Okwu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Okwu
ọzụzụ agụmakwụkwọ, specialty, field of study
obere ụdị nkegroup, data set Dezie
Akụkụ nkelexical system Dezie
mụrụ yaterminology Dezie
kọwara na URLhttps://tapor.ca/tools/1360, https://marketplace.sshopencloud.eu/tool-or-service/NA Dezie

Otu okwu (nke a makwaara dị ka lexicon) bụ mkpụrụokwu, na-abụkarị nke edobere n'asụsụ ma ọ bụ ntọala nke mmadụ mara.  Okwu okwu sitere na Okwu Latin, nke putara "okwu, aha".  Ọ na-etolite akụkụ dị mkpa nke asụsụ na nzikọrịta ozi, na-enyere aka iwepụta echiche, echiche, mmetụta uche na ozi.  Okwu nwere ike ịbụ ọnụ, dee, ma ọ bụ bịanye aka na ya, enwere ike kewaa ya n'ụdị isi abụọ: okwu na-arụsi ọrụ ike (okwu mmadụ na-eji mgbe niile) na okwu nkịtị (okwu mmadụ na-amata ma ọ naghị ejikarị eme ihe).  Okwu mmadụ na-aga n'ihu na-esi n'ụzọ dị iche iche na-apụta, gụnyere nkuzi ozugbo, ịgụ akwụkwọ onwe ya, na ikpughe asụsụ okike, mana ọ nwekwara ike ịdalata n'ihi ichefu, mmerụ ahụ, ma ọ bụ ọrịa.  Ọzọkwa, okwu bụ isi ihe na-elekwasị anya n'ọmụmụ ihe n'ofe dị iche iche, dị ka asụsụ, agụmakwụkwọ, akparamaagwa, na ọgụgụ isi.  Ọ bụghị nanị otu mkpụrụokwu ka a ga-eji na-agụpụta okwu;  ọ gụnyekwara nkeji okwu ọtụtụ a maara dị ka mkpokọta, akpaalaokwu na ụdị okwu okwu ndị ọzọ.  Inweta mkpụrụokwu zuru oke bụ otu n'ime ihe ịma aka kacha ukwuu n'ịmụ asụsụ nke abụọ.

Nkọwa na ojiji[dezie | dezie ebe o si]

Nkọwa izugbe[dezie | dezie ebe o si]

Okwu mmadụ na-ezokarị aka n'usoro okwu ndị mmadụ maara ma na-eji n'otu asụsụ. [1] Ọ bụ akụkụ bụ isi nke inweta asụsụ na mmepe agụmagụ.

Ọmụmụ asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Okwu mmadụ na-ezokarị aka n'usoro okwu ndị mmadụ maara ma na-eji n'otu asụsụ.[1]  Ọ bụ akụkụ bụ isi nke inweta asụsụ na mmepe agụmagụ. [2]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

N'ihe gbasara agụmakwụkwọ, okwu na-ezo aka na akụkụ nke okwu, gụnyere ihe ha pụtara na ojiji ha, nke nwa akwụkwọ na-amụta ma jiri ya. Ịnweta okwu bụ akụkụ bụ isi nke mmụta asụsụ, n'ihi na ọ na-emetụta kpọmkwem nghọta ọgụgụ, nka asụsụ na nnabata, na mmezu agụmakwụkwọ.

Psychology[dezie | dezie ebe o si]

N'ime akparamaagwa, ọkachasị n'ihe gbasara akparamaagwa, a na-aghọta okwu dị ka ihe nleba anya nhazi asụsụ na mmepe ọgụgụ isi. Ọ nwere ike ịbụ ihe na-egosi ikike ọgụgụ isi ma ọ bụ ọkwa ọgụgụ isi, yana nyocha okwu na-abụkarị akụkụ nke ọgụgụ isi na nyocha neuropsychological . [3]

Kọmputa asụsụ na ọgụgụ isi[dezie | dezie ebe o si]

N'asụsụ mgbakọ na mwepụ na ọgụgụ isi, okwu bụ usoro eburu ụzọ kpebie nke ejiri maka ọrụ nhazi asụsụ eke, dị ka njirimara okwu ma ọ bụ nyocha ederede . N'ụdị mmụta igwe, okwu okwu bụ ntọala nke mkpụrụokwu pụrụ iche sitere na dataset ọzụzụ, bụ nke na-etolite ntọala maka mmịpụta njirimara na ọzụzụ nlereanya . [4]

Semiotics[dezie | dezie ebe o si]

Na semiotics, okwu na-ezo aka n'usoro akara na akara zuru oke n'ime usoro akara ma ọ bụ ederede, na-agbatị nkọwa ahụ karịa nzikọrịta ozi naanị iji gbasaa ụdị nkwurịta okwu ihe atụ ndị ọzọ. [5]

Nkọwa "okwu"[dezie | dezie ebe o si]

Okwu nwere nkọwa dị iche iche, na nghọta anyị maka echiche dịka oke okwu dị iche dabere na nkọwapụta ejiri.

