Atanda Fatai Williams

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Atanda Fatai Williams
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha ezinụlọ yaWilliams Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya22 Ọktoba 1921 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya10 Eprel 2002 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọka iwu Dezie
Ọkwá o jiOnye isi ikpe nke Naịjirịa Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Cambridge, Methodist Boys' High School Dezie

Atanda Fatai Williams

Chief Justice of Nigeria
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byDarnley Arthur Alexander
Succeeded byGeorge Sodeinde Sowemimo
Personal details
Born(1918-10-22) 22 Ọktoba 1918
Died10 Eprelụ 2002(2002-04-10) (aged 83)
Political partyNon partisian

. [1] [2]Chief Atanda Fatai Williams, GCON (22 October 1918 [1] - 10 April 2002) bụ onye ọka iwu Naijiria na onye ọka ikpe nke Nigeria site na 1979 ruo 1983

Aka Williams na 22 October 1918 na Lagos State, Nigeria, nwa Issa Williams.  Nna ya sitere na akara na-azụ akara na Lagos na Williams bụ nwa nwa Seidu Williams, [1] onye na-ere aha Lagos.  Nna ya bụ onye na-akwado Ahmadiyya Movement na Islam.

. [3]Williams gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Ahmadiyya dị nso Aroloya, Lagos wee gawa ụlọ akwụkwọ ndị Methodist Boys dị na Victoria Island, Lagos ebe ọ ọba ụlọ akwụkwọ West Africa.  N'oge ụlọ akwụkwọ, ọ dị na otu ụlọ ọrụ na eze a na-akpọ Green Triangle wee bụrụ enyi Remi Fani-Kayode, onye nna ya bụ ọkaiwu na Ibikunle Akitoye.  Mgbe ụfọdụ ndị otu a na-aga ụlọikp

. [4]Mgbe ọsịrị nọsịrị WASC, ọ sonyeere ndị ọrụ obodo dịka onye ode akwụkwọ nke klas atọ na ngalaba.  N'oge Agha nke ihe, ọ pụtara akwụkwọ wee banye na Trinity Hall, Cambridge.  Njem ya na England bụ site n'oka mmiri Elder Dempster Ship, MV Stentor, mgbe ọ nọ na Mid-Atlantic, ụgbọ mmiri ahụ tara n'iyi mana ndị njem Nigeria niile jiri ụgbọ mmiri ndụ lanarị.  [1] Ọ egwu iwu na Mahadum Cambridge na Middle Temple ebe ọ rụpụta azụ dị ka onye ọrụ iwu na 1948.

[5]Mgbe o si London lọta, ọ na-ahụ ọrụ nwa oge ya na ụlọ ọrụ nke Remi Fani-Kayode na Rotimi Williams tupu ya guzobe ụlọ ọrụ iwu nke ya na 1948. Ọ sonyeere Legọs dị ka onye mụrụ Crown na 1950. N'afọ 1955.  , e mere bụ́ nke a na-apụpụ mpaghara mpaghara ka njikere ọka ọka ikpe na ime iwu iwu.  N'ikpeazụ, e ibu kọmishọna n'okpuru onye isi ọka ikpe mbụ, John Verity iji iwu iwu nke mpaghara ahụ.  Williams akwụkwọ akwụkwọ maka ọkwa osote onye kọmishana na-ahụ maka ihe.  E mgbaàmà, a mgbagwoju Iwu ya osote Kọmishọna na-ahụ maka nri, Western Nigeria, gboo ọ títí ruo mgbe a nchọpụta ya dị ka onye akwụkwọ iwu iwu, Western Nigerian Delegation na London Constitutional Conference nke 1957, mgbe otu apụ nchebe, ọ na-elekọta.  Onyeisi na-edeba aha maka High Court of Western Nigeria

. [6]N'afọ 1960, ọ na-egosi ọkàikpe na mpaghara , mgbe otu afọ gachara, e nyere ya na ngalaba ikpe nke Benin dị ka ọkàikpe.  Ụfọdụ ndị bi na Benin bụ ndị chọburu steeti Mid-Western na ọkachamma ọkaikpe sitere na ngalaba Benin zutere n'izi mgbasa ozi ahụ.  Na March 1963, e nwere na ngalaba ikpe Ondo na 1967, a mgbaàmà ya na bench nke Ndịikpe Kasị Elu nke Nigeria dị ka Justice.  Ọ jere ozi na kọmitii ikpe dị iche iche n'etiti 1971 na 1979

. [7]N'afọ 1979, ọ na-enye onye otu Nigeria Body of Benchers, n'otu afọ ahụ a nchọpụta ya dị ka onye ọka ikpe nke Nigeria ka ọ nọchie Sir Darnley Alexander.

