Winona LaDuke

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Winona LaDuke
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
aha n'asụsụ obodoWinona LaDuke Dezie
Aha enyereWinona Dezie
aha ezinụlọ yaLaDuke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya18 Ọgọọst 1959 Dezie
Ebe ọmụmụLos Angeles Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụeconomist, ode akwukwo ifo, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Odee akwụkwọ, environmentalist Dezie
onye were ọrụHonor the Earth, White Earth Land Recovery Project Dezie
ebe agụmakwụkwọHarvard University, Antioch University, Antioch College, Ashland High School Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịGreen Party of the United States Dezie
agbụrụOjibwe Dezie
Ihe nriteReebok Human Rights Award, National Women's Hall of Fame, Thomas Merton Award Dezie

Winona LaDuke (amụrụ n'August 18, 1959) bụ onye America na-ahụ maka akụ na ụba, onye na-ahụ Maka gburugburu ebe obibi, onye edemede na onye na-akụ hemp, nke a maara maka ọrụ ya na nkwupụta ala agbụrụ na nchekwa, yana mmepe na-adịgide adịgide.

N'afọ 1996 na 2000, ọ gbara ọsọ maka osote onye isi ala nke United States dị ka onye a họpụtara na Green Party nke United States, na tiketi nke Ralph Nader duziri. Ọ bụ onye isi nchịkwa na onye guzobere (ya na Indigo Girls) nke Honor the Earth, otu Native Environmental Advocacy organization nke keere òkè dị ukwuu na ngagharị iwe Dakota Access Pipeline.[1]

N'afọ 2016, ọ natara vootu maka osote onye isi ala. N'ime nke a, ọ ghọrọ onye otu Green Party mbụ natara votu ntuli aka.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Winona LaDuke n'afọ ndị mbụ

Winona (nke pụtara "nwa nwanyị mbụ" n'asụsụ Dakota) A mụrụ LaDuke na 1959 na Los Angeles, California, nye Betty Bernstein na Vincent LaDuke (nke e mechara mara dị ka Sun Bear).[2] Nna ya si Ojibwe White Earth Reservation na Minnesota, nne ya si na ndị Juu Europe si Bronx, New York. LaDuke nọrọ oge ụfọdụ n'oge ọ bụ nwata na Los Angeles, mana a zụlitere ya na Ashland, Oregon.[3] N'ihi ihe nketa nna ya, e debara aha ya na Ojibwe Nation mgbe ọ dị obere, mana ọ biri na White Earth, ma ọ bụ ebe ọ bụla ọzọ, ruo n'afọ 1982. Ọ malitere ịrụ ọrụ na White Earth mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na kọleji, mgbe ọ nwetara ọrụ n'ebe ahụ dị ka onye isi ụlọ akwụkwọ sekọndrị.[2]

Mgbe nne na nna ya lụrụ di, Vincent LaDuke rụrụ ọrụ dị ka onye na-eme ihe nkiri na Hollywood na nkwado na ihe nkiri ọdịda anyanwụ, ebe Betty LaDuke gụsịrị akwụkwọ agụmakwụkwọ ya. Di na nwunye ahụ kewara mgbe Winona dị afọ ise, nne ya wee were ọnọdụ dị ka onye nkuzi nka na Southern Oregon College, ugbu a Southern Oregon University na Ashland, mgbe ahụ obere obodo na-egbutu osisi na kọleji dị nso n'ókè California.[2] N'afọ 1980, Vincent mepụtara onwe ya dị ka onye ndu ime mmụọ nke Oge Ọhụrụ site na aha Sun Bear.[2]

Mgbe ọ na-etolite na Ashland, LaDuke gara ụlọ akwụkwọ ọha na eze ma nọrọ na otu arụmụka na ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Ọ gara Mahadum Harvard, ebe ọ sonyeere otu ndị na-eme ngagharị iwe, wee gụsịrị akwụkwọ na 1982 na Bachelor of Arts na akụ na ụba (mmepe akụ na ụba ime obodo).[2] Mgbe ọ kwagara White Earth, ọ maghị asụsụ Ojibwe, ma ọ bụ ọtụtụ ndị mmadụ, a nabataghịkwa ya ngwa ngwa. Mgbe ọ na-arụ ọrụ dị ka onye isi ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke Minnesota, ọ mechara nyocha maka thesis nke masta ya na akụ na ụba nke ebe nchekwa ahụ wee tinye aka na nsogbu mpaghara. Ọ gụsịrị M.A. na Community Economic Development site na mmemme mmụta dị anya nke Mahadum Antioch.[2]