Nkọwa a na-ahụkarị na-ejikọta okwu na lemmas (ụdị ntụgharị ma ọ bụ akwụkwọ ọkọwa okwu; nke a gụnyere ije, ma ọ bụghị ijegharị, ije ma ọ bụ ije ije).  Ọtụtụ mgbe lemmas anaghị agụnye aha ndị kwesịrị ekwesị (aha ndị mmadụ, ebe, ụlọ ọrụ, wdg).  Nkọwa ọzọ a na-ejikarị eme nyocha maka oke okwu bụ nke okwu ezinụlọ.  Ihe ndị a bụ okwu niile enwere ike nweta site na okwu ala (dịka ọmụmaatụ, okwu ndị na-enweghị mgbakasị, mgbakasị ahụ, mgbakasị ike, mgbakasị ike bụ akụkụ niile nke okwu mgbalahụ ezinụlọ).  Atụmatụ nha nke okwu sitere na ihe ruru puku 200 ruo ihe ruru puku iri, dabere na nkọwa ejiri.[1]. [6]

Emere ndepụta Swadesh maka nyocha na asụsụ .

Okwu focal[dezie | dezie ebe o si]

Okwu ndoro-ndoro anya bụ usoro okwu na ihe dị iche iche pụrụ iche nke dị mkpa maka otu ụfọdụ: ndị nwere nlebara anya nke ahụmịhe ma ọ bụ ọrụ. Akwụkwọ ọkọwa okwu, ma ọ bụ okwu, bụ akwụkwọ ọkọwa okwu asụsụ: aha ya maka ihe, mmemme na echiche ya. Ụfọdụ ndị ọkà mmụta asụsụ kwenyere na akwụkwọ ọkọwa okwu na-emetụta echiche ndị mmadụ banyere ihe, echiche Sapir–Whorf . Dịka ọmụmaatụ, ndị Nuer nke Sudan nwere ọtụtụ okwu iji kọwaa ehi. Ndị Nuer nwere ọtụtụ aha maka ehi n'ihi akụkọ ihe mere eme, akụ na ụba, na gburugburu anụ ụlọ ahụ.  . Ụdị ntụnyere a ebutela ụfọdụ esemokwu asụsụ, dịka ọnụ ọgụgụ nke " Eskimo word for snow ". Ndị na-asụ bekee nwere ihe ọmụma pụrụiche dị mkpa nwekwara ike igosipụta okwu kpụ ọkụ n'ọnụ maka snow na ehi mgbe mkpa bilitere. [7] [8]

Hụkwa zie[dezie | dezie ebe o si]

  • Nweta lexical asụsụ abụọ
  • Ọdịiche dị n'etiti American na British English (okwu okwu)
  • Ịkwa asụsụ : Ikike nke mmadụ ịsụ ma ọ bụ mee n'asụsụ enwetara
  • Lexicon
  • Okwu kachasị ogologo na Bekee : Ọtụtụ n'ime okwu ndị kacha ogologo n'asụsụ Bekee
  • Nkọwa okwu uche

Ihe odide ala ala peeji[dezie | dezie ebe o si]

  1. Vocabulary. Longman Dictionary of Contemporary English.
  2. Matthews (2014). The concise Oxford dictionary of linguistics, 3rd, Oxford paperback reference, Oxford: Oxford Univ. Press. ISBN 978-0-19-967512-8. 
  3. Corsini (2002). The dictionary of psychology. New York: Brunner-Routledge. ISBN 978-1-58391-328-4. 
  4. in Collin: Dictionary of Computing, 6th, Bloomsbury. 
  5. Danesi (2000). Encyclopedic dictionary of semiotics, media, and communications, Toronto studies in semiotics. Toronto: Univ. of Toronto Press. ISBN 978-0-8020-8329-6. 
  6. Brysbaert M, Stevens M, Mandera P and Keuleers E (2016) How Many Words Do We Know? Practical Estimates of Vocabulary Size Dependent on Word Definition, the Degree of Language Input and the Participant's Age. Front. Psychol. 7:1116. doi: 10.3389/fpsyg.2016.01116
  7. Miller (1989)
  8. Lenkeit

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  • Barnhart, Clarence Lewis (ed.) (1968). Akwụkwọ ọkọwa okwu ụwa . Chicago: Thorndike-Barnhart, 
  • Brysbaert M, Stevens M, Mandera P na Keuleers E (2016) Okwu ole ka anyị maara? Atụmatụ bara uru nke oke okwu dabere na nkọwa okwu, ogo ntinye asụsụ na afọ onye so na ya. N'ihu. Psychol. 7:1116. doi: 10.3389/fpsyg.2016.01116.
  • Flynn, James Robert (2008). Ebee ka ndị liberals niile gara? : agbụrụ, klaasị, na echiche na America . Mahadum Mahadum Cambridge; Mbipụta nke mbụ. ISBN 978-0-521-49431-1 
  • Lenkeit, Roberta Edwards (2007) Na-ewebata nkà mmụta ihe ọmụmụ omenala Boston: McGraw-Hill (nke atọ. ed.) 
  • Miller, Barbara D. (1999). Omenala Anthropology (edemede nke anọ) Boston: Allyn na Bacon, p. 315 
  • Schonell, Sir Fred Joyce, Ivor G. Meddleton na BA Shaw, Ọmụmụ nke okwu ọnụ nke ndị okenye. : nyocha n'ime okwu ọnụ nke onye ọrụ Australia, Mahadum Queensland Press, Brisbane, 1956. OCLC 606593777
  • West, Michael (1953). Ndepụta ozi izugbe nke okwu bekee, nwere oge semantic yana ndepụta okwu mgbakwunye maka ide sayensị na teknụzụ ama ama London, New York: Longman, Green 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]