Ụbọchị Oké Ọhịa Mba Nile

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

   

Ụbọchị Oké Ọhịa Mba Nile
world day, awareness day
Oge/afọ mmalite2013 Dezie
A gụrụ ahaforest Dezie
Isiokwu nlebanyaforest Dezie
mmerubeforest Dezie
ụbọchị n'afọ maka ihe omume oge ụfọdụMarch 21 Dezie
nhaziMba Ndị Dị n'Otu Dezie
webụsaịtịhttps://www.un.org/es/observances/forests-and-trees-day, https://www.un.org/en/observances/forests-and-trees-day Dezie
kọwara na URLhttps://documents-dds-ny.un.org/doc/UNDOC/GEN/N12/490/63/PDF/N1249063.pdf?OpenElement Dezie
hashtagJIF2018, InternationalDayofForests Dezie
date of promulgation21 Disemba 2012 Dezie

E guzobere Ụbọchị Ọhịa Mba Nile n'ụbọchị nke 21 nke Machị, site na mkpebi nke Nzukọ Ezumezu nke Mba Ndị Dị n'Otu na Nọvemba 28, 2013.[1] Kwa afọ, ihe omume dị iche iche na-eme emume ma na-eme ka a mara mkpa ụdị ọhịa niile dị, na osisi ndị dị n'èzí ọhịa, maka abamuru nke ọgbọ ndị dị ugbu a na ndị na-abịa n'ọdịnihu.[2][3] A na-agba mba ume ime mgbalị iji hazie ihe omume obodo, nke mba, na nke mba ụwa metụtara ọhịa na osisi, dị ka mkpọsa ịkụ osisi, na Ụbọchị Ọhịa Mba Nile. Secretariat nke United Nations Forum on Forests, na mmekorita ya na Food and Agriculture Organization, na-eme ka mmejuputa ihe omume ndị dị otú ahụ dị mfe na mmekorite ya na gọọmentị, Collaborative Partnership on Forests.[4] E mere emume Ụbọchị Ọhịa Mba Nile na nke mbụ ya na Machị 21, 2013.

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Kwa afọ ihe karịrị nde hekta iri na atọ (32 nde acres) nke oké ọhịa na-efu, mpaghara nke fọrọ nke nta ka ọ bụrụ England.[5] Ka oké ọhịa na-aga, otú ahụ ka ụdị osisi na anụmanụ na-aga nke ha na-anabata - 80% nke ụdị dị iche iche nke ala. Nke kachasị mkpa, oké ọhịa na-arụ ọrụ dị oke mkpa na mgbanwe ihu igwe: mgbukpọ oké ọhịa na na-ebute pasent 12-18 nke ikuku carbon nke ụwa - ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ otu CO2 niile sitere na ngalaba njem ụwa.[6][7] N'otu aka ahụ, oké ọhịa dị mma bụ otu n'ime 'ebe carbon na-agbanye mmiri' n'ụwa.[8][9]

Taa, oké ọhịa kpuchiri ihe karịrị pasent 30 nke ala ụwa ma nwee ihe karịrị ụdị osisi 60,000, ọtụtụ n'ime ha ka a na-amaghị.[10][11][12] Oké ọhịa na-enye nri, eriri, mmiri na ọgwụ maka ihe dịka ijeri 1.6 nke ndị kasị daa ogbenye n'ụwa, gụnyere ụmụ amaala nwere ọdịbendị pụrụ iche.[13][14]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Nọvemba n'afọ 1971, "ndị otu steeti" na nnọkọ nke iri na isii nke Nzukọ nke Nri na Ọrụ Ugbo, vootu iji guzobe "Ụbọchị Ọhịa Ụwa" na Machị 21 nke afọ ọ bụla.[1] Site na 2007 ruo 2012, Center for International Forestry Research (CIFOR) kpọkọtara usoro ụbọchị ọhịa isii, na nzukọ kwa afọ nke United Nations Framework Convention on Climate Change Conference of Parties. CIFOR haziri ihe omume ndị a n'aha na mmekọrịta chiri anya na ndị ọzọ so na Collaborative Partnership on Forests (CPF). N'ịgbaso Afọ Ọhịa Mba Nile na 2011, e guzobere Ụbọchị Ọhịa Ụwa site na mkpebi nke Nzukọ Ezumezu nke Mba Ndị Dị n'Otu na Nọvemba 28, 2012.

History[dezie | dezie ebe o si]

.[1]Na Nọvemba 1971, "Ndị otu steeti" na nnọkọ nke iri na isii nke Nzukọ nke Food and Agriculture Organisation, tozuru oke iji guzobe "Ụbọchị oke ọhịa nke ụwa" na March 21 nke afọ ọ bụla.