Ọrụ na ime ihe ike[dezie | dezie ebe o si]

LaDuke na 2009

Mgbe ọ na-aga Harvard, LaDuke nụrụ ihe ngosi nke Jimmie Durham kwuru na ọ "na-eme ihe na-enweghị isi" n'ime ya wee gbanwee ndụ ya. Ọ rụrụ ọrụ na Durham, na-enyocha mmetụta nke igwupụta uranium na mpaghara Navajo.[4] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ kwagara n'obodo nna ya na White Earth, ebe ọ chọtara ọrụ dị ka onye isi ụlọ akwụkwọ sekọndrị. N'afọ 1985, o nyere aka chọta Indigenous Women's Network. Ọ rụrụ ọrụ na Women of All Red Nations iji kpọsaa American manyere ụmụ nwanyị American amị.

Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ banyere n'ọgụ iji weghachite ala maka Anishinaabe. Nkwekọrịta 1867 na United States nyere ókèala nke ihe karịrị 860,000 acres maka White Earth Indian Reservation. N'okpuru Iwu Nelson nke 1889, mgbalị iji mee ka ndị Anishinaabe bụrụ ndị a na-ejikọta site n'ịnakwere ihe nlereanya Europe na America nke ọrụ ugbo, e kenyere ala agbụrụ obodo n'ezinụlọ ọ bụla. US kewara ala ọ bụla karịrị akarị dị ka ihe karịrị akarị, na-enye ohere ka a ree ya ndị na-abụghị ụmụ amaala. Na mgbakwunye, ọtụtụ ndị Anishinaabe rere ala ha n'otu n'otu kemgbe ọtụtụ afọ; ihe ndị a mere ka agbụrụ ahụ ghara ịchịkwa ọtụtụ ala ya. Ka ọ na-erule n'etiti narị afọ nke 20, agbụrụ ahụ nwere naanị otu ụzọ n'ụzọ iri nke ala na mpaghara ya.[2]

N'afọ 1989, LaDuke guzobere White Earth Land Recovery Project (WELRP) na Minnesota site na ego nke onyinye ikike mmadụ sitere na Reebok. Ebumnuche bụ ịzụta ala n'ebe ndị na-abụghị ndị obodo zụrụ na ịmepụta ụlọ ọrụ na-enye Anishinaabe ọrụ. Ka ọ na-erule afọ 2000, ntọala ahụ zụtara 1,200 acres, nke o jidere na ntụkwasị obi nchekwa maka ịnyefe agbụrụ ahụ.[2]

WELRP na-arụkwa ọrụ iji weghachite ọhịa n'ala ahụ ma mee ka ịkọ osikapa ọhịa, nke bụ nri ọdịnala. Ọ na-ere nke ahụ na ngwaahịa ọdịnala ndị ọzọ, gụnyere hominy, jam, buffalo sausage, na ngwaahịa ndị ọzọ. Ọ malitere usoro asụsụ Ojibwe, ìgwè anụ ọhịa buffalo, na ọrụ ike ifufe.[2]

LaDuke bụkwa onye isi nchịkwa nke Honor the Earth, otu nzukọ ya na ndị na-abụghị ndị obodo folk-rock duo Indigo Girls guzobere na 1993. Ọrụ nzukọ ahụ bụ:

iji mepụta mmata na nkwado maka nsogbu gburugburu ebe obibi ụmụ amaala na ịzụlite ego na ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị mkpa maka ịdị ndụ nke obodo ụmụ amaala. Honor the Earth na-emepe ihe onwunwe ndị a site na iji egwu, nka, mgbasa ozi, na amamihe ụmụ amaala ịrịọ ndị mmadụ ka ha mata na anyị na-adabere n'ụwa ma bụrụ olu maka ndị a na-anụbeghị.[5]

Klas Evergreen State College nke afọ 2014 họọrọ LaDuke ka ọ bụrụ onye isi okwu. O kwuru okwu ya mgbe ụlọ akwụkwọ ahụ gụsịrị akwụkwọ na June 13, 2014.[6]

N'afọ 2016, LaDuke sonyere na ngagharị iwe Dakota Access Pipeline, na-ekere òkè n'ogige ndị na-eguzogide ya na North Dakota ma na-agwa ndị mgbasa ozi okwu banyere okwu ahụ.

