanwụ n'ala nke ekwere A Gallery of Nazis, ma na-ede akwụkwọ ncheta a na- woowe Jamaica Farewell (nke e bipụtara ọzọ na 1995). [1]

Mgbalị igbu ọchụ[dezie | dezie ebe o si]

Na Mee 26, 1969, Keith Clarke gbara Morris Cargill égbè n'azụ, ọ bụ ezie na ọ lanarịrị mwakpo ahụ. N'otu oge ahụ, Clarke gbara onye na-emepụta kemịkal Julius Walenta égbè ma gbuo ya.[2]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Cargill, M. (1995). Jamaica farewell. New York: Barricade Books.
  2. Jamaica Observer Limited. Jamaica Observer. Retrieved on 2020-05-24.