Ụbọchị Ọhịa[dezie | dezie ebe o si]

Ihe na-akpali Forest Day bụ mkparịta ụka na-enweghị isi na Oxford, England, na Febụwarị 2007, n'etiti ndị ọkà mmụta sayensị abụọ chere na ụwa na-eleda mkpa oké ọhịa dị n'ibelata ikuku carbon anya ma hụ mkpa dị ịrịba ama maka nyocha na echiche ọhụrụ nke ọhịa iji mee ka ndị na-eme iwu zuru ụwa ọnụ na ndị UNFCCC mara. Ha ahụghị na nzukọ ahụ ga-aghọ otu n'ime ihe omume ụwa kachasị emetụta ọhịa na mgbanwe ihu igwe taa.[15]

Ụbọchị Ọhịa 1: Bali, Indonesia (2007)[dezie | dezie ebe o si]

Ndị nta akụkọ gbara ajụjụ ọnụ Center for International Forestry Research ọkà mmụta sayensị Daniel Murdiyarso

Ụbọchị Ọhịa mbụ bụ otu n'ime ihe omume ndị dị mkpa na United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) Conference of the Parties (COP) 13 na Bali, Indonesia na 8 Disemba 2007. Ihe karịrị mmadụ 800 sonyere na Forest Day, gụnyere ndị ọkà mmụta sayensị, ndị nnọchi anya mba, na ndị nnọchianya sitere na ndị otu gọọmentị na ndị na-abụghị gọọmentị.[16]

Otu akụkụ dị mkpa nke Forest Day bụ mkparịta ụka panel anọ na-elekwasị anya na isiokwu ndị metụtara ọhịa na mgbanwe ihu igwe. Mkparịta ụka ndị a na-aga nke ọma nyochara okwu ndị dị ka ịtọ ntọala na ihe ịma aka usoro na ịtụle carbon ọhịa; ahịa na ihe ịma mma ọchịchị metụtara Mbelata Mgbasa Ozi site na Mgbukpọ ọhịa na Mmebi Ọhịa (REDD +); ime mgbanwe ihu igwe; na mgbanwe mgbanwe nke ịdị mma.

Mpaghara nkwekọrịta ndị na-apụta site na mkparịta ụka gụnyere ndị a:

  • Ọ bụ ezie na e nwere nnukwu ihe ịma aka usoro a ga-emeri, usoro ndị dị ugbu a "dị mma" iji gaa n'ihu na imepụta usoro maka ibelata ikuku sitere na mgbukpọ ọhịa na mmebi.
  • Ihe ịma aka metụtara ọchịchị na-eweta ihe ize ndụ kachasị maka ma ndị na-etinye ego na mba ụwa na ndị na-emetụta mpaghara n'ihe gbasara usoro ọhụrụ.
  • Usoro kwesịrị ịdị mfe, ọ gaghịkwa ekwughachi njehie nke Clean Development Mechanism.
  • Ihe ịga nke ọma nke usoro REDD+ ọ bụla ga-adabere na ọchịchọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị iji dozie ndị ọkwọ ụgbọala nke mgbukpọ ọhịa, gụnyere ndị ọkwọ ụgbọ ala sitere na ngalaba ọhịa.
  • Mgbalị ime mgbanwe kwesịrị ịgbanwe site na mmeghachi omume gaa na atụmanya, a ga-elekwasịkwa anya na ndị kachasị ike, gụnyere ndị na-adabere n'oké ọhịa.

Ụbọchị Ọhịa 2: Poznań, Poland (2008)[dezie | dezie ebe o si]

Sub-plenary 1, nke IUFRO, CIFOR, ICRAF na PROFOR-World Bank haziri, tụlere isiokwu na-agafe agafe "ime mgbanwe nke oké ọhịa na mgbanwe ihu igwe". Ndị otu gụnyere (L-R): Bruno Locatelli, CIFOR; Gerhard Dieterle, World Bank; Markku Kanninen, CIFOr; Balgis Osman-Elasha, IUFRO; na Dennis Garrity, World Agroforestry Center (ICRAF).

N'ịrụ ọrụ na nzaghachi dị mma maka Ụbọchị Ọhịa mbụ, Ụbọchị Ọchịchị 2, nke emere na Poznań, Poland, na Disemba 8, 2008, kpọkọtara ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị sonyere 900 iji kwurịta ohere na ihe ịma aka nke iwebata ọhịa n'ime atụmatụ ụwa na nke mba maka mgbanwe ihu igwe na ibelata.

