Jump to content

Sylvia Williams

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sylvia Williams
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Aha ọmụmụSylvia Louise Hill Dezie
Aha enyereSylvia, Louise Dezie
aha ezinụlọ yaWilliams, Hill Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya10 Febụwarị 1936 Dezie
Ebe ọmụmụLincoln Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya28 Febụwarị 1996 Dezie
ihe kpatara ọnwụintracranial aneurysm Dezie
Ọrụ ọ na-arụart historian, curator Dezie
onye were ọrụSmithsonian Institution, National Museum of African Art, Brooklyn Museum Dezie
Ọkwá o jimuseum director Dezie
ebe agụmakwụkwọOberlin College, New York University, New York University Institute of Fine Arts, Friends' Central School Dezie
Ihe nriteCandace Award Dezie

 

Sylvia H. Williams (née Sylvia Louise Hill ; Febụwarị 10, 1936 – Febụwarị 28, 1996), bụ onye isi ụlọ ihe ngosi nka nke America, onye na-ahụ maka ihe, onye ọkọ akụkọ ihe mere eme nka, na ọkà mmụta nka Africa . O nyere aka n'ịzụlite ọmụmụ na ekele maka nka Afrịka dị ka ihe ịma mma na nchụso ọgụgụ isi na United States.

Ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Williams ma tolite na Lincoln, Pennsylvania . Nna ya bụ prọfesọ Bekee na onye isi na Mahadum Lincoln . Ọ lụrụ Charlton Williams, di na nwunye ahụ enwebeghịkwa ụmụ. Williams nwetara ogo mmụta akụkọ ihe mere eme nka site na kọleji Oberlin na 1957 yana Institute of Fine Arts nke Mahadum New York na 1975. Williams jere ozi dị ka onye nlekọta na Ngalaba Africa, Oceanic na New World Culture na Brooklyn Museum na 1973. [1] [2]

Na February 1983, Williams sonyeere National Museum of African Art na Smithsonian Institution na na 1987 na-ahụ maka ịkwaga ụlọ ngosi ihe mgbe ochie na ebe ọ dị ugbu a na National Mall na Washington, DC N'oge ya na ụlọ ngosi ihe ngosi a, ọ raara onwe ya nye ịkwalite ụlọ ngosi ihe mgbe ochie. aha ụlọ ngosi ihe mgbe ochie, nke o sitere na ya nyere ụlọ ngosi nka aka inweta ihe karịrị ọrụ 845 nke ma ihe ngosi nka ọdịnala na nke ọgbara ọhụrụ nke Africa, gụnyere ihe ọkpụkpụ, foto na akwa. O kwusiri ike mkpa ọ dị n'ịkọ ihe na ekele na ngosipụta nke nkà ndị Africa. [2] [3]

Na 1983, Williams nwetara onyinye Candace maka akụkọ ihe mere eme site na National Coalition of 100 Black Women . [4] Na 1989, e nyere ya Dọkịta nke Humane Letters site na Ụlọ Akwụkwọ Amherst, na n'afọ na-esote (1990), ọ nwetara Dọkịta nke Fine Arts site na Ụlọ Akwụkwọ Oberlin . [5] [6]

Ọ nwụrụ na Washington, DC, mgbe ọ dị afọ 60 n'ihi nsogbu nwere aneurysm ụbụrụ . [1] N'October 1997, National Museum of African Art of the Smithsonian Institution malitere ihe ngosi The Poetics of the Line: Seven Artists of the Nsukka group, nke bụkwa ihe ngosi mmalite nke Sylvia H. Williams Gallery aha ya bụ nsọpụrụ ya. [7]

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

  • 1973: African Art of the Dogon
  • 1976: Black South Africa, eserese nke oge a
  • 1981: Akụrụngwa Africa na Ihe Ezinụlọ
  • 1981: Art of the Archaic Indonesian
  • 1989: Akara ngosi, Ideals na Ike na nka nke Africa
  • 1991: Art of the Personal Object (uru ihe bara uru na omenala Africa)
  • 1993: Ijuanya na Ike: Anya nghọta Kongo Minkisi

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

  • 1974: Eserese nke oge a ; edemede maka Art Africa dị ka nkà ihe ọmụma
  • 1976: Black South Africa

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ụmụ nwanyị nọ n'ọhịa akụkọ ihe mere eme nka

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Obituaries Section: Sylvia Williams, 60, Museum Director. The New York Times (February 29, 1996). Retrieved on May 24, 2014.
  2. 2.0 2.1 Sylvia H. Williams. Dictionary of Art Historians. Retrieved on May 23, 2014.
  3. Sylvia H. Williams. Smithsonian Institution Archives (March 1983). Retrieved on May 24, 2014.
  4. CANDACE AWARD RECIPIENTS 1982-1990, Page 3. National Coalition of 100 Black Women. Archived from the original on March 14, 2003.
  5. Perlik (March 9, 1996). Memorial Minute, Sylvia Hill Williams class of '57, '90 honorary trustee. Oberlin Alumni Magazine (OAM). Oberlin College. Retrieved on May 24, 2014.
  6. Sylvia H. Williams (1936-1996) Biography and Administrative History of Oberlin. Oberlin College Archives. Oberlin College. Retrieved on May 24, 2014.
  7. Chika Okeke (1998). "The Sensitive Line: seven artists of the nsukka group". Nka: Journal of Contemporary African Art 8 (1): 54–58. Retrieved on 5 January 2019.