Oliver Mobisson

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Oliver Udemmadu Ogbonna Mobisson (April 23, 1943 - February 18, 2010) bụ onye sayensị Naijiria, prọfesọ, onye na-eme ngagharị iwe, na onye ọchụnta ego.[1] Ọ bụkwa onye guzobere Prọfesọ nke Anambra State University of Technology (nke bụzi Enugu State University of Science & Technology, Nnamdi Azikiwe University na Ebonyi State University).[2]

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Mobisson na Port Harcourt, Rivers State, Nigeria. Ya na ezinụlọ ya tolitere na Umuezike, Edenta na Awo Idemili, Orsu L.G.A, Imo State, nwa nke onye na-etinye mmanya nkwụ. Dị ka nwata nwoke, ọ gara St. Martins Primary School, Edenta Awo-Idemili (nke a maara ugbu a dị ka Pioneer Primary School (P.P.S) Edenta Awo -Idemili) na Imo State wee gaa Christ the King College (CKC) na Onitsha. Ịdị mma ya na agụmakwụkwọ dọtara uche ndị ọrụ afọ ofufo US Peace Corps bụ ndị tụrụ aro ka ọ gaa mahadum na United States ma ọ bụ UK. O kwetara na-achọghị, na-enwe nchegbu banyere ọrụ US na UK na-arụ n'ọchịchị Africa. N'ikpeazụ, Ministri Mmụta Naịjirịa nyere ya mkpakọrịta ịga Massachusetts Institute of Technology (MIT) na Cambridge, Massachusetts.[3]

Ndụ kọleji na ime ihe ike[dezie | dezie ebe o si]

Mobisson debanyere aha na MIT na 1965 obere oge tupu mmalite nke Agha Obodo Naijiria (1967-1970). [citation needed] N'ịbụ onye si n'agbụrụ Igbo, ala nna nke Biafran movement, ọ ga-ahọrọ n'etiti ịmecha usoro ụlọ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ ya ma ọ bụ itinye onwe ya na Biafran movement. Ọmụmụ ihe ya mere ka a hazie otu ndị Biafra na mpaghara Boston. Ha jikọrọ aka nye ndị nnupụisi Biafra ego na ihe onwunwe ma mee ngagharị iwe n'ihu ọha na US na mba ndị ọzọ dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ iji kweta ọbụbụeze Biafra. Ya na nwunye ya, Tama, guzobere otu ọrụ ebere, Lifeline For Biafra. Mgbe agha ahụ kwụsịrị na 1970, Mobisson nọgidere na US ka o wee nwee ike ịmụta ihe ọmụma teknụzụ iji wughachi Naịjirịa.[4]

Nlaghachi Naịjirịa na iwebata kọmputa ASUTECH[dezie | dezie ebe o si]

O kpebiri ịpụ na US n'afọ 1981 mgbe onye nwụrụ anwụ bụ Ọkammụta Kenneth Dike kpọrọ ya ka ọ laghachi Nigeria wee nye aka chọta mahadum izizi kọmpụta nke Africa, Anambra State University of Science & Technology, ASUTECH. Na ASUTECH, ọ jere ozi dịka onye isi ụlọ ọrụ Industrial Development Center (IDC). Ọ bụ na IDC n'afọ 1983 ka Mobisson webatara ahịrị kọmpụta na sava nkeonwe nke mbụ ndị isi ojii na-emepụta n'ahịa, mgbalị nke onye isi ala Muhammadu Buhari kọwara dị ka "na-agba mbọ maka ọchịchọ Naijiria maka mmepe teknụzụ". Mobisson, nke Gọvanọ Jim Nwobodo nyere ọrụ, tinyere aka n'agụsị akwụkwọ na ASUTECH karịsịa dịka ndị ọrụ na mmepe nke PC ASUTECH 800 na 8000.[5]

Ọrụ ya mgbe e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

Ka ọ na-akụzi na ASUTECH, Mobisson gara n'ihu were NITEL rụọ ọrụ na ụlọ ọrụ mgbasa ozi Naịjirịa. Site n'enyemaka nke ndị ASUTECH gụsịrị akwụkwọ, ndị injinia NITEL, na nkwado ego onye isi ala Ibrahim Babangida, o wulitere usoro nzikọrịta ozi nke nwere ike iji ekwentị jikọọ onye Naijiria ọ bụla. [Ihe ndekọ achọrọ]

A họpụtara Mobisson onye isi na Awo Idemili n'afọ 2005. [nke chọrọ]

Nsogbu ahụike na ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Mobisson gara n'ihu n'ọrụ ya na NITEL ruo 1995, mgbe ọ nwere nnukwu ọrịa strok nke manyere ya ịla ezumike nká. O biri na Norwood, Massachusetts ruo mgbe ọ nwụrụ n'ihi nkụchi obi na February 18, 2010.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ nna Jidenna, onye na-ese ihe nkiri hip hop nke America, [1] na Nneka Mobisson bụ dọkịta na onye ọchụnta ego, nke akpọrọ Onye Ndú Ọchịchị Na-eto Eto nke World Economic Forum..[6][7]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Dr. ENEH, Joseph .O. "History and Philosophy of Science: An Outline", University of Nigeria, Nsukka, 2000. Retrieved on 2010-05-20.
  2. Editorial (2019-12-11). Meet Jidenna's Parents: Father, Mother, State of Origin & Facts (en-US). Daily Media NG. Retrieved on 2022-09-06.
  3. MIT: Progressions (1969) (en). MIT Black History. MIT. Retrieved on 25 August 2019.
  4. Adinuba. "Farewell to Fidel Odum and Oliver Mobisson", Vanguard News, Vanguard News Media Nigeria, Ltd, 23 November 2010. Retrieved on 25 August 2019.
  5. (2 August 1983) "Worldwide Report - Telecommunications Policy Research and Development No. 281". Foreign Broadcast Information Service 281 (281). Retrieved on 25 August 2019. 
  6. Bout to Blow: 10 Dope Songs You Should Be Hearing Everywhere SoonJidenna "Classic Man" (en). Complex. Retrieved on 2017-10-20.
  7. Nneka Mobisson. World Economic Forum. Retrieved on 2018-12-14.