Shehu Musa Yar'Adua

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


Shehu Musa Yar'Adua
4th Chief of Staff, Supreme Headquarters
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Head of StateOlusegun Obasanjo
Preceded byOlusegun Obasanjo
Succeeded byAlex Ekwueme as 1st elected Vice President of Nigeria
Personal details
Political party

Shehu Musa Yar'Adua GCON ((listeni); 5 Machị 1943 - 8 Disemba 1997) bụ onye ọchịagha Naijiria na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị bụ osote onye isi ala Naijiria dị ka Chief of Staff, Supreme Headquarters mgbe Naijiria nọ n'okpuru ọchịchị ndị agha site na 1976 ruo 1979. Shehu Musa Yar'Adua GCON (na-ege ntị) de facto osote onye isi ala nke Naịjirịa Onye isi ndị ọrụ, Isi ụlọ ọrụ Kasị Elu Ọ bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị a ma ama n'oge mgbanwe site na ndị agha gaa na ọchịchị ndị nkịtị na ngwụcha afọ 1980 na n'ime afọ 1990.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Yar'Adua na Katsina n'ime ezinụlọ nwere aha. Katsina aha Nna ya, Musa Yar'Adua, bụ onye nkuzi onye mechara bụrụ Minista na-ahụ maka ihe gbasara Lagos site na 1957 ruo 1966 n'oge Republic mbụ nke Naịjirịa ma nwee utu aha onye isi Tafidan Katsina tupu a họpụta ya ka ọ bụrụ Mutawallin Katsina (onye na-elekọta akụ). Musa Yar'Adua Lagos onye isi Katsina onye na-elekọta akụ[1] Nna nna Yar'Adua, Malam Umaru, bụkwa Mutawalli, na nwanne ya nwoke nke obere Umaru Yar'Adue, onye mechara bụrụ onye isi ala Naịjirịa site na 2007 ruo 2010, nwekwara aha ahụ. Umaru Yar'Adua Nne nne ya, Malama Binta, onye Fulani sitere n'ezinụlọ Sullubawa, bụ adaeze nke Katsina Emirate na nwanne nwanyị nke Emir Muhammadu Dikko. [ihe odide dị mkpa] Fulani Sullubawa Katsina Emirate Muhammadu Dikko __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ [ ihe e dere n'ala ala]

Yar'Adua gara ụlọ akwụkwọ etiti Katsina na ụlọ akwụkwọ mpaghara Katsina (nke bụzi Government College, Katsina) maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya; n'ụlọ akwụkwọ mpaghara, ebe ya na onye isi ala Naijiria ugbu a bụ Muhammadu Buhari nọ na klas. Muhammadu Buhari[2] Site n'ịgba ume nke nna ya na enyi nna ya, minista na-ahụ maka nchekwa Muhammadu Ribadu, Yar'Adua gara ule nke ụlọ akwụkwọ ọzụzụ ndị agha Naịjirịa. Minista na-ahụ maka nchekwa Muhammadu Ribadu Nigerian Military Training College[3] Ọ gafere ma banye n'òtù ndị agha Naijiria na 1962 dị ka akụkụ nke usoro 5 nke ụlọ akwụkwọ ọzụzụ ndị agha Naịjirịa. Ndị agha Naijiria A họpụtara Yar'Adua maka ọzụzụ ọzọ na Royal Military Academy Sandhurst. Royal Military Academy Sandhurst Emir nke Katsina Muhammadu Kabir Usman mere ya ka ọ bụrụ Tafidan Katsina. [ihe odide dị mkpa] Muhammadu Kabir Usman __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ [ ihe e dere n'ala ala]

Ọrụ agha[dezie | dezie ebe o si]

Aha mkpado na ejiji nke Shehu Musa Yar'adua

N'afọ 1964, mgbe o si Sandhurst lọta, e zigara Yar'Adua na ndị agha mbụ nke ndị agha Naijiria na Enugu n'okpuru iwu nke Col Adekunle Fajuyi dị ka onye isi nke abụọ. Ndị agha Naijiria Enugu Adekunle Fajuyi Site na 1964 ruo na njedebe nke Agha Obodo Naijiria, ọ nwere ọkwa dị iche iche gụnyere onye isi ndị agha na 1964, na site na 1965 ruo 1966 onye enyemaka nke First Infantry Battalion na Enugu. Agha Obodo Naijiria Ọ bụ onye isi ndị agha na 1967, na 1968 ọ ghọrọ onye isi Brigade. N'oge agha obodo, ọ bụ onye isi nke 6th infantry brigade n'okpuru nduzi nke Murtala Muhammed, ọchịagha nke ngalaba nke abụọ. Murtala Muhammed[4] N'ọnwa Ọktoba n'afọ 1967, e nyere Yar'Adua ọrụ maka ijide Onitsha mgbe ndị agha Naijiria nwara ugboro abụọ na-enweghị isi. [ihe odide dị mkpa] mmeri nke Onitsha __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ [ ihe e dere n'ala ala][5]

