2012 Nigeria floods

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ide mmiri nke Naịjirịa nke afọ 2012 malitere na mbido ọnwa Julaị afọ 2012. O gburu mmadụ 363 ma chụpụ ihe karịrị nde mmadụ 2.1 ka ọ na-erule ụbọchị 5 n'ọnwa Nọvemba afọ 2012. Dị ka National Emergency Management Agency (NEMA) si kwuo, idei mmiri ahụ metụtara steeti 30 n'ime steeti 36 nke Naịjirịa. A kpọrọ idei mmiri ahụ dị ka nke kachasị njọ n'ime afọ 40, ma metụta ngụkọta nke nde mmadụ asaa.[1][2] Ihe e mere atụmatụ na mmebi na mfu nke idei mmiri ahụ kpatara bụ N2.6 puku ijeri.[3]

Ihe Ndị Na-akpata ya[dezie | dezie ebe o si]

Naịjirịa na-ata ahụhụ site na ide mmiri n'oge mmiri ozuzo ya kwa afọ.[4] Ha na-egbu egbu mgbe ụfọdụ, ọkachasị n'ime ime obodo na ogige ndị mmadụ jupụtara na ha, ebe mmiri na-adịghị mma ma ọ bụ na ọ dịghị ma ọlị.[5]

Julaị[dezie | dezie ebe o si]

N'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Julaị n'afọ 2012, ọtụtụ obodo ndị dị n'ụsọ oké osimiri na n'ime ime obodo nwere nnukwu mmiri ozuzo, ndị bi na Lagos na-achọ ikupụ ume n'ihi ide mmiri ahụ.[6] Na mgbakwunye, enwere oke mgbachi n'okporo ụzọ ndị dị mkpa, na-eme ka ndị mmadụ kagbuo ma ọ bụ yigharịa njem/ozi ha nwere ike inwe.[7] Ọtụtụ puku ndị njem nọ n'ụgbọelu ga-akwụ ụgwọ dị elu maka ndị ọkwọ ụgbọala bọs ole na ole dị njikere itinye onwe ha n'ihe ize ndụ na-aga n'okporo ụzọ, na ọrụ gọọmentị Naijiria na-arụ n'okpogige Oke-Afa dị n'ime "oké ụgwọ".[8]

N'etiti ọnwa Julaị afọ 2012, ide mmiri na obodo Ibadan mere ka ụfọdụ ndị bi na Challenge, Oke-Ayo, na Eleyele gbapụ n'ebe obibi ha ma zọpụta ndụ ha.[9] Idei mmiri ahụ gbochikwara ụfọdụ Ndị Kraịst ịga ụka n'ụtụtụ, ebe àkwà mmiri ole na ole dara. Gọọmentị Naịjirịa kwuru na a ga-ebibi ihe owuwu ụfọdụ dị n'okporo ụzọ mmiri n'ihi idei mmiri ahụ, ebe Kọmishọna maka Ozi na Ntụziaka, Bosun Oladele, kwupụtara na ọ nweghị onye nwụrụ na idei mmiri ahụ.[9]

Na ngwụcha ọnwa Julaị 2012, ọ dịkarịa ala mmadụ 39 nwụrụ n'ihi ide mmiri na etiti Naịjirịa Plateau State.[10] Nnukwu mmiri ozuzo mere ka mmiri Lamingo jupụta na nso Jos, na-agafe ọtụtụ agbata obi na Jos, ihe dị ka ụlọ 200 jupụtara ma ọ bụ mebie.[10] Na mgbakwunye, ọ dịkarịa ala mmadụ 35 efuola, ebe Manasie Phampe, onye isi Red Cross na steeti ahụ, kwupụtara na mbọ enyemaka na-aga n'ihu. Idei mmiri ahụ hapụrụ mmadụ 3,000 na-enweghị ebe obibi, ọtụtụ n'ime ha na-agbaba n'ụlọ gọọmentị dị na Jos.[11]

Ọgọstụ[dezie | dezie ebe o si]

N'etiti ọnwa Ọgọstụ, ide mmiri gburu ma ọ dịkarịa ala mmadụ iri atọ na atọ na Plateau State, onye nhazi nke National Emergency Management Agency na etiti Nigeria Abdussalam Muhammad kwuru na ụlọ mebiri mgbe a na-asa okporo ụzọ na àkwà mmiri, na-egbochi ọrụ enyemaka.[12] Ide mmiri ahụ metụtara ihe karịrị mmadụ 12,000 na mpaghara isii nke steeti ahụ, ebe ọtụtụ narị enweghị ebe obibi.[13]

Septemba[dezie | dezie ebe o si]

