Amu Djoleto

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Solomon Alexander Amu Jjoleto (amụrụ na ubochi iri abụo na abụo na onwa Julaị na afo otu puku nar itoolu iri abụo na itoolu) bụ onye edemede na onye nkuzi Ghana.[1]

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Amu Djoleto na Manyakpogunor, Manya Krobo, Ghana, nwa Frederick Badu, onye ụkọchukwu Presbiterian, na Viktoria Shome Tetteh, "onye ahịa dị ala".[1] Ọ gụrụ akwụkwọ na Akra Akademi na St. Augustine's College, Cape Coast tupu ọ gụọ Bekee na Mahadum Ghana. Ọ sonyeere Ministri Mmụta nke Ghana n'afọ ndị otu puku narị itoolu na iri isii dị ka onye nkuzi na onye ọrụ agụmakwụkwọ. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Institute nke agụmakwụkwọ, Mahadum London, ọ laghachiri Ghana iji dezie Jonalu ndị nkụzi Ghana. [2] N'otu oge ọ na-eduzi mmemme mbipụta nke Ministri nke agụmakwụkwọ, ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ maka Ministri nke agụmakwụkwọ.[3]

Djoleto nyere aka n'akwụkwọ abụ Olu ndi Ghana (1958) na ozi (1970), a chịkọtakwara abụ ya na Agbanyeghị omume ntuli elu. [2] A maara ya nke ọma maka akwụkwọ akụkọ ya, nke mbụ n'ime ha bụ Nwoke a na amaghi(1967).

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

 Ihe ọgụgụ Ihe odide miri emi Akwụkwọ ụmụaka Ndị ọzọ

Ebe m si dee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 (1994) in Sharon Malinowski: Black Writers: A Selection of Sketches from Contemporary Authors. Cengage Gale. ISBN 978-0-8103-7788-2. Retrieved on 18 November 2012.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Malinowski1994" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 (2008) in G. D. Killam, Alicia L. Kerfoot: Student Encyclopedia of African Literature. ABC-CLIO, 109–110. ISBN 978-0-313-33580-8. Retrieved on 18 November 2012.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "KerfootKerfoot2008" defined multiple times with different content
  3. S. A. Amu Djoleto (1968). The Strange Man. Heinemann. ISBN 978-0-435-90041-0. Retrieved on 18 November 2012. 

Nchịkọta ikike