Ndị sonyere kwusiri ike na nnukwu mkpa nke gburugburu ebe obibi ọhịa ma kwuo na ọhịa nwere netwọk na-adabere na ibe ya nke anụmanụ, osisi na microorganisms, nke na-enye ọtụtụ ngwaahịa na ọrụ karịa carbon sequestration. Ihe ndị a gụnyere nchekwa dị iche iche, mmepụta mmiri ozuzo na ngwaahịa ndị dị oke mkpa maka ndụ nke ndị na-adabere n'oké ọhịa na ndị obodo yana akụ na ụba nke ọtụtụ mba.

Ndị bịara bịara ghọtara mkpa ọ dị iwulite na nnukwu ihe ọmụma na ahụmịhe dị na njikwa ọhịa na-adịgide adịgide (SFM) ma kpọọ ndị na-ekwu okwu ka ha na ndị metụtara ọhịa na-agakwuru ka ha na-emepe iwu ihu igwe.

Frances Seymour, Director General nke CIFOR nyere Yvo de Boer, onye isi odeakwụkwọ nke UNFCCC nchịkọta nke Forest Day 2.[17] Kọmitii na-anọchite anya ndị otu CPF dere nchịkọta a, ma tinye isi nkwekọrịta yana isi nkwekọ nke pụtara n'oge ụbọchị ahụ. Seymour gosipụtara mkpa ọ dị:

  • Gụnye oké ọhịa na usoro na usoro iji belata ihu igwe na mgbanwe
  • Gbaa mbọ hụ na itinye aka zuru oke na itinye aka na ọha mmadụ na usoro mkpebi mba ụwa, mpaghara, mba na mpaghara
  • Nweta ma kwanyere ikike nke ụmụ nwanyị, ndị ogbenye na ndị obodo ùgwù

Ụbọchị Ọhịa 3: Copenhagen, Denmark (2009)[dezie | dezie ebe o si]

Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị otu 1500 gara Forest Day 3 nke e mere na Copenhagen, Denmark, na 13 Disemba 2009 gụnyere ndị nyere onyinye 34, ndị nnọchi anya gọọmentị, ndị nta akụkọ 88, ndị nnọchianya NGO 500, ndị isi obodo, ndị nnọchi nke ngalaba onwe 188 na ọtụtụ narị ndị ọkà mmụta sayensị na ndị ọkachamara n'ọhịa. Ebumnuche ha bụ iji hụ na imepụta na mmejuputa usoro mgbochi ihu igwe metụtara ọhịa na usoro mgbanwe n'okpuru nchebara echiche na nkwekọrịta mgbanwe ihu igwe ga-arụ ọrụ nke ọma, rụọ ọrụ nke ọma ma bụrụ nke ziri ezi.

Ọ bụ ezie na UNFCCC ekwekọrịtaghị na ebumnuche ejikọta maka ibelata gas na-ekpo ọkụ, e nwere ọganihu dị ịrịba ama n'ịkwurịta okwu gbasara usoro REDD +.[18] Nkwekọrịta Copenhagen nke pụtara bụ nkwekọrịta mba ụwa mbụ iji tụọ aro ka e nweta ego iji kwado REDD+. Australia, France, Japan, Norway, United Kingdom na United States nyere US $ 3.5 ijeri ego maka nkwadebe REDD +.

Ọzọkwa, otu n'ime ihe na-egosi mkpa nke Forest Day - ikike ya ịdọta ndị isi ụwa - doro anya na Copenhagen. Ndị isi okwu na mmemme ahụ gụnyere:

  • Rajendra K. Pachauri, Onye isi oche nke Intergovernmental Panel on Climate Change
  • Wangari Maathai, onye guzobere Green Belt Movement na onye nwetara ihe nrite Nobel
  • Gro Harlem Brundtland, onye bụbu praịm minista Norway
  • Hilary Benn, UK Secretary of State for Environment, Food and Rural Affairs
  • Sir Nicholas Stern, onye isi nke Grantham Research Institute on Climate Change and the Environment.

Onye bụbu onye isi ala US Bill Clinton pụtara site na vidiyo na onye mmeri Nobel Elinor Ostrom so na ndị ọkà okwu dị mkpa.

Ụbọchị Ọhịa 4: Cancún, Mexico (2010)[dezie | dezie ebe o si]

Forest Day 4 mere na 5 Disemba 2010 na Cancún, Mexico. Ihe karịrị mmadụ 1,500 gụnyere ihe karịrị ndị na-ekwu maka ihu igwe 280 bịara.

Isiokwu maka Forest Day 4 bụ "Oge ime ihe", na-eme ka mkpa ọ dị ịchọpụta na oké ọhịa ụwa dị ndụ, ụdị dị iche iche ha na-anabata na ọtụtụ narị nde mmadụ na-adabere na ha. Ihe omume ahụ jere ozi dị ka àkwà mmiri n'etiti International Year of Biodiversity na 2011 International Year of Forests. Ọ bụ Gọọmentị Mexico kwadoro Ụbọchị Ọhịa nke 4, site na National Forestry Commission (CONAFOR), CPF na CIFOR.

