Jacqueline Bishop

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Jacqueline Bishop bụ onye edemede, onye na-ese ihe nkiri na onye na-ewere foto si Jamaica, onye bi na New York City ugbu a, ebe ọ bụ prọfesọ naỤlọ akwụkwọ nke liberal Studies na Mahadum New York (NYU). [1] Ọ bụ onye guzobere Calabash, akwụkwọ akụkọ n'ịntanetị nke nka na akwụkwọ ozi Caribbean, nke dị na NYU, ma na-edekwa maka Huffington Post na Jamaica Observer Arts Magazine.[2] N'afọ pụkụ abụọ na iri na isii, akwụkwọ ya bụ The Gymnast and Other Positions meriri na ngalaba na-abụghị akụkọ ifo nke OCM Bocas Prize for Caribbean Literature . [3] Ọ bụ onye na-enye aka na anthology 2019 New Daughters of Africa, nke Margaret Busby dezigharịrị.[4]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Afọ mbụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Jacqueline Bishop na Kingston, Jamaica. Ya na nne nne ya biri na nne ya, na mgbe nne ya kwagara United States Bishop na nna ya biri. Bishọp gara sonyere nne ya na US maka agụmakwụkwọ mahadum ya, ịga Lehman College, Mahadum City nke New York, ebe ọ nwetara nzere bachelọ na Psychology. Ọ nọrọ otu okpomọkụ mụọ French na Mahadum Concordia dị na Montréal, Canada, ma nọrọkwa otu afọ na Paris, France, na-aga Université de Paris. Ọ gụrụ akwụkwọ na onye na-ede uri Sharon Olds na ndị edemede akụkọ ifo Paule Marshall na Mary Gaitskill na mmemme ihe odide nke Graduate Creative Writing na Mahadum New York. Na 2016, Bishọp dechara MFA ya na Visual Arts na Maryland Institute College of Art.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ Bishop gụnyere akwụkwọ akụkọ, The River's Song n'afọ pụkụ abụọ na asaa , nchịkọta abụ abụọ, Fauna (2006) na Snapshots from Istanbul (2009), akwụkwọ nka n'afọ2007 nke akpọrọ Writers Who Paint, Painters Who Write: Jamaican Artists nke atọ (nke gosipụtara ọrụ Earl McKenzie na Ralph Thompson, yana ọrụ nke ya), na The Gymnast and Other Positions (2015), nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi, edemede na ajụjụ ọnụ. [5]

The Gymnast and Other Positions meriri na ngalaba na-abụghị akụkọ ifo n'afọ pụkụ abụọ na iri na isii OCM Bocas Prize for Caribbean Literature, ma bụrụ onye nke abụọ maka ngalaba ahụ n'ozuzu. Ndị ọkàikpe (nke Dionne Brand nọ n'isi oche ya) kwuru, sị: "Mosaic nke Bishọp nke akụkọ ndị gbawara agbawa bụ ihe ọhụrụ dịka ọ bụ ihe omimi. Ọ bụ ezie na ọ na-eme ka ókèala dị n'etiti ihe dị adị na ihe e chepụtara echepụta na njem nke nchọpụta onwe onye site na nka nke echiche na Caribbean na ebe ndị ọzọ. Obi ụtọ onye na-agụ ya bụ n'ịkwurịta ahụmahụ ndị dị ịtụnanya na-agbagwoju anya nke ha na-akpọ anyị òkù ka akụkọ ndị ọzọ na-ahụ anya nke ọma.[6][7]

Ihe nrite ndị ọzọ ọ natara gụnyere Canute A. Brodhurst Prize maka edemede akụkọ dị mkpirikpi, onyinye Fulbright nke afọ na Morocco, UNESCO / Fulbright Fellowship na Paris, Arthur Schomburg Award for Excellence in the Humanities site na Mahadum New York, James Michener Creative Writing Fellowsship na ọtụtụ onyinye sitere na Jamaica Cultural Development Commission. [8][9]

Akụkọ ya dị mkpirikpi "The Vanishing Woman" gụnyere na 2019 anthology New Daughters of Africa, nke Margaret Busby dezigharịrị.[10] Bishop na-edekwa maka Jamaica Observer.[11][12] Akwụkwọ ya nke 2021 The Gift of Music and Song na-achịkọta ajụjụ ọnụ ya na ndị edemede nwanyị Jamaica (Jean D'Costa, Hazel Campbell, Velma Pollard, Christine Craig, Marcia Douglas na Ann-Margaret Lim) nke e bipụtara na Jamaica Observer. [13]

