Jump to content

Humuani Alaga

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Humuani Alaga
Usòrò:Humuani Amoke Alaga.jpg
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
Personal details
BornIbadan
Died29 January 1993
Ibadan
NationalityNigerian
ParentsAlfa Aliu Adisa Alaga
OccupationActivist
Entrepreneur
ProfessionActivist
Nickname(s)Muminaat

Humuani Amoke Alaga, onye a maara nke ọma dị ka Mama Humuani Alaga (ihe dị ka 1900 na 1993) bụ onye Naịjiria na-eme ihe ike na onye ọchụnta ego na azụmaahịa akwa.[1] A na-akpọkwa ya Muminaat nke na-agba ụmụ nwanyị ume ma na-emetụta ha ịbụ ụmụ amaala na-arụsi ọrụ ike.[2] N'afọ 1938, ọ duuru ndị na-eme ngagharị iwe chọọ ka ụmụ nwanyị na-akwụ ụgwọ nhata na ọnọdụ ọrụ ka mma. N'afọ 1958, ya na ụmụ nwanyị iri na otu ndị ọzọ guzobere Isabatudeen Womens Society.[1][3] N'afọ 1959, o guzobere National Council of Women's Societies.[4]

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Alaga n'ihe dị ka 1900 na Ibadan n'ime ezinụlọ Alfa Aliu Adisa Alaga, onye ụkọchukwu na onye ahịa Alakụba, na Asimowu Oladoyinbo Ladebo Anigbalawo, onye na-ere akwa na bead.[1] Site na ụmụnne nwanyị abụọ tọrọ ya na nwanne nwoke tọrọ ya, Humani bụ nke ikpeazụ n'ezinụlọ ahụ. Ọ banyere n'ịre akwa na agba mgbe ọ dị ọbere site n'aka ndị mụrụ ya. Ọ lụrụ di mgbe ọ dị afọ iri na asatọ.[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Alaga malitere azụmahịa ya site n'ịzụ ákwà mgbe ọ lụsịrị di na 1925. O mechara mepee ụlọ ahịa n'etiti 1928 na 1929 wee ghọọ onye na-ere ahịa maka ụlọ ọrụ ndị ọzọ. Ọ ghọrọ onye ndú nke ndị na-ere akwa na 1934 na ahịa Gbagi. Ọ so guzobe Egbe Ifelodun na 1930. O guzobere ọ̀tu Isabatudeen n'afọ 1958.[5] N'afọ 1958, mgbe a jụrụ ka nwa ya nwanyị banye n'ụlọ akwụkwọ Ndị Kraịst, ya na ụmụ nwanyị iri na otu ndị ọzọ guzobere otu nke akpọrọ aha Isabatudeen Society (IS). N'etiti mmemme ya bụ ọrụ ịmepụta ụlọ akwụkwọ sekọndrị maka ụmụ agbọghọ. O guzobere Isabatudeen Girls' Grammar School.[6]

Ịgba mbọ[dezie | dezie ebe o si]

Women Cotton Trade Union mere ngagharị iwe na 1938 megide ndị ahịa Lebanọn bụ ndị na-arụ ọrụ dị ka ndị na-anọ n'etiti na azụmaahịa akwa ma na-enweta nnukwu uru. Alaga duziri ngagharị iwe ahụ n'ihi na ọ na-emegide ndị ahịa Lebanọn na-arụ ọrụ n'ebe ụfọdụ na Ibadan nke e bu n'uche maka ndị ahịa mpaghara. Nke a mechara mee ka e mepụta National Council of Women's Societies (NCWS) n'afọ 1959.[7] N'afọ 1953, ọ duziri Ibadan African Textile Association iji mee ngagharị iwe megide ịkwaga ahịa Dugbe. Ndị na-eme ngagharị iwe ji ụkwụ gba ọtọ na isi gba ọtọ gaa n'obí ezẹ ma chọọ ka ebe ahịa ahụ dị ghara ịgbanwe. O duuru ụmụ nwanyị ahịa gaa n'ụlọ Gọvanọ iji mee ngagharị iwe megide ogbugbu ndị agha gburu ndị na-eme ngagharị iwe na 1978.

Ọ kwadokwara ka mmadụ niile kwụọ ụgwọ nhata n'oge ọ gara Gọvanọ Steeti.

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Alaga nwụrụ na 29 Jenụwarị 1993 na Ibadan .[1]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Panata, Sara (25 September 2015). "Alaga, Humuani Amoke" (in en, fr). Le Maitron: Dictionnaire Biographique, Mouvement Ouvrier, Mouvement Social. Retrieved on 2 May 2020.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Maitron2015" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 Humuani's life is a pride to Muslims — Jadesola Oyewole. Vanguard News (2014-02-27). Retrieved on 2021-03-30. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  3. Uthman. "IBRAHIM OLATUNDE UTHMAN MUSLIM WOMEN IN NIGERIA. THE POSITION OF FOMWAN AND LESSONS FROM ISLAMIC MALAYSIA". 
  4. NCWS prioritises better women representation " Features " Tribune Online. Tribune Online (19 May 2017).
  5. Oloyede (1 July 1987). "The council of Muslim youth organizations of Oyo state in Nigeria: origins and objectives". Institute of Muslim Minority Affairs Journal 8 (2): 378–386. DOI:10.1080/02666958708716045. 

    - Humuani's life is a pride to Muslims – Jadesola Oyewole. Vanguard News (27 February 2014).
  6. Gbadamosi hails Humuani Alaga. Vanguard News (13 March 2014).
  7. Mutiat Titilope Kareem-Ojo (June 2010). "International Trade and Women Merchants atGbagi Textile Market, Ibadan". Journal of Global Initiatives: Policy, Pedagogy, Perspective 3. Retrieved on 3 November 2021.