Na July 2019 National Audubon Convention na Milwaukee, LaDuke nyere isi okwu na mmelite na mbọ iji kwụsị paịpụ Sandpiper, paịpụ ndị ọzọ, na ọrụ ndị ọzọ dị nso na mmiri Ojibwe na site na Leech Lake Reservation. Ọ gbara onye ọ bụla ume ka ọ bụrụ onye na-echebe mmiri ma kwado ikike ha.[7]

N'afọ 2020 na 2021, ọ bụ onye ndú nke ngagharị iwe megide paịpụ Line 3.[8][9][10]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Winona La Duke na-ekwu okwu na Intellectual House, Mahadum Washington, 2018

N'afọ 1996 na 2000, LaDuke gbara ọsọ dị ka osote onye isi ala na Ralph Nader na tiketi Green Party. Ọ kwadoghị site na kansụl agbụrụ ọ bụla ma ọ bụ gọọmentị agbụrụ ndị ọzọ. LaDuke kwadoro tiketi Democratic Party maka onye isi ala na osote onye isi ala n'afọ 2004, 2008, na 2012.[11][12][13]

N'afọ 2016, Robert Satiacum, Jr., onye na-enweghị okwukwe si Washington, tụbara vootu onye isi ala ya maka onye na-eme ihe ike nke Native American Faith Spotted Eagle na vootu osote onye isi ala maka LaDuke, na-eme ka ọ bụrụ onye otu Green Party mbụ na nwanyị American mbụ natara vootu Electoral College maka osote onyeisiala.[14]

Ọrụ Nweghachi Ala White[dezie | dezie ebe o si]

  WELRP arụwo ọrụ iji mee ka ịkọ ugbo na owuwe ihe ubi nke osikapa ọhịa, nri ọdịnala Ojibwe. Ọ na-emepụta ma na-ere nri ọdịnala na ọrụ aka site na akara ya, Native Harvest.

Nsọpụrụ Ụwa[dezie | dezie ebe o si]

Honor the Earth bụ otu nkwado mba na-agba ume nkwado ọha na eze na ego maka ndị otu gburugburu ebe obibi. Ọ na-arụ ọrụ na mba na mba ụwa na nsogbu nke mgbanwe ihu igwe, ike na-agbanwe agbanwe, mmepe na-adịgide adịgide, usoro nri na ikpe ziri ezi gburugburu ebe obibi. Ndị otu Honor the Earth na-arụsi ọrụ ike na ngagharị iwe Dakota Access Pipeline.[1]

Na Machị 30, 2023, Ụlọikpe Mpaghara Becker County, Minnesota nyere iwu ka Honor the Earth na LaDuke kwụọ onye ọrụ mbụ $ 750,000 maka mmebi na mkpesa mmekọahụ na mmegbu, dabere na omume sitere na 2015. LaDuke gbara arụkwaghịm n'òtù ahụ n'April 5, 2023, na-ekweta na ọ nweghị ike ichebe ndị a na-enye nsogbu mmekọahụ.[15]

Mgbalị Hemp[dezie | dezie ebe o si]

LaDuke na-arụ ọrụ n'ugbo hemp dị hekta iri anọ na isii na White Earth Indian Reservation, na-akụ ụdị hemp sitere na mpaghara dị iche iche nke ụwa, akwụkwọ nri na ụtaba.[16][17] O kwuru na ọ tụgharịrị gaa n'ọrụ ugbo hemp mgbe a gbara ya ume ka ọ nyochaa omume ahụ ruo ọtụtụ afọ ma na-akwado ikike ya iji mee ka akụ na ụba America pụọ na mmanụ ala.[18] LaDuke akwalitewo uto nke wii wii na hemp ụlọ ọrụ na ala agbụrụ ụmụ amaala maka uru ego na mpaghara nke akụ na ụba.[19][20] Enwere ike iwere ọnọdụ ya dị ka ihe na-ese okwu n'ihi ahụmịhe nke ebe ndị ọzọ, dị ka Oglala Sioux Tribe, bụ ndị DEA wakporo n'ihe gbasara ọrụ ugbo hemp.[21]

