Asare Konadu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Samuel Asare Konadu (18 Jenụwarị 1932 - 1994) bụ onye nta akụkọ Ghana, onye na-ede akwụkwọ akụkọ, na onye na-ebipụta akwụkwọ nke dekwara n'okpuru aha nzuzo Kwabena Asare Bediako . [1]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Asamang, Ashanti Region, Gold Coast, Asare Konadu gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na nke etiti tupu ọ gụọ akwụkwọ na Abuakwa State College. Ọ banyere na Ghana Information Service na 1951, ma rụọkwa ọrụ dị ka onye nta akụkọ maka Gold Coast Broadcasting Service . [2]

N'afọ 1956, gọọmentị zigara ya mba ofesi ka ọ gụọ akwụkwọ na London na Mahadum Strasbourg, ọ sonyeere ụlọ ọrụ mgbasa ozi Ghana mgbe ọ laghachiri Ghana n'afọ 1957. [3]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A na-ewere usoro akụkọ Konadu dị ka ihe pụrụ iche n'etiti ndị Ghana ya na ha dịkọrọ ndụ n'oge ahụ na ihe atọ a ma ama na akụkọ ifo Ghana. Dị ka Charles Angmor si kwuo, otu bụ "ihe omuma di mfe nke nwere agwa di mfe" na nke ọzọ bụ "ihe mgbagwoju anya na agwa di mgbagwoju. A kọwara nke atọ dị ka "ihe dị mfe na njirimara dị mfe, nke nwere ntụgharị omume nkuzi". Ọrụ Konadu nwere abụọ ma ọ bụ karịa n'ime atụmatụ ndị a.[4] Konadu malitere ụlọ ọrụ mbipụta nke ya mgbe a chụpụrụ onye isi ala mbụ nke Ghana bụ Kwame Nkrumah na 1966. O deela ma bipụta akwụkwọ abụọ tupu oge ahụ, otu n'ime ha akpọrọ Come Back Dora (1966) rere puku iri ise ma mee ka ọ bụrụ onye a ma ama.[5] Ọrụ Konadu na-adabere na ndụ ime obodo Ghana na omenala ọdịnala nke ọtụtụ n'ime omenala Akan. O dere akụkọ ifo ole na ole a ma ama n'okpuru aha nzuzo ya bụ Kwabena Asare Bediako . [6]

Konadu's novel A Woman in Her Prime, published in Heinemann's African Writers Series, was reviewed by the Australian Broadcasting Corporation in 1969.[Tinye edensibịa][citation needed] As a guest of the United States State Department in 1972, he was interviewed by the Voice of America (VOA).[Tinye edensibịa]

O bipụtara akwụkwọ nkuzi maka ụlọ akwụkwọ dị na Ghana n'aha gọọmentị.[7] O biputara akwukwo a ma ama site na akara nke ya, Anowuo Educational Publications, n'okpuru aha Kwabena Asare Bediako . [8]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Wizard nke Asamang, Accra, Ghana: Waterville Pub. Ụlọ, 1964
  • Onye ọka iwu nke mebiri ndụ ya, Accra: Waterville Pub. Ụlọ, 1965
  • Come Back Dora: nkwupụta na ememe di, Accra: Anowuo Educational Publications, 1966
  • Onyinyo nke Akụnụba, Accra, Anowuo Akwụkwọ agụmakwụkwọ, 1966
  • (dị ka Kwabena Asare Bediako) Ahapụla m MERCY, Anowuo Educational Publications, 1966
  • (dị ka Kwabena Asare Bediako) Di maka Esi Ellua, Anowuo Educational Publications, 1967
  • Nwaanyị n'ime Eze ya, 1967. African Writers Series 40. London: Heinemann.
  • Ndị na-ele anya n'abalị nke Korlebu, Accra: Anowuo Educational Publications, 1967
  • Ọ bụ Oracle nyere ya iwu, 1969. African Writers Series 55. London: Heinemann.
  • Ekwensu Na-echere, Accra: Anowuo Educational Publications, 1989
  • The Coup Makers, Accra: S.A. Konadu; 1994.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Sharon malinowski ndị edemede ojii nhọrọ nke eserese sitere n'aka ndị edemede nke oge a 1994 p. 362 2 kilaman Douglas kerfoot Alicia l (2008) student encyclopedia of African literature Westport greenwood p. 162

Konadu Samuel asare

  1. Sharon Malinowski, Black Writers: a selection of sketches from contemporary authors, 1994, p. 362.
  2. Killam (2008). Student Encyclopedia of African Literature. Westport: Greenwood, 162. ISBN 978-0-313-33580-8. 
  3. "Konadu, Samuel Asare (1932-94)" in Oyekan Owomoyela, The Columbia Guide to West African literature in English since 1945, Columbia University Press, 2008, p. 124.
  4. (2006) Literary History: Towards a Global Perspective: Volume 1: Notions of Literature Across Cultures. Volume 2: Literary Genres: An Intercultural Approach. Volume 3+4: Literary Interactions in the Modern World 1+2. Walter de Gruyter. ISBN 9783110894110. 
  5. Gérard (1986). European-language Writing in Sub-Saharan Africa, Part 2. John Benjamins Publishing. ISBN 9789630538343. 
  6. Abotsi. Asare Konadu. www.ghanagrio.com.
  7. Appiah (16 Mar 2005). Africana: The Encyclopedia of the African and African American Experience. Oxford University Press, 478. 
  8. Appiah (2005). Africana: The Encyclopedia of the African and African American Experience. New York: Oxford University Press, 478. ISBN 978-0-19-517055-9.