N'afọ 1975, ọ bụ onye na-ekere òkè na nnupụisi ọchịchị nke ndị agha wepụrụ General Yakubu Gowon dị ka Onye isi ala Naịjirịa. Ọchịchị ndị agha Yakubu Gowon[6] Mgbe nnupụisi ahụ gasịrị, ọ rụrụ ọrụ dị ka Minista Na-ahụ Maka Njem n'ọchịchị General Murtala Muhammed. Murtala Muhammed Dị ka Minista Na-ahụ Maka Njem, ọrụ ya bụ ime ka ọdụ ụgbọ mmiri Lagos dị mma. Ọdụ Ụgbọ Mmiri Lagos Tupu nnupụisi ahụ, ndị ọrụ nke ọchịchị gara aga nyere iwu nde tọn simenti iri na isii iji wuo ogige ndị agha gburugburu mba ahụ. Otú ọ dị, ihe owuwu ọdụ ụgbọ mmiri ahụ ezughi oke. Mmetụta ego ahụ bịara dịkwuo ịrịba ama n'ihi na gọọmentị Naijiria nwere ike ịkwụ ụgwọ ndị na-ebubata ihe. Ọchịchị Muhammed kpebiri ịnyefe ụfọdụ n'ime ibu ndị ahụ n'ọdụ ụgbọ mmiri ndị gbara ya gburugburu ma webata ụlọ ọrụ na-ahụ maka njikwa simenti iji kpochapụ ma ree simenti ahụ ma wuo ọdụ ụgbọ mmiri ọhụrụ Tin Can Island. Ọdụ Ụgbọ Mmiri Tin Can[7]

Na Machị 1995, e jidere General Yar'Adua na Olusegun Obasanjo, Lawan Gwadabe na ndị ọzọ maka ebubo nke ịkpa nkata iwepu ọchịchị General Sani Abacha. Olusegun Obasanjo Lawan Gwadabe A mara ya ikpe ọnwụ site n'ụlọ ikpe ndị agha na 1995, mgbe ọ rịọrọ gọọmentị ndị agha Naijiria nke General Sani Abacha na Kansụl Na-achịkwa ya ka ha weghachite ọchịchị ndị nkịtị. ọnwụ ọchịchị ndị agha Sani Abacha onye nkịtị A gbanwere ikpe ahụ ka ọ bụrụ mkpọrọ ndụ ya niile mana ọ nwụrụ n'agbụ na 8 Disemba 1997.[8]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1965, Shehu Yar'adua lụrụ Hajia Binta ma ha nwere ụmụ ise, gụnyere Murtala Yar'Adua, onye bụbu Minista Naijiria maka Nchebe.[9]

Akụnụba[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ lara ezumike nká n'ọrụ agha, Yar'Adua guzobere ụlọ ọrụ na-ejide ụlọ ọrụ a na-akpọ Hamada Holdings nke nwere ọtụtụ ọdịmma azụmahịa na mbupu, ụlọ akụ, mbipụta na-enye ya ohere ịnakọta nnukwu akụ na ụba onwe onye. [Ihe e dere n'ala ala peeji] __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ [ ihe e dere n'ala ala]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Bayode Ogunmupe (2011). Nigerian Politics in the Age of Yar'Adua. Strategic Insight Publishing. ISBN 9781908064011. 
  2. "UPDATE: I graduated alongside Yar'Adua, had Grade II –Buhari", The Punch, January 2015. Retrieved on August 1, 2015.
  3. Farris, J. W, & Bomoi, M. (2004). Shehu Musa Yar'Adua: a life of service. Abuja, Nigeria: Shehu Musa Yar'Adua Foundation. p27
  4. Europa Publications (2003). The International Who's Who 2004. Europa Publications. ISBN 9781857432176. 
  5. Cheta Nwanze: Chronology of the Nigerian Civil War #Biafra (June 2014).
  6. Siollun, p. 176-180.
  7. Farris, p. 102-103.
  8. Abacha Coup: How Obasanjo, Yar'Adua were framed -- Farida Waziri (en-GB) (2020-02-10). Retrieved on 2022-03-03.
  9. Mallam Murtala Yar'Adua. yaraduafoundation.org. Archived from the original on 2020-11-03. Retrieved on 2020-10-30.