N'afọ pụkụ abụọ, Bishop guzobere Calabash, akwụkwọ akụkọ mba ụwa n'ịntanetị nke nwere akụkụ nka anya siri ike, "nke a raara nye ibipụta ọrụ ndị gụnyere, mana ọ bụghị nanị, Anglophone, Francophone, Hispanophone na ndị na-asụ Dutch Caribbean... na-egosi nka na akwụkwọ ozi nke obodo ndị ahụ nke a na-anọchite anya ya n'ime okwu okike nke mpaghara ahụ, n'etiti ha: Aruba na Netherlands Antilles, Maroon societies, na Asian and Indian societies nke mpaghara ahụ" [14][15]

Bishop na-ede kọlụm mgbe niile gbasara ọdịbendị anya maka Huffington Post. [1][16]

Dị ka onye na-ese ihe, ọ gosipụtara ọrụ ya na ngosi mba ụwa, gụnyere na Europe, North Africa, United States na Jamaica.[17] A kọwawo ọrụ ya dị ka "ihe na-awụ akpata oyi n'ahụ, ọ bụghị naanị maka ịdị mma ya, kamakwa maka oke ya".[18]

Bishop bụ ugbu a Clinical Full Professor na Ngalaba Liberal Studies na Mahadum New York . [19]

Ihe osise[dezie | dezie ebe o si]

E gosipụtara ọrụ Bishop n'ọtụtụ ebe, gụnyere na Jamaica, United States, United Kingdom, Belgium, Italy, Morocco, Cape Verde, Niger na mba ndị ọzọ.Na mgbakwunye na ọrụ ya dị ka Clinical Full Professor na Mahadum New York, ọ bụ onye 2020 Dora Maar / Brown Foundation Fellow na France. Ọrụ Bishop na-adịbeghị anya nwere ọkpụkpụ China na-acha anụnụ anụnụ nke a na-eji eme ihe n'ụzọ ihe atụ n'ụlọ Caribbean ma na-enyocha otú ha si zoo ihe nketa ime ihe ike nke ịgba ohu na ọchịchị ala ọzọ n'ụwa Atlantic.

O kwuru, sị

"Ọrụ m na-elekwasị anya n'ime ka ihe a na-adịghị ahụ anya, n'ime ihe na-adịghị adịte aka, n'ikwu okwu n'olu dara ụda, na n'ikpu enweghị olu. N'ime nke a, ana m etinye aka na isiokwu ndị dị ka obi ụtọ, ọchịchọ, mmekọahụ, ncheta na nchụpụ ha (na enweghị ha, m, m, ihichapụ na ịgbachi nkịtị). [20] Dị ka onye na-eme m na-agbakọta ihe dị iche iche ma na-agafe na-aga n'ihu na-agagharị agagharị.

Akwụkwọ ndị ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Fauna (abụ uri), Peepal Tree Press, 2006.  
  • Nne m bụ onye bụ m: Akụkọ ndụ sitere na ụmụ nwanyị Jamaica na New York, Africa World Press, 2006.   ISBN 978-1592213443
  • The River's Song (akwụkwọ akụkọ), Peepal Tree Press, 2007.   ISBN 9781845230388
  • Ndị edemede na-ese ihe, ndị na-ese foto na-ede ihe: 3 Ndị na-ese egwu atọ na Jamaica, Peepal Tree Press, 2007.   ISBN 978-1845230647
  • Foto ndị sitere na Istanbul (abụ uri), Peepal Tree Press, 2009.   ISBN 978-1845231149
  • The Gymnast and other Positions (akụkọ dị mkpirikpi, edemede na ajụjụ ọnụ), Peepal Tree Press, 2015.   ISBN 9781845233150
  • Onyinye nke Egwú na Abụ: Ajụjụ ọnụ na ndị edemede ụmụ nwanyị Jamaica, Peepal Tree Press, 2021.   ISBN 9781845234768