Mmiri a tọhapụrụ site na Lagdo Reservoir dị na Cameroon kpatara ọnwụ mmadụ 30 na Benue State.[14]

Ọktoba[dezie | dezie ebe o si]

Na mbido ọnwa Ọktọba, ide mmiri ahụ gbasara na Delta State na Bayelsa State ma mee ka ihe dị ka mmadụ 120,000 ghara inwe ebe obibi, dị ka ndị ọchịchị steeti na Red Cross nke Naijiria si kwuo.[1] Mmiri rikpuru ọtụtụ ebe ndị a na-akwaga ebe obibi na-akwụsịtụ na-amanye ndị mmadụ ịgbapụ. Na Yenagoa, mmadụ 3,000 na-ehi ụra na Ovom State Sports Complex.[1] Na Delta State, n'etiti ụlọ ndị idei mmiri ahụ mebiri bụ ụlọ ọgwụ ahụike 20, ụlọ ọgwụ ise, ọtụtụ ụlọ akwụkwọ, ụlọ ụka na ụlọ gọọmentị. A na-emechi ụlọ akwụkwọ ma ọ bụ ndị na-enweghị ebe obibi bi.[1] Idei mmiri ahụ gbasakwara na Benue Steeti ebe osimiri dị n'ógbè ahụ jupụtara na-akpata mwepụ nke ihe karịrị mmadụ 25,000.[15]

N'abalị itoolu n'ọnwa Ọktoba, Onye isi ala Naijiria Goodluck Jonathan wepụtara ijeri naira 17.6 (nde US $ 111) na steeti na ụlọ ọrụ dị iche iche maka mmeghachi omume mmebi, enyemaka idei mmiri na imezigharị.[1]

Ide Mmiri nke Lokoja 2012

Kogi Steeti bụ nke kachasị njọ na mmadụ 623,900 na-enweghị ebe obibi na hekta 152,575 nke ala ugbo mebiri, dị ka onye nhazi NEMA si kwuo. Jonathan kpọrọ ide mmiri ahụ "ọdachi mba".[16]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

 

  • Ndepụta nke idei mmiri kachasị gbuo mmadụ

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 NIGERIA: Worst flooding in decades. IRIN Africa (October 10, 2012). Retrieved on May 27, 2015."NIGERIA: Worst flooding in decades".
  2. Nigeria floods test government's disaster plans. The Guardian. Retrieved on May 27, 2015.
  3. 2012 flood disaster cost Nigeria N2.6tn –NEMA. punchng.com. Archived from the original on May 27, 2015. Retrieved on May 27, 2015.
  4. Nigeria Braces for Flood Season - Nigeria (en). ReliefWeb. Retrieved on 2022-02-01.
  5. Nigeria floods kill 137, displace thousands. Reuters (September 9, 2012). Retrieved on September 9, 2012.
  6. DISASTER MANAGEMENT CENTRE (CASE STUDY PORT-HARCOURT). project.camppromat.com. Archived from the original on 2022-02-01. Retrieved on 2022-02-01.
  7. CARITAS UNIVERSITY AMORJI NIKE, ENUGU, NIGERIA FACULTY OF ENVIRONMENTAL SCIENCES DEPARTMENT OFARCHITECTURE DISASTER MANAGEMENT CENTRE, PORT-HARCOURT. ARCHITECTURE Project Topics. eduproject.com.ng. Retrieved on 2022-02-01.
  8. Inyama, Nnamdi (July 3, 2012). Lagosians gasp for breath as flood ravages the city. The Guardian Nigeria. Retrieved on September 9, 2012.
  9. 9.0 9.1 Ajayi, Ola (July 16, 2012). Nigeria: Flood Sacks Ibadan Residents. AllAfrica. Retrieved on September 9, 2012.
  10. 10.0 10.1 Deadly floods in central Nigeria (en-GB). BBC News (2012-07-24). Retrieved on 2022-05-20.
  11. Nigeria: Deadly flooding in Jos in Plateau state. BBC (July 24, 2012). Retrieved on September 9, 2012.
  12. "Central Nigeria floods kill 33", BBC News, 2012-08-15. Retrieved on 2022-05-20. (in en-GB)
  13. Nigeria Plateau state floods kill 33. BBC (August 14, 2012). Retrieved on September 9, 2012.
  14. Flooding in Nigeria. NASA Earth Observatory (September 12, 2012). Retrieved on May 27, 2015.
  15. Nigeria floods kill dozens, wash hippos and crocodiles into homes. CNN (October 5, 2012). Retrieved on May 27, 2015.
  16. Nigeria flooding called 'natural disaster'. Al Jazeera (October 12, 2012). Retrieved on May 27, 2015.