Ọrịa Asherman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ọrịa Asherman

Asherman syndrome bu onodu acquired uterine na puta ihe mgbe scar tissue putara n'ime uterus na/maobu cervix.[1] A na-akọwa ya site na akara dịgasị iche iche n'ime oghere akpa nwa, ebe n'ọtụtụ ọnọdụ mgbidi ihu na azụ nke akpa nwa na-arapara n'otu. AS nwere ike ịbụ ihe na-akpata nsogbu ịhụ nsọ, enweghị ike ịmụ nwa, na nsogbu placental. Ọ bụ ezie na Heinrich Fritsch bipụtara ikpe mbụ nke intrauterine adhesion na 1894, ọ bụ naanị mgbe afọ 54 gasịrị ka Joseph Asherman mere nkọwa zuru ezu nke ọrịa Asherman. [2] E jirila ọtụtụ okwu ndị ọzọ kọwaa ọnọdụ ahụ na ọnọdụ ndị metụtara ya gụnyere: atresia uterine / cervical, traumatic uterine atrophy, sclerotic endometrium, na endometrial sclerosis.[3]

Enweghị otu ihe kpatara AS. Ihe ndị dị ize ndụ nwere ike ịgụnye myomectomy, ngalaba cesarean, ọrịa, afọ, ụkwara nta, na oke ibu. A na-enyocha predisposition nke mkpụrụ ndụ ihe nketa maka AS. E nwekwara nnyocha ndị na-egosi na ọrịa pelvic siri ike, nke na-enweghị ịwa ahụ nwere ike ịkpata AS. AS nwere ike ịmalite ọbụna ma ọ bụrụ na nwanyị ahụ enwetabeghị ịwa ahụ ọ bụla, mmerụ ahụ, ma ọ bụ ime ime. Ọ bụ ezie na ọ dị obere na North America na mba Europe, ụkwara nta akụkụ ahụ bụ ihe na-akpata Asherman na mba ndị ọzọ dị ka India.[4]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Heinrich Fritsch bu uzo kpowa onodu a n'afo 1894 , Joseph Asherman onye gynecologist ndi Israel chotara njirimara ya na afo 1948. [5] [6] .[7]

Ana akpokwa ya Fritsch syndrome maobu Fritsch-Acherman syndrome.

Ihe ịrịba ama na mgbaàmà[dezie | dezie ebe o si]

A na-ejikarị mbelata nke ọbara ọgbụgba na oge ọbara ọgbụrụgba mara ya (enweghị ọbara ọgburu n'oge ịhụ nsọ, obere ọbara ọgbọrọgba n'oge nsọ, ma ọ bụ ọbara ọgbaru ọbara ugboro ugboro) [8] na enweghị ike ịmụ nwa. Nsogbu ịhụ nsọ na-ejikarị ma ọ bụghị mgbe niile na-emetụta ịdị njọ: ihe na-arapara n'ahụ naanị n'akpa nwa ma ọ bụ n'okpuru akpa nwa nwere ike igbochi ịhụ nsọ. A na-enwe ihe mgbu n'oge ịhụ nsọ na ovulation mgbe ụfọdụ ma enwere ike ịkọwa ya na mgbochi.A kọọrọ na 88% nke ọrịa AS na-eme mgbe emechara D&amp;C na akpa nwa dị <akpa nwa"mw-redirect cx-link" data-linkid="79" href="./Pregnant" id="mwOQ" rel="mw:WikiLink" title="Pregnant">ime n'oge na-adịbeghị anya, na-esote ime ọpụpụ furu efu ma ọ bụ na-ezughị ezu, ọmụmụ, ma ọ bụ n'oge nkwụsịtụ a họọrọ (mkụ afọ ime) iji wepụ ngwaahịa ndị e jidere.

Ihe Ndị Na-akpata ya[dezie | dezie ebe o si]

Oghere nke akpa nwa dị n'akụkụ endometrium. Ihe mkpuchi a nwere okpukpu abụọ, nke na-arụ ọrụọrụ dị n'akụkụ oghere akpa nwa) nke a na-awụfu n'oge ịhụ nsọ na nke dị n'okpuru (nke dị nso na myometrium), nke dị mkpa maka imezigharị nke na-eme ihe. Mmetụta na basal layer, nke a na-emekarị mgbe dilation na curettage (D&C) mere mgbe ime ọpụpụ, ma ọ bụ ịmụ nwa, ma ọ dị ime, nwere ike iduga na mmepe nke akara intrauterine nke na-akpata nkwonkwo nke nwere ike ikpochapụ oghere ahụ na ogo dịgasị iche iche. N'ụzọ gabigara ókè, oghere ahụ dum nwere ike inwe akara ma kpuchie ya. Ọbụna na ọ nwere akara ole na ole, endometrium nwere ike ghara imeghachi omume na Estrogen.   [citation needed]