Onye isi ala Felipe Calderón Hinojosa, n'okwu mmeghe ya na FD4, gwara ndị nnọkọ "... oge eruola ka anyị niile na-akwagharị, ma na-agbasi mbọ ike maka itinye REDD + n'ime nkwekọrịta mgbanwe ihu igwe nke mba ụwa. " N'ime arịrịọ siri ike, onye isi ala Mexico kwusiri ike, "Ma anyị gbanwere ụzọ ndụ anyị ugbu a, ma ọ bụ mgbanwe ihu igwe ga-agbanwe ya maka anyị".

Okwu ndị dị mkpa nke Daniel Nepstad, onye nduzi nke mmemme mba ụwa na Amazon Environmental Research Institute na Mirna Cunningham Kain, onye isi oche nke Center for Autonomy and Development of Indigenous Peoples, mesiri ike mkpa dị oke mkpa maka ma ọ bụ ezigbo ọhịa na sayensị mgbanwe ihu igwe, yana itinye aka na ndị obodo na-adabere n'oké ọhịa dị ka ndị na-elekọta ala na ihe ndị dị n'oké osisi iji nweta nsonaazụ ziri ezi. Onye isi odeakwụkwọ nke UN maka Economic and Social Affairs Sha Zukang nyere echiche dị mkpa na-ele anya n'ihu, na-adọta uche ndị sonyere na ọtụtụ uru nke oké ọhịa na Afọ Mba Nile nke Oké ọhịa na 2011.

Isi okwu ndị a tụlere na FD4 gụnyere:

