Janet Nkubana

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Janet Nkubana
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịRwanda Dezie
Aha enyereJanet Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaKinyarwanda Dezie
Ọrụ ọ na-arụbasket weaver Dezie
Ihe nriteAfrica Prize for Leadership for the Sustainable End of Hunger Dezie

Janet Nkubana bụ onye na-akpa nkata si Rwanda . A maara ya maka ọrụ ya na-ahazi mbọ ụmụ nwanyị na Rwanda na-eme nkata a na-ere na United States.

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

Nkubana tolitere n'ogige ndị gbara ọsọ ndụ na Uganda n'ihi mgbukpọ nke Rwandan . [1] [2] O bu ụzọ kpughee ya n'ịkpa nkata n'ogige ndị gbara ọsọ ndụ, na-ekiri nne ya na ndị inyom ndị ọzọ na-eme nkata. [1] [3] Ka ọ na-etolite, Nkubana na nwanne ya nwanyị Joy Ndungutse jere ụlọ oriri na ọṅụṅụ n'isi obodo Uganda, Kampala . [1] Nkubana wee nwee ụlọ oriri na ọṅụṅụ na isi obodo Rwanda, Kigali . [1] Nkubana nwere nkà na nka ma cheta na ọ hụrụ nne ya na ndị inyom ndị ọzọ n'obodo ya ka ha na-akpa ákwà mgbe ọ dị obere. [1] [4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Janet Nkubana bụ onye mepụtara ụlọ ọrụ akpọrọ "Ghaya Links" ya na nwanne ya nwanyị Joy Ndungutse. [1] Emepụtara ụlọ ọrụ ahụ na 2003 wee tinye ya na 2004. Ha goro ụmụ nwanyị ndị di ha nwụrụ n'oge mgbukpọ nke Rwanda na 1994. [5] Ọ malitere ire nkata ndị a n'ahịa flea wee malite ibupụ ha na Uganda, Kenya, Tanzania, na United States. [6] Gahaya Links jikọrọ aka na EDImports iji mepụta nkata maka ahịa USA. [4] Na 2004 Gahaya Links mere nkata 12,000 maka ahịa na United States na ire ere karịrị $50,000 USD. [4] Na 2005 "Ghaya Links" jikọtara ya na Willa Shalit iji mepụta mmekọrịta na ụlọ ahịa na-ere ahịa Macy's . [7] [8] Mbupu ngwaahịa mbụ erere n'ihe na-erughị otu ọnwa n'ụlọ ahịa Macy. [4]

Dị ka nke 2012, Nkubana were ihe karịrị 4000 ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ na-eme nkata. [9] Ụfọdụ na-akpọ nkata ndị ụlọ ọrụ Nkubana mere 'peace basket' n'ihi na ndị inyom na-eme nkata ahụ sitere n'agbụrụ ndị lụrụ agha na mgbukpọ nke 1994. [10]

Ihe nrite na nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2008, Nkubana kesara Faiza Jama Mohamed ihe nrite Africa maka onye ndu maka njedebe nke agụụ. [11] Ọ bụ 2008 Africa Prize laureate. [12]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Hunt (2017). Rwandan Women Rising (in en). Duke University Press. DOI:10.1215/9780822373568. ISBN 978-0-8223-6257-9.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. "Janet Nkubana", The Santa Fe New Mexican, 2015-07-08, pp. Z026. Retrieved on 2023-06-15.
  3. Roberts. "Under an online hammer", Albuquerque Journal, 2020-11-22, pp. N6. Retrieved on 2024-03-30.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 McLymont (2006). "The Women of Gitarama; Landing at Macy's Against the Odds". Network Journal.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  5. Young (2006-02-23). African artisans with global designs. The New York Times. Retrieved on 2024-03-30.
  6. Burns (2011). "Healing the Heart of Rwanda: Towards a Theory of Transformative Reconciliation". Cornell University. 
  7. Tzemach. "Profitable steps for Rwandan women", The Los Angeles Times, 2005-09-19, pp. 24. Retrieved on 2024-03-30.
  8. Morris. "The thousandth stitch", Newsday, 2006-03-15, pp. 36. Retrieved on 2024-03-30.
  9. Naraynen. "High value stores understand skill", The Times of India ; New Delhi [New Delhi], 14 October 2012.
  10. Ellis (2012-06-19). Rwandan basketmakers weave their way into Macy's (en). CNN. Retrieved on 2023-06-15.
  11. Award is for all Rwandans – laureate winner (en). The New Times (2008-10-30). Retrieved on 2023-06-15.
  12. "Craftwork puts Rwandan women on path to peace", The Atlanta Constitution, 2009-12-12, pp. B2. Retrieved on 2024-03-30.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]