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • 2017--Finalist, Kimbilio National Fiction Prize
  • 2016--OCM Bocas Prize for Caribbean Literature, Non-Fiction Category
  • 2014--Ihe nrite Canute A. Brodhurst, Akụkọ dị mkpirikpi, Onye edemede Caribbean
  • 2009--UNESCO/Fulbright Fellow, France
  • 2008--Fulbright Fellow, Morocco
  • 2000-- Ihe nrite Arthur Schomburg maka Ịdị Mma na Humanities, Mahadum New York
  • 1998--Jamaica Cultural Development Commission Awards (ihe nrite atọ na akụkọ ifo na uri)
  • 1997--Jamaica Cultural Development Commission Awards (ihe nrite ise na akụkọ ifo na uri)
  • 1994--James Michener Creative Writing Fellowship

Ebem si dee[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Ajụjụ ọnụ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • "Jacqueline Bishop - Poetry", Connotation Press, Mbipụta V, Mpịakọta nke Itoolu: Mee 2018.
  • "Jacqueline Bishop: Onye edemede & Onye enyemaka Prọfesọ, Mahadum New York" (ajụjụ ọnụ), The Native Society, 2 June 2017.
  • Veerle Poupeye, "Akụkọ Na-enweghị Isi - Ajụjụ ọnụ na Jacqueline Bishop - Akụkụ 1", Perspectives, 4 Septemba 2016.
  • Rachel Gilman, Ajụjụ ọnụ Audio na Jacqueline Bishop, The Write Stuff: Ep. Ihe edere ede: Ep. 49, WNYU Radio, 16 June 2016, site na Soundcloud.
  • Opal Palmer Adisa, "'N'ime m maara mgbe niile na m bụ onye edemede': Ajụjụ ọnụ na Jacqueline Bishop", Moko.
  • Leanne Haynes, "Reliving, Rewriting, Reimagining: An Interview with Jacqueline Bishop", ARC, 2 Eprel 2014.
  • Funso Aiyejina, "Ndị nna nna anyị bụ ndị na-ese ihe n'eluigwe: Jacqueline Bishop na mkparịta ụka ya na Funso Aiyijina", Wild River Review.
  • Derek Alger, "Jacqueline Bishop", Pif Magazine, Mbipụta 175, December 2011.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] n'afọ pụkụ abụọ na iri na otụ.
  1. 1.0 1.1 Jacqueline Bishop profile at HuffPost.
  2. Xavier Murphy, "Interview with Jacqueline Bishop, founding editor of Calabash: A Journal of Caribbean Arts & Letters", Jamaicans.com.
  3. "2016 OCM Bocas Prize category winners announced", Wha'ppen? (Peepal Tree Press blog), 30 March 2016.
  4. Margaret Busby Presents: NEW DAUGHTERS OF AFRICA – Part of GET UP, STAND UP NOW. Somerset House (9 September 2019). Retrieved on 7 April 2021.
  5. "Jacqueline Bishop" at Peepal Tree Press.
  6. "Announcing the 2016 OCM Bocas Prize Shortlist", Bocas News, NGC Bocas Lit Fest website.
  7. Robyn Stephenson, "Her Patchwork Aesthetic: Jaqueline Bishop’s The Gymnast and Other Positions", Susumba, 3 March 2017.
  8. Sarah Courville, "Studio A With Jacqueline Bishop", WKCR, 18 September 2016.
  9. "Honors, Awards, Fellowships", Jacqueline Bishop website.
  10. Ladee Hubbard (10 May 2019). Power to define yourself: The diaspora of female black voices. TLS.
  11. Jacqueline Bishop. "Travels with Jacqueline Bishop", Jamaica Observer, 14 July 2019.
  12. Bookends: Revisiting & Revising Colonial Narratives Within the Languages of Portraiture & Painting. Jamaica Observer (22 March 2020).
  13. Kadish Morris. "On my radar: Monique Roffey's cultural highlights", The Guardian, 20 March 2021.
  14. "About Calabash" (old website).
  15. Calabash at NYU.
  16. "About", Jacqueline Bishop website.
  17. "Visual Art CV & Bibliography", jacquelineabishop.com.
  18. D, Eric Bookhardt, "Review: Jacqueline Bishop at Arthur Roger Gallery", Gambit, 17 November 2012.
  19. "Jacqueline Bishop", Liberal Studies, NYU.
  20. Artist Statement. Jacqueline Bishop (3 January 2016). Retrieved on 23 October 2022.