  • Iji REDD+ mee ihe iji jikwaa ọhịa ma belata ịda ogbenye: Ụbọchị ahụ hụrụ mpụta nke nkwekọrịta siri ike na ihe ize ndụ nke enweghị ihe ọ bụla na-eme na ichebe ọhịa ụwa dị ukwuu karịa ihe ize ndụ ናይ ịga n'ihu na nkwekọrịta na-erughị oke.
  • REDD+ na-enye ohere dị mkpa ma dị ọnụ ala iji belata mgbanwe ihu igwe: ndị sonyere na FD4 kwupụtara na site na REDD + anyị nwere ike belata, wepụ ma zere ikuku zuru ụwa ọnụ na ọnụahịa dị mma, ọ bụrụhaala na anyị na-eburu n'uche ikike na ndụ nke ụmụ amaala na obodo ndị dị n'ógbè ahụ, ụdị dị iche iche na ọrụ gburugburu ebe obibi, ka anyị na-enyere mba ndị na-emepe emepe aka ime mgbanwe ihu igwe.
  • A ghaghị ichebe ikike nke ụmụ amaala na obodo ndị na-adabere n'oké ọhịa: Obodo ga-adị njikere itinye aka na REDD + ma ọ bụrụ na ha sonye na akụkụ niile nke REDD+ imewe na mmejuputa, ma ọ bụrụ n'inye ha ikike maka carbon n'oké osimiri ha, ma ọ bụ na ha na-arụ ọrụ dị mkpa na imewe iwu mpaghara, ma ọ dị ka REDD &aposite ndị asọmpi dị ike ka ha yie ọdịmma mpaghara egwu.
  • A chọrọ ego ndị ọzọ iji mejuputa REDD + n'ọ̀tụ̀tụ̀: A chọrọ nkwekọrịta na usoro siri ike ma nwee ike ịkọwapụta maka ịhazi akụ na ụba site na isi mmalite dị iche iche, karịsịa na mba ndị mepere emepe. Nke a ga-adị mkpa iji kpalie ma kwụọ ụgwọ maka ọrụ REDD + n'oge, nnyefe teknụzụ, iwulite ikike na mmepe nke usoro nlekota mba na nke mba, akụkọ na nkwenye (MRV), n'etiti ndị ọzọ.
  • Nchekwa ụdị dị iche iche bụ ihe dị mkpa maka ihe ịga nke ọma nke REDD +: Ihe karịrị pasent 90 nke ndị sonyere na FD4 kwuru na nchekwa ụdị dị ichelekana dị "dị oke mkpa" ma ọ bụ "dị mkpa" maka ihe ịga ya nke ọma nke CEDD +, ihe karịrị pasent 95 kwuru na ọ dị mkpa ileba anya na uru.
  • REDD + na ndị ọkwọ ụgbọala ugbo nke mgbukpọ ọhịa: ndị sonyere na FD4 tụrụ aro ọtụtụ nhọrọ iji mụbaa ọrụ ugbo ka ha na-ebelata ọnụego mgbukpọ osisi kwa afọ gụnyere: ịbawanye arụmọrụ mmepụta; ịkwalite ọtụtụ ọrụ; iduzi ego REDD+ iji mụbaa arụmọrụ na ọrụ ugbo; na ịmegharị usoro mmepụta sara mbara na ala carbon dị ala.
  • Ịkwalite njikọ aka n'etiti mbelata mgbanwe ihu igwe na mgbanwe gafee ala: A chọrọ nyocha ndị ọzọ iji chọpụta njikọ dị n'etiti mgbanwe na mbelata n'oké ọhịa n'ụdị dị iche iche. Ihe ịma aka abụọ a kapịrị ọnụ - nkwekọrịta na nlekota, ịkọ akụkọ na nyocha (MRV), na mmelite na-aga n'ihu na nchịkwa ọhịa ka a tụlere.
  • Mee ka njikọ dị n'etiti usoro MRV nke mba na nke mba maka REDD + sie ike: Ihe ịma aka ka dị maka nlekota mbibi ọhịa na ikuku peatland mana enwere ike imeri nke a site na iwu ikike na nnyefe teknụzụ, gụnyere itinye teknụzụ ọhụrụ. Ihe atụ gụnyere Google's Earth Engine (nke Rebecca Moore, Onye isi nke Google's Global Outreach Program gosipụtara tupu Closing Plenary nke FD4), ODK na androids maka nyocha nke ọhịa na obodo.
  • Melite iwu ndekọ ego maka nlekọta ọhịa na mba ndị mepere emepe: Nchịkọta ego zuru oke na ọhịa ga-aba uru maka ihu igwe na ọhịa. Ndị sonyere kwetara na nke a bụ okwu dị mgbagwoju anya na nke na-ese okwu, mana ihe ịga nke ọma n'ịbịaru nkwekọrịta na iwu ọhụrụ ga-enyere aka ime ka ụzọ maka nkwekọrịta maka nkwekọ ọhụrụ nke mbelata ikuku site na mba ndị na-emepe emepe maka oge nkwekọrịta nke abụọ nke Kyoto Protocol.
  • Ihe ịga nke ọma nke atụmatụ na ọrụ REDD+ ga-adabere ma ha na-emetụta mgbanwe ọchịchị ma ọ bụ na ọdịda ọchịchị dị ugbu a na-akpụzi ya: Ikike nke mba ndị na-emepe emepe iji bulie ọrụ nke ihe onwunwe ọhịa ha na ibelata mgbanwe ihu igwe nwere njikọ chiri anya na mkpebi ha maka mgbanwe ọchịchị. Enwekwara nnukwu ihe ịma aka iji gbanwee usoro ndị a na-etinye n'ime ọchịchị na-adịghị mma n'oge gara aga. Otú ọ dị, iwu na ikike nke REDD + nwere ike ịdabere na nguzozi n'etiti nlekọta etiti na mkpebi dị iche iche, oge doro anya na ndokwa nke ịkekọrịta uru.
  • Ime ka UNFCCC sie ike na ọhịa na mgbanwe ihu igwe: Ihe ịma aka dị mkpa nke COP16 na Cancún bụ otu esi eme ka a gbanwee nkwụsịtụ na itinye ego site na nkwekọrịta Copenhagen ugbu a ka ọ bụrụ nkwa gọọmentị n'okpuru UNFCC C. Nke a nwere ike ịchọ ịhapụ "ihe ọ bụla ekwekọrịtara ruo mgbe niile kwekọrịtara" usoro mgbanwe ihu igwe zuru ụwa ọnụ iji hụ na enwere ike ịme mkpebi dị mma na mpaghara ndị na-anọgide na nkwekọrịta. Nke a ga-eme ka o doo anya na enwere ike ịsụgharị nkwa n'omume na 2011.
Nkwupụta[dezie | dezie ebe o si]
  • Virgilio Viana, CEO nke Amazonas Sustainable Foundation, Brazil: "Forest Day aghọwo ebe maka mkparịta ụka miri emi metụtara ọhịa na mgbanwe ihu igwe, na-ejupụta oghere dị na oghere nzukọ. Isi iyi nke mkpali maka ime iwu na mba na mba ụwa. "
  • Yemi Katerere, UN REDD: "FD na-enye nzukọ, atụmatụ na isiokwu iji jikọta ndị ọrụ, ndị na-eme iwu, ndị nchọpụta na ndị NGO na-etinye aka na ọhịa. FD bụ ebe ndị ọkachamara ga-ahụ maka ọhịa na COP. CPF nwere ọtụtụ ndị mejupụtara ya; FD na-egosipụta ọtụtụ akụkụ nke ndị metụtara ya.
  • Felician Ki vi, Ministry of Natural Resources and Tourism, Tanzania: "FD pụrụ iche: Ọ na-eweta ndị metụtara gburugburu ebe obibi, ndị na-eme iwu, ngalaba onwe, wdg. Maka mba ụfọdụ, FD na-enye ohere a na-adịghị ahụkebe iji soro mba ụwa na-emekọrịta ihe, na-agbanwerịta ihe ọmụma, ihe mmụta a mụtara na ọhịa na mgbanwe ihu igwe. "
  • David Diaz, Ecosystem Marketplace (Forest Trends), USA: "E nwere ọtụtụ ike dị mma gburugburu ọhịa ugbu a na FD na-enye ike ahụ. Ọnụnọ onye isi ala Calderon nwere mmetụta. Ntinye aka nke ọnụ ọgụgụ dị elu pụtara na ndị ọzọ na-achị isi / ndị minista nwere ike inweta olu dị elu ma ọ bụ nwee mmasị na ọkwa ahụ.
  • Tony la Vina, Dean, Ateneo School of Government, Mahadum Manila, Philippines: "FD dị mkpa n'ihi ọtụtụ ndị na-abịa: ndị na-ekwu okwu, ndị na-eme iwu, ndị na'akwado - ihe dị iche iche na-adọrọ mmasị. N'ebe a, ị nwere ike inye aka ịkpụzi atụmatụ maka ọrụ ọhịa. Achọrọ m ịhụ arịrịọ siri ike nye ndị na-ekwurịta okwu na ihe na-aga n'ihu n'ala. Enwere mmetụta nke ịdị ngwa. Mkparịta ụka ahụ kwesịrị ịdị mkpa maka ihe ndị na-eme n'ala. "
  • Niels Elers Koch, Onye isi oche, International Union of Forest Research Organizations: "Forest Day (FD) bụ otu interface sayensị kachasị mkpa na ngalaba ọhịa, ebe ndị nchọpụta na ndị na-eme iwu na-ezukọ. "

