Rafael Guerra Bejarano

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
El Guerra nke Julio Romero de Torres dere

[1]Rafael Guerra Bejarano (Ọkachamara mara dị ka Guerrita, obere aha aha nna ya) (January 1862 – 6 February 1941) njikwa na Cordoba .  Ọ bụ ike na-alụ ogụ Spanish onye ọchịchị ama n'oge 1890s.  Nwanne nna ya, José "Pepete" Damaso Rodriguez Rodriguez, bụkwa na-agba ehi, gburugburu na Madrid site na otu ehi a na-akpọ Jocinero, na March 6, 1862. N'afọ 1878, ọ nọgidere ogologo oge dị ka  banderillero (banderilla-man) na onye na-eji mma agha nke abụọ.  Ọkụ onye agha ehi zuru oke na September 29, 1887, na Madrid .  Onye Nkwado ya (apoderado) bụ onye na-agba ehi "Lagartijo" Rafael Molina ).  N'oge ahụ "Guerrita" kwuru "Enwere m nhọrọ obi kama fim mma nke ọha na eze uru nke m, m ga- ọrụ ọrụ ọrụ m site n'ime ike m".

[2]Onye na-akwado aka Spanish na-echeta emume 1887—Rafael Guerra's "alternativa" - dị ndụ na nchịkọta Staten Island Historical Society na Historic Richmond Town na New York .  Ọ na-ama ihe ngosi nke "Guerrita" na-anata mma agha nke "Lagartijo".  Ememe a nkwalite nke Rafael Guerra Bejarano site na onye nkuzi gaa na matador .

.A makwa ya maka igbu ọke ime n’obodo atọ dị iche iche n’otu ụbọchị.  Na May 19, 1895, n'elekere isii nke ụtụtụ, ọ na-eji ejiji (o yi uwe-ọlọ edo na akwụkwọ ndụ akwụkwọ nke ọ na-ahụ mbụ ruo mgbe chi gbawara) iji gbuo atọ nke ehi Saltillo na 7 am na  San Fernando.  Guerrita wee gawa Jerez de la Frontera dị nso wee gbuo oke ehi atọ nke anụ ụlọ Cámara n'elekere 10:30 nke ụtụtụ N'elekere 5:30 nke mgbede, n'otu oge ahụ gbukwara oke ehi atọ ọzọ na Seville site na anụ ahụ.  ụlọ Murube [3]

Site na 1890 ruo 1899, a na-eche na Cordovan bullfighter nọ n'elu ọrụ ya, na-ekerịta ụgwọ kachasị elu na Lagartijo na Frascuelo. Otú ọ dị, ọ tụrụ n'anya mara ọkwa ịla ezumike nká ya na October 15, 1899, na Zaragoza : "Akwụsịrị m ịlụ ọgụ, ma ọ bụghị nke aka m, a na-agba m." N'oge ọrụ ya, Guerrita keere òkè na 891 bullfights, gbuo ehi 2547 ma ọ dịghị mgbe ọ nwere ịdọ aka ná ntị atọ ahụ, njedebe nkeji 15 nke matador ga-egbu ehi ahụ.

Okwu banyere ya[dezie | dezie ebe o si]

( MASTERS Iri nke Bernardo V. Carande dere, Los Toros nke Ed. Indice dere, peeji nke 117 )

Ihe ndetu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Fan, 1887. Online Collections Database. Staten Island Historical Society. Retrieved on 12 December 2011.
  2. Fan, 1887. Online Collections Database. Staten Island Historical Society. Retrieved on 12 December 2011.
  3. Fan, 1887. Online Collections Database. Staten Island Historical Society. Retrieved on 12 December 2011.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]