[8]Tupu nhọpụta ya, Williams bụ ọkaikpe kacha elu n'iche ikpe kacha elu ma e sokwa ndị ọkaikpe dị ka Udo Udoma bụ ndị chiri ọkwa na ọkwa Naijiria.  marmar, ndị ọka ikpe atɔ gara aga, Adetokunbo Ademola, Taslim Elias na Darnley Alexander Ezinụlọ ọka ikpe kacha elu n' akara ikpe tupu nhọpụta ebe ahụ.  Nhọrọ nke Williams na 1979 akụkọ ọdịnala ebe a na-ịbụ onye ọka ikpe ikpe elu nke ndị ikpe Kasị Elu dị ka Onyeikpe Kasị Elu.  [1] Williams chịburu Awolowo v. Ikpe Shagari nke ugboro Chief Obafemi Awolowo gbara aka na ókè nke Shehu Shagari dị ka onye isi oche a na-egosi na mbụ aka Louisala n'iji iri na otu nke nwanyị Ọgọstụ 1979. [2] [3].  Ọ chịrị na Shehu Shagari meri n'ụzọ n'ụzọ atọ nke ihe vootu a, ebe ọ gụpụtara ihe vootu nde 16.8 na nde 11.9 n'ihu Obafemi Awolowo bụ onye ikike vootu nde 4.9.

[9] [10]AbrahamNa Adesanya vs osote onye isi ala Naijiria, akwụkwọ ahụ tụbara n'ajụjụ nke Locus standi [1] na-esetịpụ ikpe nke ọtụtụ ndị ọka iwu na-ahụ maka nsogbu ọha na-akatọ.  Shabaka site n'aka ndị na-agba akwụkwọ ma ọ bụrụ na ha abanye n'ibu ikpe.  isi ngosi onwe onye n'ihe okwu okwu ha.  [2] N'ịkwado onyunyo ya na ndị ọrụ iwu, e nyere ya ọtụtụ nri nri na nkeji mba dị ka CFR, CON, GCON.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

. [11]Williams akụkọ na London na 1948 na Ms Irene Williams (née Loft).  Ha nwere nwoke atọ: Babatunde, Alan na Oladele.  Otu n'ime ụmụ ụmụ ya (Anthony Fatayi-Williams) ka egburu na kọntaktị London 7 Julaị 2005

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. There's life even after election defeat. The Punch – Nigeria's Most Widely Read Newspaper. Archived from the original on 27 March 2015. Retrieved on 26 April 2015.
  2. Life after election defeat. Vanguard News. Retrieved on 26 April 2015.
  3. Williams (1983). Faces, cases, and places: Memoirs. Butterworths. 
  4. Fabio Lanipekun. NOC musical chairs. tribune.com.ng. Archived from the original on 26 April 2015. Retrieved on 26 April 2015.
  5. Fourchard (January 2003). Security, crime and segregation in West African cities since the 19th century. ISBN 9782845864245. Retrieved on 26 April 2015. 
  6. Vyas-Doorgapersad (19 April 2016). Public Administration in Africa. ISBN 9781439888810. Retrieved on 26 April 2015. 
  7. Mariam Mukhtar: Challenges before first female CJN. Vanguard News. Retrieved on 26 April 2015.
  8. THE DOCTRINE OF SUBSTANTIAL COMPLIANCE: A doctrine of substantial folly. Vanguard News. Retrieved on 26 April 2015.
  9. Supreme Court of Nigeria – Supreme Court of Nigeria. supremecourt.gov.ng. Archived from the original on 22 February 2016. Retrieved on 26 April 2015.
  10. Details – The Nation Archive. The Nation. Archived from the original on 4 March 2016. Retrieved on 26 April 2015.
  11. Kintum & Olaniyonu. Anthony Fatayi-Williams Body Recovered. Online Nigeria. Archived from the original on 5 March 2017. Retrieved on 15 February 2016.