Ụbọchị Ọhịa 5: Durban, South Africa (2011)[dezie | dezie ebe o si]

2011 COP 17 bụ nke Durban, South Africa kwadoro site na 28 Nọvemba ruo 9 Disemba 2011.[19] Forest Day 5 mere na 4 Disemba 2011 na Durban, South Africa. CIFOR kpọkọtara ihe omume ahụ, nke ndị otu 11 nke Collaborative Partnership on Forests na Gọọmentị South Africa kwadoro site na Ngalaba Ọrụ Ugbo, Ọhịa na Azụmaahịa. Ihe karịrị mmadụ 1,100 sitere na mba 82 bịara, gụnyere ndị na-ekwu maka mgbanwe ihu igwe 214 na ndị nnọchi anya mgbasa ozi 65.[20]

Isiokwu maka Forest Day 5 bụ 'Site na Iwu gaa n'Omume', na-ezube ime ka ndị COP na ndị metụtara ọhịa mara ụzọ isi mezuo nkwekọrịta REDD + e nwetara na Cancún na 2010 iji mepụta uru mmekọrịta mmadụ na ibe ya na gburugburu ebe obibi, yana ijikọta ọhịa n'ime atụmatụ mgbanwe n'ala. Ndị na-ahazi ya lekwasịrị anya n'okwu ndị metụtara Afrịka ndịda Sahara, nsogbu REDD + na-eche ọhịa okpomọkụ nke Congo Basin ihu, yana nlekọta na ojiji ka mma nke mpaghara ọhịa kpọrọ nkụ nke Afrịka.[21]

Njikọ dị n'etiti ọhịa na nchekwa nri bụkwa otu n'ime isi isiokwu nke ụbọchị ahụ. Ndị na-ahazi Forest Day 5 na Agriculture and Rural Development Day (nke emere na 3 Disemba 2012) haziri n'ọnwa ndị na-eduga na ihe omume iji chọpụta ohere maka njikọ n'etiti ihe omume abụọ ahụ. E mere ọtụtụ mkparịta ụka jikọrọ aka, nke nwere isiokwu yiri ya na ọrụ ugbo nwere ọgụgụ isi, agroforestry na nchekwa nri.[22][23]

Dị ka ọ dị n'afọ ndị gara aga, Forest Day 5 dọtara ọtụtụ ndị ọkà okwu dị elu. N'ozuzu, ihe karịrị ndị ọkà okwu 60 na ndị otu sonyere na Forest Day 5, na isii n'ime iri isi ihe ndị inyom gosipụtara.