Ọrịa Asherman na-emetụta ụmụ nwanyị agbụrụ na afọ niile n'otu ụzọ ahụ, na-atụ aro na ọ nweghị ihe na-emetụ n'ahụ maka mmepe ya.[9] AS nwere ike ịpụta site na ịwa ahụ pelvic ndị ọzọ gụnyere akụkụ cesarean, [1] [10] iwepụ akpụ fibroid (myomectomy) [11] na ihe ndị ọzọ dị ka IUDs, radiation pelvic, schistosomiasis [12] na ụkwara nta genital.[13] Endometritis na-adịghị ala ala site na ụkwara nta akụkụ ahụ bụ ihe dị mkpa na-akpata nkwonkwo intrauterine siri ike (IUA) na mba ndị na-emepe emepe, na-akpatakarị mkpochapụ zuru oke nke oghere akpa nwa nke siri ike ịgwọ.[14]

Enwere ike ịwa ahụ site na endometrial ablation n'ime ụmụ nwanyị na-agba ọbara n'akpa nwa, kama ịwa ahụ.   [citation needed]

  1. (2018) "Asherman Syndrome", StatPearls. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing. 
  2. (December 2013) "The management of Asherman syndrome: a review of literature". Reproductive Biology and Endocrinology 11: 118. DOI:10.1186/1477-7827-11-118. PMID 24373209. 
  3. (2005) "High Rates of Endometriosis in Patients With Intrauterine Synechiae (Asherman's Syndrome)". Fertility and Sterility 86 (Suppl 1): S471. DOI:10.1016/j.fertnstert.2005.07.1239. 
  4. (January 2008) "Genital tuberculosis: an important cause of Asherman's syndrome in India". Archives of Gynecology and Obstetrics 277 (1): 37–41. DOI:10.1007/s00404-007-0419-0. PMID 17653564. 
  5. (1894) "Ein Fall von volligem Schwaund der Gebormutterhohle nach Auskratzung" (in German). Zentralblatt für Gynäkologie 18: 1337–42. 
  6. Adhesions & Asherman's Syndrome. BritishFibroidTrust.
  7. (December 1950) "Traumatic intra-uterine adhesions". The Journal of Obstetrics and Gynaecology of the British Empire 57 (6): 892–896. DOI:10.1111/j.1471-0528.1950.tb06053.x. PMID 14804168. 
  8. (September 1973) "Asherman's syndrome: a critique and current review". Fertility and Sterility 24 (9): 722–735. DOI:10.1016/S0015-0282(16)39918-6. PMID 4725610. 
  9. (May 1982) "Intrauterine adhesions: an updated appraisal". Fertility and Sterility 37 (5): 593–610. DOI:10.1016/S0015-0282(16)46268-0. PMID 6281085. 
  10. (1979) "[The obstetrical future of women who have been operated on for uterine synechiae. 107 cases operated on (author's transl)]" (in fr). Journal de Gynécologie, Obstétrique et Biologie de la Reproduction 8 (8): 723–726. PMID 553931. 
  11. (August 2000) "Role of endometrial suppression on the frequency of intrauterine adhesions after resectoscopic surgery". The Journal of the American Association of Gynecologic Laparoscopists 7 (3): 351–354. DOI:10.1016/S1074-3804(05)60478-1. PMID 10924629. 
  12. (May 1995) "Asherman syndrome caused by schistosomiasis". Obstetrics and Gynecology 85 (5 Pt 2): 898–899. DOI:10.1016/0029-7844(94)00371-J. PMID 7724154. 
  13. (February 1956) "Traumatic uterine synechiae: a common cause of menstrual insufficiency, sterility, and abortion". American Journal of Obstetrics and Gynecology 71 (2): 368–375. DOI:10.1016/S0002-9378(16)37600-1. PMID 13283012. 
  14. (August 1999) "Total corporal synechiae due to tuberculosis carry a very poor prognosis following hysteroscopic synechialysis". Human Reproduction 14 (8): 1960–1961. DOI:10.1093/humrep/14.8.1960. PMID 10438408.