Alụmdi na nwunye[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1988, LaDuke lụrụ Cree Randy Kapashesit nke Moose Factory, Ontario, Canada. Ha kewara na 1992.[4]

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

 

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Last Standing Woman (1997), akwụkwọ akụkọ.
  • All our Relations: Native Struggles for Land and Life (1999), banyere mbọ a na-agba iji weghachite ala agbụrụ maka nwe ya
  • Recovering the Sacred: the Power of Naming and Claiming (2005), akwụkwọ banyere nkwenkwe na omume ọdịnala.
  • Agha nke Mba India (2013)
  • Osisi shuga (1999)
  • The Winona LaDuke Reader: A Collection of Essential Writings (2002)
  • Mmekọrịta Anyị Nile: Mgbalị Ụmụ Amaala Maka Ala na Ndụ (2016)
  • Ịbụ Onye Na-echebe Mmiri: Mbilite n'Ọnwụ nke Ndị Ogbugbu Wiindigoo (2020)

Dị ka onye edemede[dezie | dezie ebe o si]

  • Mmeri: Ime ihe ike mmekọahụ na Mgbukpọ agbụrụ nke ndị India America
  • Mgbọrọgwụ: Ntuziaka Ọhịa Maka Ọrụ Ụmụ nwanyị
  • Mba Ụmụnne nwanyị: Ụmụ nwanyị America na-ede akwụkwọ na Community
  • Mgbalị Maka Ala: Native North American Resistance to Genocide, Ecocide, and Colonization
  • Ịkwụsị Ahụike Ụlọ Ọrụ
  • Ojibwe Waasa Inaabidaa: Anyị Na-ele N'akụkụ niile
  • Echiche Ọhụrụ Banyere Ikpe Ziri Ezi Gburugburu Ebe Obibi: Mmekọahụ, Mmekọala, na Mgbalị
  • Mee Ụzọ Mara Mma: Amamihe nke Ụmụ nwanyị America
  • Otu esi ekwu na m hụrụ gị n'anya n'asụsụ Indian
  • Ụwa Na-ezute Mmụọ: Njem Foto Site na Ala Dị Nsọ
  • Otter Tail Review: Akụkọ, edemede na uri sitere na Minnesota's Heartland
  • Ụmụ nwanyị nke Nne Ụwa: Amamihe nke Ụmụ nwanyị America

E bipụtara edemede ya na edemede ya n'ụlọ ọrụ mgbasa ozi mba na nke mba ụwa.

Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

Egwuregwu telivishọn na ihe nkiri:

  • Ọ pụtara na ihe nkiri Anthem nke afọ 1997, nke Shainee Gabel na Kristin Hahn duziri.[22][23]
  • Ọ pụtara na ihe nkiri akụkọ Canada nke afọ 1990 bụ Uranium, nke Magnus Isacsson duziri.
  • Ọ pụtara na ihe ngosi TV The Main Stream .[24]
  • Ọ pụtara na The Colbert Report na June 12, 2008.
  • E gosipụtara ya na 2017 zuru oke akwụkwọ akụkọ First Daughter and the Black Snake, nke Keri Pickett duziri. Ihe ndekọ LaDuke megide Enbridge nke Canada na-eme atụmatụ ịhazi pipeline gafere ala e nyere agbụrụ ya na Nkwekọrịta 1855.[25]