Ụbọchị Ọhịa 6: Doha, Qatar (2012)[dezie | dezie ebe o si]

2012 UNFCCC COP 18 bụ nke Doha, Qatar kwadoro site na 26 Nọvemba ruo 7 Disemba 2012.[24] Forest Day 6 mere n'akụkụ nke COP 18, na 2 ruo 3 Disemba 2012, ma tụlee okwu ndị sitere na REDD + ego na mgbanwe, ọzara, mgbake ọhịa na mgbake ọhịa.[25]

Global Landscapes Forum: Warsaw, Poland (2013)[dezie | dezie ebe o si]

  N'afọ 2013, Ụbọchị Ọhịa jikọtara ya na Ụbọchị Ọrụ Ugbo na Mmepe Ime Obodo iji guzobe Global Landscapes Forum (GLF), na ihe omume mmeghe nke emere na Warsaw, Poland n'akụkụ 2013 United Nations Climate Change Conference (COP19).[26]

Ụbọchị Oké Ọhịa Mba Nile[dezie | dezie ebe o si]

2013[dezie | dezie ebe o si]

A na-eme emume ụbọchị mbụ nke International Day of Forests gburugburu ụwa site na ịkụ osisi na ihe omume ndị ọzọ dị na obodo, gụnyere nka, foto na ihe nkiri yana mgbasa ozi mgbasa ozi.[27][28]

2014[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2014, Ụbọchị Ọhịa Mba Nile lekwasịrị anya na "njikọ onwe onye na nke pụrụ iche nke onye ọ bụla na Ọhịa", site na mkpọsa akpọrọ "Ọhịa m" . E mere ihe omume pụrụ iche na isi ụlọ ọrụ United Nations na "Ndị inyom dị ka ndị nnọchi anya mgbanwe maka ọhịa na mmepe na-adịgide adịgide".[29][30]

2015[dezie | dezie ebe o si]

Isiokwu 2015 maka Ụbọchị Ọhịa Mba Nile bụ "Ọhịa Ndị Na-agbanwe Mgbanwe ihu igwe".[31]

2016[dezie | dezie ebe o si]

Isiokwu ahọpụtara iji mee emume Ụbọchị Ọhịa Mba Nile nke 2016 bụ ọhịa na mmiri.[32] Oké ọhịa bụ isi ihe na-enye mmiri dị ọcha na mbara ala. E mere ihe karịrị 100 na mba 55 iji mee emume ụbọchị ahụ.[33] Na Rome, isi ụlọ ọrụ FAO, e mere ihe omume pụrụ iche iji mee ka ọrụ dị mkpa nke oké ọhịa pụta ìhè n'inye aka na nchekwa mmiri na nri.[34][35]

2017[dezie | dezie ebe o si]

Isiokwu 2017 maka Ụbọchị Ọhịa Mba Nile bụ "Ọhịa na Ike".[36] Ebe nrụọrụ weebụ FAO depụtara ihe omume iri na itoolu emere iji mee emume IFD na 2017.[37]

2018[dezie | dezie ebe o si]

Isiokwu nke Ụbọchị Ọhịa Mba Nile na 2018 bụ "Ọhịa na Obodo Na-adịgide Adịgide Adị".[38]

2019

Isiokwu 2019 maka Ụbọchị Ọhịa Mba Nile bụ "Ọhịa na Mmụta. "[39]

2020

Isi okwu maka Ụbọchị Ọhịa Mba Nile 2020, nke Collaborative Partnership on Forests họọrọ, ga-abụ "Ọhịa na Biodiversity: Ọ dị oke ọnụ ahịa ịla n'iyi".[40]  

2021

Isiokwu nke International Forest Day maka 2021 bụ "Nweghachi ọhịa: ụzọ maka mgbake na ọdịmma".[41]

2022

Isiokwu nke International Forest Day maka 2022 bụ "Ọhịa na mmepụta na oriri na-adịgide adịgide".[42]

2023

Isiokwu nke International Forest Day maka 2023 bụ "Ọhịa dị mma maka ndị nwere ahụike"[43]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ụbọchị Arbor
  • Ụbọchị mmata
  • Ememe mba ụwa
  • Afọ Mba Nile nke Oké Ọhịa (2011)
  • Global Landscapes Forum (GLF)
  • Ndepụta ụbọchị ncheta
  • Ndepụta ụbọchị gburugburu ebe obibi
  • Nzukọ Mba Ndị Dị n'Otu Maka Ọhịa

