Ebe obibi ndị a gụrụ akwụkwọ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ebe obibi ndị a gụrụ akwụkwọ

Ebe a na-agụ akwụkwọ nwere ike ịgụnye ihe edere ede (akwụkwọ akụkọ, akwụkwọ na posters), mgbasa ozi eletrọniki na mgbasa ozi (radio na TV) na teknụzụ ozi na nkwukọrịta (ekwentị, kọmputa na ohere Ịntanetị), nke na-agba ume inweta agụ na ide, ọdịbendị ịgụ ihe, njigide ịgụ na ide ka mma na ịnweta ozi.

Enwere ike ịchọta ebe ndị a gụrụ akwụkwọ na mpaghara ọha na eze na nke onwe, gụnyere ụlọ, ụlọ akwụkwọ, ebe ọrụ, obodo, na mba ahụ dum. N'ihi ya, ịzụlite ebe ndị bara ọgaranya na-agụnye Iwu asụsụ, mbipụta akwụkwọ, mgbasa ozi, na ịnweta ozi na ihe ọgụgụ.

Ebe obibi bara ọgaranya na-agụ akwụkwọ dị mkpa maka ịgba ndị mmadụ ume ka ha bụrụ ndị na-agụ egwú ma na-akwado ma na-ejikọta nkà ọhụrụ ha nwetara na ndụ ha kwa ụbọchị. Enwere ike ịkọwa gburugburu ebe obibi na ọdịbendị ebe ndị mmadụ bi ma na-arụ ọrụ dị ka ndị na-akwado nnweta na omume nke ịgụ na ide. N'ọnọdụ ụfọdụ nke mba na-emepe emepe, enweghị ihe edere ede n'ụdị ọ bụla bụ nnukwu ihe mgbochi na omume nke ịgụ na ide.[1]

Ịmụta ihe n'onwe gị[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ akwụkwọ Sudbury[dezie | dezie ebe o si]

Sudbury Valley School na-ekwu na n'ụlọ akwụkwọ ha, e nwere ọtụtụ ụzọ isi mụta ịgụ ihe, nakwa na ụmụ akwụkwọ anaghị arịọ ndị ọrụ maka enyemaka.[2]

Enweghị akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Carlo Ricci, Prọfesọ nke Mmụta na onye nchịkọta akụkọ nke Journal of Unschooling and Alternative Learning, na-ekwusi ike na ụmụaka ga-abụ ndị a kpaliri ịgụ akwụkwọ n'ihi na ha bi n'ebe a gụrụ akwụkwọ.[3]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. The EFA Global Monitoring Report 2006
  2. Greenberg, D. (1987) Free at Last, The Sudbury Valley School, Chapter 5, The Other 'R's. Retrieved, December 27 2009.
  3. He describes how his daughter learned to read in the video clip Learning to Read, linked from his web site.