Ihe nketa na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 LaDuke (August 25, 2016). What Would Sitting Bull Do?. Archived from the original on December 4, 2019. Retrieved on November 17, 2016.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 Peter Ritter, "The Party Crasher". Minneapolis News (October 11, 2000). Archived from the original on 2013-12-27. Retrieved on 2023-07-31.
  3. Willamette Week | "Winona Laduke" | July 19th, 2006. Archived from the original on August 27, 2006.
  4. 4.0 4.1 (2002) Contemporary Authors, Volume 100, Gale Group: Thomson Learning, 256–258. 
  5. "About Us", Honor The Earth. Retrieved on 2017-04-15.
  6. Pemberton. The Evergreen State College graduates nearly 1,300 students (en). theolympian. Archived from the original on July 6, 2022. Retrieved on April 19, 2019.
  7. Archived at Ghostarchive and the Audubon Convention 2019: Opening Address. Winona LaDuke. Archived from the original on 2019-09-18. Retrieved on 2023-07-31.: Audubon Convention 2019: Opening Address. Winona LaDuke.
  8. 'They're Shoving A Pipe Down Our Throat': Inside Winona LaDuke's Fight Against Line 3 (en-US) (2021-05-31). Archived from the original on June 11, 2021. Retrieved on 2021-06-11.
  9. Fish (December 19, 2020). LaDuke, Line 3 opponents stage first of 'weekly' protests at Enbridge office in Park Rapids (en). Duluth News Tribune. Archived from the original on June 11, 2021. Retrieved on 2021-06-11.
  10. "Not Having It": Winona LaDuke on Mass Protest by Water Protectors to Halt Line 3 Pipeline in Minnesota (en). Democracy Now!. Archived from the original on June 11, 2021. Retrieved on 2021-06-11.
  11. Winona LaDuke endorsement of John Kerry for president (October 20, 2004). Archived from the original on December 24, 2013. Retrieved on October 22, 2012.
  12. "LaDuke and the lessons she learned with Nader", Minnesota Post, May 22, 2008. Retrieved on October 22, 2012.
  13. Archived at Ghostarchive and the Winona LaDuke on Presidential Politics (7:41). YouTube. Archived from the original on September 27, 2012. Retrieved on October 22, 2012.: Winona LaDuke on Presidential Politics (7:41). YouTube. Retrieved on October 22, 2012.
  14. "How Faith Spotted Eagle became the first Native American to win an electoral vote for president", LA Times. Retrieved on December 21, 2016.
  15. Bowe, Nathan. Honor the Earth ordered to pay $750,000 in civil suit, Forum Communications Company: Detroit Lakes Tribune, April 3, 2023.
  16. In These Times- The Renaissance of Tribal Hemp (April 21, 2018). Archived from the original on July 6, 2022. Retrieved on October 19, 2018.
  17. "Winona LaDuke announces her Hemp and Heritage Farm is coming alive - IndianCountryToday.com", IndianCountryToday.com. Retrieved on October 19, 2018. (in en-US)
  18. Intelligent and idealistic, Winona LaDuke turns to hemp farming, solar power to jump-start the 'next economy'. Star Tribune. Archived from the original on October 21, 2020. Retrieved on October 17, 2020.
  19. Hess Scholar in Residence Winona LaDuke Says We Must Take the "Green Path" to Restore Our Environment and Economy (en). CUNY Newswire. Archived from the original on July 6, 2022. Retrieved on October 17, 2020.
  20. Winona LaDuke: Consider marijuana and hemp in Indian Country. Indianz. Archived from the original on April 19, 2021. Retrieved on October 17, 2020.
  21. Winona LaDuke: Consider Marijuana and Hemp for Indian Country. Indianz (March 5, 2015). Archived from the original on October 20, 2018. Retrieved on October 19, 2018.
  22. Carrie Chapman Catt Center for Women and Politics (2017). Winona LaDuke. Iowa State University Archives of Women's Political Communication. Archived from the original on February 1, 2017. Retrieved on January 20, 2017.
  23. Anthem. IMDb.
  24. globalreach.com. Winona LaDuke – Women's Political Communication Archives. www.womenspeecharchive.org. Archived from the original on February 1, 2017. Retrieved on January 20, 2017.
  25. Urgent Cinema: Winona LaDuke and the Enbridge Pipeline. Walker Art Center. Archived from the original on February 23, 2017. Retrieved on February 22, 2017.

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Andrews, Max (Ed.), Land, Art: A Cultural Ecology Handbook. London, Royal Society of Arts, 2006, . Ajụjụ ọnụ na Winona LaDuke

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]