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 "International Day of Forests," United Nations General Assembly, November 28, 2012.
  2. Holmgren, Peter. 2013, March 21. "Sharing positive views about forests and trees on the International Day of Forests," CIFOR. Accessed: March 21, 2013.
  3. "21 Reasons To Celebrate The Value Of Trees In Honor Of International Day Of Forests", Huffington Post. Retrieved on 21 November 2014.
  4. "International Day of Forests," FAO.org. Accessed: March 20, 2015.
  5. Reforestation: the easiest way to combat climate change. UN Department of Social and Economic Affairs.
  6. Sector by sector: Where do global greenhouse gas emissions come from?.
  7. Transport sector CO2 emissions by mode in the Sustainable Development Scenario, 2000-2030 – Charts – Data & Statistics.
  8. Forests as Carbon Sinks (18 July 2017). Archived from the original on 25 February 2022. Retrieved on 22 April 2021.
  9. Why Forests Are Critical for Public Health (27 July 2015).
  10. GlobalTreeSearch.
  11. How many tree species are there? More than you can shake a stick at, new database reveals (17 April 2017).
  12. Beech (2017). "GlobalTree Search: The first complete global database of tree species and country distributions". Journal of Sustainable Forestry 36 (5): 454–489. DOI:10.1080/10549811.2017.1310049. 
  13. Forests and climate change (11 November 2017).
  14. Forests and poverty reduction. Archived from the original on 2022-03-25. Retrieved on 2023-08-13.
  15. History of Forest Day. CIFOR. Archived from the original on September 5, 2010.
  16. Forest Day 1: Shaping the Global Agenda for Forests & Climate Change. CIFOR. Archived from the original on 2013-06-17. Retrieved on 2023-08-13.
  17. Summary of Forest Day 2. Committee representing members of the Collaborative Partnership on Forests.
  18. Cooper. "Leaders Will Delay Deal on Climate Change", New York Times, 15 November 2009.
  19. Durban to Host Climate Conference. greenpeace.org.
  20. Forest Day 5. forestsandclimatechange.org. Archived from the original on 2019-04-15. Retrieved on 2023-08-13.
  21. Forest Day Bulletin: a summary report of Forest Day 5. International Institute for Sustainable Development Reporting Services. Archived from the original on 2016-10-01. Retrieved on 2012-06-20.
  22. climate-smart agriculture. climatesmartagriculture.org. Archived from the original on 2012-06-28. Retrieved on 2012-08-22.
  23. Forests and Agriculture: Link with Agriculture and Rural Development Day. forestsandclimatechange.org. Archived from the original on 2012-12-09. Retrieved on 2023-08-13.
  24. Decision on the host of COP18. United Nations Climate Change Secretariat.
  25. Forest Day 6, CIFOR. Accessed: March 21, 2013.
  26. "Forest Day – time to move on", CIFOR Forests News, 2012-12-02. Retrieved on 2017-12-17. (in en-US)
  27. "International Day of Forests - 2013 Celebrations," UN Forum on Forests. Accessed: March 20, 2015.
  28. "Celebrating International Day of Forests 2013," FAO.org. Accessed: March 20, 2015.
  29. "International Day of Forests - 2014 Celebrations," UN Forum on Forests. Accessed: March 20, 2015.
  30. "Celebrating International Day of Forests 2014," FAO.org. Accessed: March 20, 2015.
  31. International Day of Forests 2016. FAO Web Site. FAO. Retrieved on March 5, 2018.
  32. International Day of Forests 2016. FAO Web Site. FAO. Retrieved on March 5, 2018.
  33. Events around the world. FAO. Archived from the original on 2016-04-16. Retrieved on 2023-08-13.
  34. "UN: Water, Forests and Jobs All Interdependent", Environment News Service, 22 March 2016. Retrieved on 4 April 2016.
  35. Celebrating the International Day of Forests in Rome. FAO. Archived from the original on 2016-04-16. Retrieved on 2023-08-13.
  36. International Day of Forests 2017. FAO Web Site. FAO. Archived from the original on March 22, 2019. Retrieved on March 5, 2018.
  37. International Day of Forests 2017 Events. FAO Web Site. FAO. Archived from the original on March 22, 2019. Retrieved on March 5, 2018.
  38. International Day of Forests 2018. FAO Web Site. FAO. Retrieved on March 5, 2018.
  39. Hub. Event: International Day of Forests 2019 | SDG Knowledge Hub | IISD (en-US). Retrieved on 2021-03-21.
  40. International Day of Forests 2020: "Forests and Biodiversity: Too precious to lose" | The Forest and Landscape Restoration Mechanism | Food and Agriculture Organization of the United Nations. www.fao.org. Retrieved on 2021-03-21.
  41. अंतर्राष्ट्रीय वन दिवस 2021: इतिहास, महत्व, विषय और उत्सव. Retrieved on 2021-03-21.
  42. International day of forests 2022. Geneva environment network. Retrieved on 19 October 2022.
  43. International Day of Forests, United Naations

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Nzukọ
Ebe ndebe ihe ochie

Àtụ:Forestry